Hej trådvänner!
Hoppas allt är väl med er och att ni mår bra!
Ja, jag har nu kommit till sista dagen innan TD! och vet ni, jag VILL INTE testa!
Konstigt kan en del nog tycka men jag går omkring och " är kanske gravid" och det vill jag inte sluta vara! Det är underbart att gå om kring och vara "kanske gravid" !
Det är bättre än att få svart på vitt i morgon att man inte är det. Något annat har jag ju inte upplevt under min långa resa.. Hur det skulle kännas att stå där med stickan och det är ett plus!! Jag kan inte föreställa mig det!
Jag har ju en gång i mitt "tidigare" liv innan alla IVFer och göra barnprojekt varit i den situationen. Den gången då jag blev gravid spontant efter att ha slutat med p-piller. Det slutade ju tyvärr i MF i v 12. Sedan dess har jag aldrig plussat. Men detta var 10 år sedan och det låg ingen uppbådad kraft och energi bakom så hur det kändes det minns jag inte ens. Känns som det aldrig hänt!
Det är ovärderligt att ni finns här kära FL-vänner!! Jag vill krama om er alla i en stor gemensam Bamsekram! Vi som håller på med dessa görabarn-projekt sedan länge tror jag har slutat att informera sin omvärld IRL. Vi orkar inte med deras ständiga frågor "Hur går det?" och de kan aldrig riktigt förstå. Vi har inget riktigt stöd i verkligheten men här finns det! Hos er som verkligen vet vad jag går igenom! Det är underbart och tack fina tjejer!
Nu skall jag njuta av min sista "kanske graviddag". Imorgon får vi se om jag är tillbaka till den hårda verkligheten eller om en ny värld öppnar sig!
Puss o Kram på er!
/Lully
Eftersom mitt tsh stiger så under behandlingarna så ska jag höja Levaxinet 2 v innan nästa behandlingsstart och lämna blod i mitten av sprutperioden så vi vet hur tsh ligger och om vi behöver förändra mer. 
Han är liksom jag helt emot blodtranfusioner men var inte alls främmande för att ge mig Intralipider, i så fall. Det känns sååå bra med en hjälpsam läkare, nu får vi se vart det landar!
Jag är gravid!!! Det blev två streck! Fattar det inte!
Åhh tack kära ni!!
Jag vågar inte njuta för jag nojjar om att det kanske är ett spökstreck. Att embryot redan dött och att jag ändå får mens snart. Så här kommer jag hålla på och jag inser ju att det ännu är en låååång väg kvar!
Men i vartfall kan vi konstatera att immunbehandlingarna har effert, Dr G och Dr D och allt vad de heter är på rätt spår!! Det inger ju hopp för alla!!
Jag har inte plussat på 10 år och gör det efter första gången jag fått immunbehandling!! Oavsett hur det går nu så har något hänt i kroppen!!!
Min man vågar inte hoppas men jag har sagt njut och var glad så länge det varar. Går det åt skogen så får vi ta det då!! Jag har en alkoholfri bubbel hemma och det skall jag öppna i kväll!
Kram alla!
