Jag har läst massvis av trådar med frustrerade män som inget annat hellre vill än att ha sex med sin fru. Kvinnor har generellt sett mindre sexlust än män. Men det jag inte förstår är hur man som kvinna inte kan tänkas ?ställa upp? på sin man ett par gånger i veckan? En sexakt tar vadå? 5 min, så att lägga ner 10 min i veckan på sin man som man älskar tycker inte jag är för mycket begärt? Eller tänker jag helt fel?
Jag har läst massvis av trådar med frustrerade män som inget annat hellre vill än att ha sex med sin fru. Kvinnor har generellt sett mindre sexlust än män. Men det jag inte förstår är hur man som kvinna inte kan tänkas ?ställa upp? på sin man ett par gånger i veckan? En sexakt tar vadå? 5 min, så att lägga ner 10 min i veckan på sin man som man älskar tycker inte jag är för mycket begärt? Eller tänker jag helt fel?
Det vanliga är att hon hade "samma värderingar", som du uttrycker det, i början av relationen men när mannen är i tryggt förvar inom äktenskapets ramar falnar hennes kärlek betänkligt.
För om man älskar sin partner är inte sex med denne en belastning.
Många gör det.
Det är anledningen till att vestibulit och vaginism ökat. Och anledningen till att gynekologer tjatar och tjatar på kvinnor att inte ha sex utan lust.
Vi har inte en hård påle mellan benen. Vi har sköra slemhinnor.
TS du verkar väldigt okunninghet ang det kvinnliga könsorganet. Läs på
Det vanliga är att hon hade "samma värderingar", som du uttrycker det, i början av relationen men när mannen är i tryggt förvar inom äktenskapets ramar falnar hennes kärlek betänkligt.
För om man älskar sin partner är inte sex med denne en belastning.
Jag har läst massvis av trådar med frustrerade män som inget annat hellre vill än att ha sex med sin fru. Kvinnor har generellt sett mindre sexlust än män. Men det jag inte förstår är hur man som kvinna inte kan tänkas ?ställa upp? på sin man ett par gånger i veckan? En sexakt tar vadå? 5 min, så att lägga ner 10 min i veckan på sin man som man älskar tycker inte jag är för mycket begärt? Eller tänker jag helt fel?
Att lusten för sex försvinner betyder inte att kärleken för mannen försvinner.
Jag och min man hade i stort sätt samma "värderingar" kring sex när vi träffades. Största skillnaden mellan oss från då till nu är att jag har tryckt ut 2 barn, spruckit och blivit sydd båda gångerna, mitt underliv kommer aldrig bli det samma, sex känns inte likadant, ofta gör det ont, och jag har ingen lust. Jag har vart hos massa läkare men ingen gör nått.
Men självklart borde jag bara bita ihop, ställa upp och visa att jag älskar min man.
Jag tror ju att allmänt låg sexlust är ett tecken på något och inte att man har en naturligt låg sexdrift eller att kvinnor är mindre kåta än män. I min vänskapskrets så känner jag inte igen det här med att nästan ingen får orgasm som TS beskriver. Det är snarare detaljerade beskrivningar av experimenterande och utforskande, att dom kvinnorna skulle nöja sig med 5-minutare utan att komma...njet, finns inte på kartan överhuvudtaget.
Jag gillar jättemycket att tillfredställa honom efter att jag kommit, jag kan koncentrera mig på hans njutning på ett annat sätt, får en annan fingertoppskänsla.
Jag kan också ha sex när jag är ok sugen men inte mer, steget till att låna ut min kropp som runkredskap som TS beskriver finns inte för mig. "Om du lagar den där komplicerade maten jag älskar så kan du använda min fitta medans jag kollar jobbmailen?"
Han får inte slicka mig längre. Sen förlossningarna har jag flytningar som vägrar försvinna, urinläckages och det luktar. Han vill prova ändå, men jag kan inte.
Jag suger av honom ibland, för hans skull.