Det mest sårande någon sagt till er..?

Jag blev riktigt sårad när min pappa och bror hånade mig på fyllan pga att jag hade sneda framtänder + att  tänderna hade blivit värre då jag blev puttad i en iskana och slog av bitar från tänderna. Dom blev lite trubbiga. 
Dom vräkte ur sig att hade hade fula har-tänder när jag log. 

Jag fick aldrig tandställning pga mina sneda tänder för tandläkaren tyckte att det fanns folk som hade värre, så dom slipade ner tänderna istället. Så nu ser mina dom raka ut men det tog en evighet innan jag vågade le igen.   

FInns massor men här kommer några:

"vi kan aldrig bli ihop för du har för liten mun för att suga k*k" -kille jag dejtade ett tag

"du ska vara glad och tacksam att jag är ihop med dig för det finns ingen annan som skulle vilja ha dig ändå" -ex sa detta och några varianter på det vid flera tillfällen. Särskilt när vi grälade pga hans otrohet.

"Låt bli och bråka och tjafsa så mycket då och var lite snäll mot honom" när jag sökte hjälp hos min pappa när ovan nämnda ex hade misshandlat mig. Det var pappas lösning för att jag skulle slippa bli slagen.

"Men du kan inte göra slut med mig för jag vill inte förlora dina kompisar" ett annat ex som hade blivit kompis med mina kompisar och som då var rädd att förlora dem om jag gjorde slut. Jag frågade om han bara var ihop med mig för kompisarnas skull och det svarade han ja på.....

"Jag mår illa och kan inte äta när hon det feta äcklet sitter vid samma bord" sagt av en tjej i skolan som demonstrativt reste sig och bytte bord i skolmatsalen. De andra följde efter.        

Var nog när min mamma i fyllan sa att hon älskade min bror mer än mig. Var väl 16-17 år eller något

Det som sårat mig mest är nog min 16 år äldre halvsyster som alltid ska tjata om att vår gemensamma pappa inte älskade mig, inte ville att jag föddes och inte ville att jag skulle ärva så att jag därför borde ge hela mitt arv till henne. Jag vet att det inte är sant, men det gör mig arg och ledsen ändå för han finns inte här så jag kan fråga honom och det är klart man har tänkt "hon har kanske rätt". Detta har hon hållit på med i stort sett sedan han gick bort när jag var 10 år. Jag tycker bara att det är så jävla osmakligt! Jag förstår att hon är ledsen över att han lämnade deras mamma för min och att han sedan var en självisk typ som främst brydde sig om sig själv, men det är faktiskt inte mitt fel! Att hon sen sitter och gnäller till mina helsystrar att hon vill ha kontakt med mig och att hon "känner värme och ömhet för mig i egenskap av äldre syster" är ju bara skrattretande. Hur fan kan man säga så samtidigt som man så gärna vill göra mig så illa?

Spelade fotboll för en massa år sedan. Var ingen höjdare, utan spelade för att jag tyckte att det var roligt. Under en träning skulle vi spela mot varandra och två i laget skulle välja ut lagen. De skulle välja varannan spelare och när jag blev utvald som tvåa (lycka!) av den ena tjejen sa den hon valde först "Nej, ta inte henne. Hon är så dålig!" Det var inte så att hon sa det diskret direkt heller...
Men tjejen som valde struntade i henne och valde mig ändå 
Den kommentaren gör dock fortfarande ont i hjärtat när jag tänker på det 

Det mest sårande någon sakt till mig var nog när en gammal dam sa till mig när jag var ute på promenad med min nyfödda kille "Oj, så söt han är. Men så synd att han inte någon pappa har, för vi vet ju alla hur man blir när man växer upp bara med en förälder". Jag hade blivit våldtagen, men ändå valt att behålla barnet..

Blir tårögd bara jag tänker på det..

Pappa efter ett samtal där mina föräldrar fick reda på att  jag hade varit utsatt för en gruppvåldtäkt:

"Nu kan vi väl gå tillbaka till att ha roligt igen"