Alla ni som upplevt 70- och 80-talet

Jag tror att många tyckte det var roligt att få vara lite nostalgiska och tänka tillbaka på en svunnen tid.

Så tack till dig för att du skapade tråden och den blev ganska balanserad tror jag

Vilka tabun som bröts menar du stör dig?
Homosexuellas rättigheter och kvinnors jämställdhet var ju extremt viktiga saker att kämpa för! Men det är ju knappast tabun, även om allt utom heterosexualitet tyvärr var tabu då bland vissa mindre belevade/religiösa grupper, så vet inte riktigt vad du syftar på.
Den sexuella frigörelsen var ju viktig, naturlig och låg ju i tiden i och med p-pillrens intågande(?) samt en generation som var mer öppen än sina ofta väldigt tillknäppta föräldrar. Vilket ju var fantastiskt, nu kunde även kvinnor njuta av sex utan rädsla för oönskade graviditeter (vilket självfallet gynnade även männen stort) vilket jag gissar ledde till större mod att våga experimentera med sex och utforska sin egen njutning.
Ett större fokus på att lära ut sexualkunskap kan ju inte heller vara annat än positivt.
Det intas mer droger idag än på 70-talet. Men visst var det möjligtvis tabu då bland vanliga arbetare och svenssons kan jag tänka mig.
Sola topless? Det är väl knappast något konstigt, tyvärr verkar det ha blivit det igen idag, tråkigt, finns ju absolut ingen som skadas av att se lite nakna bröst på stranden.
Minns att topless-solandet hade en revival under 90-talet. Jag och mina vänner solade alltid topless, på stranden såväl som hemma på tomten. Började väl när vi var 15, vilket var 97/98. Topless ger ju den snyggaste brännan, vilket var viktigt då. Jag har alltid sett min mamma topless sedan jag var liten, nakenhet har alltid varit naturligt och helt avsexualiserat i min familj. Mamma (pappa med för den delen) gick ofta iförd endast badbyxor på tomten på sommaren, då hade vi iofs ca 100 meter till närmaste granne och en massa träd emellan. Vi badade ofta nakna vid den närliggande sjön på "vår" badplats, endast ett fåtal familjer hade tillträde dit eftersom den låg undangömd många kilometer från närmsta asfalterade väg.
Däremot hade mina föräldrar ett stort problem med min vilja/vana att vara naken på stranden då vi semestrade i Marocko. De försökte förklara för en envis 5-åring att "här badar vi med baddräkt på", men så fort de vände bort blicken var baddräkten av igen; ) Undrar vad de lokala tänkte, ha ha..

Härligt att ni sprang runt nakna i er frigjorda familj.......inget för mig dock. Skulle jag UTÖVER allt annat måst hantera att min farsa kutade runt med snoppen i högsta hugg så hade jag varit ÄNNU MER traumatiserad.

Nylonstrumpbyxor var karaktäristiskt. De kom i slutet av 1960-talet och det var en sorts nyhetens behag. De användes hela tiden av kvinnor och flickor.

Jag kan hålla med om att det inte var roligt med en pappa som sprang omkring i mässingen, men undrar om du inte skapat mer problem än vad som behövts.

Jag är ju uppvuxen under samma tid, och mina gymnasieår var på en väldigt röd skola och ändå kände jag inte någon press alls. Lyckades utan trauma, glida igenom både grundskola och gymnasiet som en väldigt skötsam flicka (utom en sommar i England), drack inget under hela gymnasiet, skötte skolan, inga aborter, inget knullande kors och tvärs. Inga barn som skulle till dagis.

Vi köpte VHS -81 men minns att det fanns Betamax som man kunde vända på kasetten, och Video 2009. Det verkade som att VHS blev den som stannade längst.

