Jag vill ligga med min kollega, är gift

Hur har veckan varit? Hängig,het eller sval.

Trevlig helg.

Tycker också att svaren är rätt så samstämmiga, där avdramatisera gav den mest utförliga redogörelsen av Pelles tankar och agerande.

Men kanske TS som kvinna fokuserar på andra aspekter än vi, För oss är det självklart att Pelle har gett TS en stående inbjudan till IRL sex och också att TS naturligtvis vet om det. Denna ständiga möjlighet till att få ett ligg med en attraktiv man om hon bara vill, är den heta gröten som katten TS går runt omkring. Denna vetskap är den avgörande anledning till att några av oss använder ord som otrogen, affär och förhållande när vi skall bedömma TS alla hängmöten.

Men  kanske TS mera fokuserar på dessa frågor:

Är Pelle förälskad i mig, som jag i honom?
Mitt svar: sannolikt nej. Han är mer egoboostad. Pelle har alltid varit populär bland damerna och lite bortskämd. TS är spännande för att hon är en upptagen utmaning, som är snygg, smart och betagen i honom, men hon har inte något som andra snygga, smarta kvinnor som också har varit betagen i honom inte  också har haft.

Ser Pelle partnerpotential i mig, så att vi ville vara par om vi båda var singlar?
Mitt svar: sannolikt nej. Jag tror Pelle står några klasser över TS på attraktionskalan hos det motsatta könnet, och detta är anledningen att hon blivit så betagen av honom när hon blev hans utkårna på kontoret. Men i konkurrens med all världens andra intresserade kvinnor vill han nog inte välja henne som livspartner.

Vill Pelle ha an klassisk affär med mig, med allt vad det innebär av sunkighet och risktagande?
Mitt svar; Absolut nej. Han vill bara ha ett enstaka idiotsäkert ligg på en konferens med övernattning eller liknande. Men absolut inget sunkigt, gränsöverskridande risktagande.

Om Pelle fick sitt ligg, vad skulle hända då?
Mitt svar: Inget annat än att han så har fått sin fjäder i hatten, han har fått en gift kvinna på fall, och är nöjd. Han kommer då att ta på sig en ny kaskett, som den ansvarliga familjefaren, och trappa ned flirten. Intill nästa gång det ar dags för en ny fjäder.

De flesta är ganska lika, fast "Två år" har ju ett helt annat svar (#2383)

Jag vet inte men jag tycker vi hamnat lite fel i tråden nu, och det p.g.a att ts frågade hur vi bedömde kollegan, och hans intentioner, precis som om vi var tillbaka till trådstarten igen, när ts ville ligga och undrade om hon skulle fråga.
 
Visst vi är säkert de bästa att bedöma honom och hans beteende eftersom de flesta av oss som är kritiska är män och bäst kan sätta sig in i hur män tänker, men...Ts köper ju inte det...

Det som bekymrar mig mest är mannens tankar runt ts och kollegans spel.
Jag tror fortfarande att det finns risk att han samlar på sig en massa smärta som en dag kan komma att explodera. Han vet inte mer än ts talar om för honom, vilket vi vet är långt från sanningen. Alltså har hans fantasier fritt spelrum.
Ts säger, och tar för givet att han litar på att hon inte gått över gränsen, för det har han sagt...??
Det gör henne lite naiv, eller också ligger det sanning i det hon sagt ett par ggr tidigare lite klyschigt "Den dagen, den sorgen"...Kanske inte med dom orden men innebörden har varit så.
Jag tror inte någon människa, man eller kvinna som varit med om det ts man är med om sedan två år, är oberörd, det blir ett sår...Undrar om ts är beredd på detta?

Men varifrån har du fått de här sakerna? Att hon bara skakar av sig o inte lyssnar/köper det ni säger? Var nånstans har hon sagt det?

Har du läst tråden? Eller började du bara ha uppfattningar efter #2327?

Det roliga i det här är att inget av det ovan är frågor jag nånsin ställt här. Och om svaren du gett på ovan frågor skulle motsvara Pelles inställning så skulle det ju innebära att vi i så fall har typ samma bild av varför vi står där vi står, jag och Pelle.

Är Pelle - eller jag förälskad? Partnerpotential?
Du ger mig rollen som den hopplöst förälskade kvinnan som vill starta ett nytt liv med en kollega - det ÄR inte jag, aldrig varit, kommer inte att vara.  (Det är frökenfia.). Jag har aldrig drömt om ett liv med Pelle, har inga illusioner om att det vore bra för nån av oss. Jag är inte förälskad i det sättet i Pelle (därför är det ordet knepigt att använda då många tror att det innebär att man drömmer om ett nytt liv etc, vilket jag alltså INTE gör) men jag tycker mycket om honom och har velat ligga med honom. Har han velat samma / känt samma? Ja nånting antar jag med tanke på all tid vi trots allt valt att vara med varann.

Sen tror jag inte att jag är en rolig "utmaning" för Pelle. Då skulle han ha tröttnat för längesen. Det ligger i utmaningens natur. Och Pelle skulle gått vidare till en ny "utmaning" vid det här laget. Vi trivs i varandras sällskap bara. Sen finns det en kemi oss emellan, absolut.

Skulle han ligga om han fick chansen? Här har ni trott lite olika. Min uppfattning är nej, det skulle han inte. Han är som jag, vi kan gå nära gränsen och leka med tanken - men skulle han göra det, på riktigt? Nej, det skulle aldrig vara värt det. Pelle värderar det han har för högt, precis som jag. Ett enda  - idiotsäkert ligg - hade varit det enda tänkbara för båda.

Vill nån av oss ha en affär?
Nej, ingen av oss vill ha en sunkig affär.

Vad skulle hända om vi ändå låg?
Vi skulle inte hänga mer, vi skulle ta omvägar på kontoret för att inte möta varann.

Tack. Jag orkar inte ens bemöta det, därför svarade jag inte själv. Jag har snarare skrivit precis tvärtom - att jag lyssnar. (Sen betyder ju inte det att jag måste göra som alla säger i alla situationer.)

Min observation är att ni tillskriver oss dessa roller (tillspetsat):

1. Mig ger ni ofta rollen som den hopplöst förälskade, naiva kvinnan som "blir inlurad" av den stora stygga kollegan.

2. Kollegan - den klassiska mansbilden - är helt utan känslor, är enbart ute efter en snabbt ligg och känner ingenting, aldrig gjort. En slug, beräknelig typ. Som lägger ner år, dagar och flera timmar i veckan med en obeveklig uppvaktning utan att ha en känsla i kroppen utom förhoppningen ev få ett idiotsäkert ligg på en konferens som kanske blir av om ett år igen. 

3. Min fina, känslosamma man som känner massor, vill massor - aldrig skulle göra något ont mot mig. Den fina, känslofyllda mannen, raka motsatsen mot Pelle. 

Det är rätt intressant. Att ni tror att man nr 2 skiljer sig så mycket från man nr 3, att när ni beskriver Pelle som en känslokall kille, som att en kille inte kan känna nåt för någon (oavsett på vilken nivå det är) och sen när ni pratar om min man så har han plötsligt känslor. jag tycker att det är intressant att ni stoppar de två i så olika fack - en fin kille och en neandertalare.  

Vi har fikat, vi har hängt. Inte hörs så mkt emellan. 

Trevlig helg!