Det mest sårande någon sagt till er..?

En kille i parallellklassen skrek alltid "träsksugga!" efter mig så fort han såg mig under hela högstadiet.

Eller "det finns väl en mening med att vissa inte blir gravida, de ska inte bli det helt enkelt". när jag genomgick ivf.

Finns massor med annat, men man förtränger vad man kan. Folk är sjukt elaka.

Min bästa vän när jag som tonåring vann 100 000 kr på obligationer i samma veva som jag ärvde pengar efter min älskade pappa: "Du har ju äcklig tur med pengar just nu". Hon syftade förstås enbart på vinsten och förstod nog aldrig hur ont det gjorde. (Obligationerna köpte jag för en del av arvet)Jag svarade med: "Jag hade hellre haft kvar pappa än alla pengar i världen".

"Du börjar se ut som en julgris, det tycker din styvfar med!"
Sagt av min kära mor. Till saken hör att min mor är extremt smal, jag har faktiskt börjat misstänka ätstörning av något slag nu när jag är äldre och klokare och ser hur hon äter osv. Förutom det är hon kort. Jag är någon decimeter längre och vägde då helt normalt men den kommentaren slog hårt. Nog mycket för att jag är uppväxt med mammas "man ska vara smal". Idag är jag tjock och vill inte ens veta vad de säger när de pratar om mig :/
 

Det mest sårande är när jag fått höra två saker,vid olika tillfällen av samma person...

- " Fy fan, jag förstår att dina föräldrar inte ville ha dig så störd som du är !" ( Jag blev fosterhemsplacerad som liten på grund av att mamma och pappa missbrukade )

- " Rätt åt dig att du blev våldtagen, hoppas det händer igen för du ber ju om det " ( Ja, jag har alltså¨blivit våldtagen när jag var 14 )

Det var det mest sårande jag fått höra, men är glad att jag har förståelse för människor och själv inser att personen som sa detta innerst inne mår skit själv..

En dialog mellan mig & ett ex:

Jag var ledsen & nere, och försökte gömma det (för sån är jag)

Han: Vad är det nu med dig?
Jag: Jo.. jag fick reda på att en vän till mig tagit livet av sig... *gråter*
Han: Och..? *tystnad medan jag gråter* oh!! Måste du vara så jävla jobbig, sluta gråta!
Tystnad
Han fortsätter: Jävla rövhål! Stick härifrån, jag orkar inte med dig.

Ska jag tillägga att vi vistades hemma hos mig, i mitt sovrum?

Jag var dock så nedtryckt och psykiskt misshandlad av den här killen (och känslomässigt utsvulten) att jag bara lämnade rummet med skam i kroppen.

SÅ sjukt när jag tänker på det idag..

Jag har fått höra så många sårande kommentarer så om jag skrev dom här skulle ingen tro mig!
av min mamma
mina ex
mina grannar
mina arbets"kamrater"

men konstigt nog tror jag på mig själv och vet att jag duger ändå. Tror att jag blivit stark av alla hårda och elaka ord. Har aldrig och kommer aldrig säga sårande kommentarer till andra för jag vet hur ont det gör. Har blivit otroligt ödmjuk av det  istället. Underligt egentligen

Från min mamma när hon sa att hon väljer att tro på den man som utnyttjade mig sexuellt från att jag var fem år till nio år när han sa vid en konfrontation att det inte är sant.

Från min svärmor när hon tycker synd om min man för att jag "tvingar" honom att åka hem varje helg. (Vi fick tvillingar i somras och min man veckopendlar och är bara hemma lördag och söndag varje vecka. Resterande fem dygn i sträck har jag tvillingarna utan någon som helst avlastning)

Åh, jag tycker så hemskt synd om er alla när jag läser vilka hemska kommentarer ni fått.

Jag själv har haft det jättebra under hela min uppväxt. Men när jag var runt tio så sa en av mina systrar något som riktigt bitit sig fast. Jag har två systrar och de är 12 och 9 år äldre än mig, så det är lite åldersskillnad mellan oss, men jag har alltid älskat dem väldigt mycket och när jag var liten var de mina största idoler. Men så var det så att mellansystern sa att när hon pratade om "syrran" eller "min syster" så var det självklart att hon pratade om äldsta systern och inte om mig, för det var hon som var hennes syster och jag var... något annat. Jag vet att hon inte menade det på ett dumt sätt, men just därför att jag höll dem så högt och därför att hennes ord gjorde det klart att de inte kände på samma sätt för mig som jag gjorde för dem bet sig fast.

Jag o min "bästis" från mellanstadiet spelade The sims på playstation och vi gjorde våra egna gubbar, eller rättare sagt, hon hade kontrollen och hon gjorde gubbarna.
Kommer inte riktigt ihåg vad hon sa, men hon kom fram till att min gubbe skulle bli större än hennes..
Kan ju säga att hon var betydligt "gosigare" än mig..

Samma som min styvsyster, hon har alltid klankat ner på hur jag o syster klädde oss, o hur tjocka vi var. Hon var mycket större än oss och hade minst 2 st för små i klädväg. Både jag o syrran har många komplex över våra kroppar.

Vet att båda har dåligt självförtroende osv osv, men usch. förstår inte varför tjejer, som ska föreställa ens kompisar, ska va så elaka.

Kommer ihåg en annan grej, min styvmamma kallade mig för Hora när jag prata i telefon med min dåvarande pojkvän. Hon är från asien och har andra åsikter om hur man uppfostrar barn och sådär. Och hon tyckte väl att det inte var så passande att en 13åring var tsm med en 15årig kille.
Min pappa satt precis brevid henne när hon sa så till mig. Han sa inget. Det såra mig nå grymt, men inte första ggn han skiter fullkomligt i mig, lr någon annan av mina syskon..
Hon däremot har nu bett om ursäkt för sitt beteende under de åren jag bodde där.
:)