Färgsättning i villor var en katastrof på 70-talet med alla dessa färger och mönster där var det liksom ingen tanke på att det skulle matcha och ge ett enhetligt intryck.
Köpte mitt första hus som var byggt i mitten på 70-talet där var det tjocka heltäckningsmattor somliga var mönstrade, gröna tapeter med störa medaljonger i ena rummet, stora blommor i orange och brunt i angränsande rum, avokadogröna vitvaror i köket, brunt porslin i badrum och limegrönt på toaletten Vi tapetserade omgående om eftersom man från hallen såg ett flertal rum och det kändes som kaos. 

TS du skrev "Jag och min familj kom till Sverige under 80-talet från ett krigshärjat land." det vore intressant att få höra mer om dina upplevelser.

Starta gärna en ny tråd som beskriver Sverige ur ditt perspektiv, jag är övertygad att du har mycket intressant att berätta.

Upplever/upplevde en stor skillnad i tidsanda när jag jämför dagens med 70 -och 80-talets (är uppväxt i slutet av 70- början av 80-talet). Det var mycket mindre stress då och man levde mera i nuet. Framförallt umgicks man mer och folk var inte lika egoistiska som idag. En person som höll sig mycket för sig själv och inte var så social såg man på som en skum typ, en kuf. En bra bit in på 80-talet var det så. Man skulle vara social och umgås. Den som höll sig mycket för sig själv sågs som någon som hade något att dölja och som var allmänt okamratlig.

Sedan när datorn och TV-spelen kom blev det successivt mer acceptabelt att vara en innesittare. Idag är det ju tyvärr det som blivit det "normala".

Folk pratade annorlunda på 70-talet. Långsammare, mer pedagogiskt och med betoning på känslor i rösten. Vem som helst som jämför t.ex. ett TV-program från då och nu kan märka skillnaden i hur man pratade. Idag pratar folk mer monotont, utan känsla och med lite depressiv stämma, kanske är det tecken i tiden?

Jag personligen tycker att det sätt man pratade på då låter mer naturligt och levnadsglatt än hur folk pratar idag.

Social fobi var ett relativt okänt begrepp då, och ofta förväntades man umgås och vara social oavsett hur starkt motstånd man kände emot det. Tror det gjorde att vi härdades mer och lärde oss samspela på ett helt annat sätt än nu.

På 80-talet blev det inne att vara hälsosam, syssla med jogging, aerobics och styrketräning. Bodybuildare åkte världen runt och visade upp sig. På tal om det minns jag de superfula vinterskorna som kallades snow.-joggings i olika färger. Minns när AIDS skrämde skiten ur oss. I skolan skämtade vi och sa "Ta inte på henne/honom, du kan få AIDS. Vissa trodde att det kunde smitta bara man rörde vid någon som var smittad.

Tjernobyl-olyckan inte att förglömma, och fick oss att inse hur sårbara vi var med osäkra kärnkraftverk. Nu pratade man om att börja avveckla kärnkraften.

Annars har väl det mesta nämnts i tråden.

Fast det är ju tvärt om, idag kan du välja att leva ett modernt eller gammeldags kvinnoliv (förutsatt att du har stödet för det hos den man du lever med), men det valet hade inte kvinnor förr.

Det är knappast ett tvång med sex, p-piller och aborter, men de finns som alternativ, vilket inte alltid funnits.

På 70-talet fanns det säkert fortfarande många män som det var tänkbart för med en mer traditionell könsrollsuppdelning, men före 60-talet är det nog alltmer ovanligt att båda valmöjligheterna fanns och knappast alls på 1800-talet, utan då var kvinnan mer eller mindre tvungen att leva som de gjorde, att jobba i hemmet eller att hitta en man som försörjde dem.

Under min uppväxt var det inte helt ovanligt med hemmafruar, även om de i arbetarfamiljer ofta jobbade som dagmammor.
Ett annat vanligt alternativ var deltidsarbetande mammor.

Flera alternativ= valfrihet
Inga alternativ= ingen valfrihet, mer eller mindre tvång