• Trollbarnet

    Troende och sex ?

    Jag låg inatt och funderade över det här med att vara troende och sex, spelar ingen roll vilken religion. Jag är tyvärr ateist och har blivit uppfostrad därefter, har heller inga vänner som är väldigt troende och håller sig från sex tills de är gifta men jag undrar ändå just pga en gammal lärare till mig.

    När vi gick sexualkunskap i typ 5an eller något sådant (VÄLDIGT många år sedan) så hade vi en väldigt kristen fröken som gick i kyrkan varenda söndag och läste bordsbön, talade ur bibeln osv. det ser jag som väldigt kristen. Hon har 4 barn och sa åt oss under sexualkunskapen att ända gångerna som hon haft sex, var i syfte att producera sina barn. Sen sa hon inte hur många försök det krävde eller så, men hon tyckte att det var ingen big deal eller någonting som man måste utöva speciellt ofta eller avancerat.

    Så jag började ju då fundera på det här NU efter alla dessa år.. Är det så att de som är troende inte har speciellt mycket sex? Hur har de/ni sex? Är det vanilj eller kan det vara lite oralt/analt också? Kan det bli kinky? Hur känner ni er efteråt? Sen en viktig fråga, var ni/du oskuld/er fram till äktenskap och hur viktigt var det för er/du att fortsätta vara oskuld? 

    ja jag kanske låter väldigt fördomsfull men så är inte fallet, bara väldigt oupplyst i ärendet och söker nu svar.

    Jag har tusentals följdfrågor på mina frågor också, om jag hittar någon som är villig att svara.
     

  • Svar på tråden Troende och sex ?
  • Trollbarnet
    Anonym skrev 2012-08-16 09:30:22 följande:

    JAg var otroligt rädd för att bli gravid o trodde att man måste äta p-pller en ganska lång tid innan man hade sex för att skydda sej.Jag trodde oxå att om man glömde p.piller ett par dagar så kunde man ta tre fyra stycken på en gång sen.  Sexet fick vänta för jag var helt enkelt livrädd för att det skulle göra fruktansvärt ont o blöda o att man skulle gå sönder o alla möjliga andra föreställningar. Sen hade jag helt enkelt ingen lust utan tyckte det kändes lite äckligt. Jag hade aldrig set en naken karl o tyckte det var en ful dingel som slängde runt o levde sitt eget liv. O mannen var inte så påstridig han heller.
    När jag vid enstaka tillfällen senare i livet visademej intresserad av att ha sex blev mannen förvånad o lite skraj. Han tyckte kanske att det var lite avskräckande.  
    Om jag idag skulle höra någon prata så som jag gjorde skulle jag allvasrligt be den människan söka hjälp o kanske medicin. Det låter helt sjukt i mina öron idag, men det var min verklighet o jag visste inte bättre. 
       
    Väldigt trist att höra att det blev någonting ångestfyllt av det hela, speciellt då det var med din äkta man och allt. Får jag fråga hur det gick sen? Är ni fortfarande ett par idag? Hur har du det sexuellt för tillfället? Hur blev det med barn och så?
  • Anonym
    Trollbarnet skrev 2012-08-16 12:25:46 följande:
    Väldigt trist att höra att det blev någonting ångestfyllt av det hela, speciellt då det var med din äkta man och allt. Får jag fråga hur det gick sen? Är ni fortfarande ett par idag? Hur har du det sexuellt för tillfället? Hur blev det med barn och så?


    Det blev skilsmässa efter 25 årsäktenskap o 4 barn. Barnen kom till på vanlig väg. Maken gifte omedelbart om sej med en som är väl känd som villig bland traktens karlar så jag tror nog att han kom över sina spärrar direkt om han ens hade några från början. Han fick ytterligare barn sen. Jag hittade min sexualitet med hjälp av en gift man som jag blev våldsamt förälskad i. Sen hade jag ett längre förhållande med en annan man som hade tränat länge på många o det var en fantastisk tid. Dessa två 
    män lärde mej allt jag kan med stort tålamod och enorm respekt.
    Sen har jag provat några andra män o tagit för mej en del för att försöka "komma ikapp" lite i allt jag missat, men lever just nu singel. Har det väldigt bra, men saknar en man. Det finns en potentiell man som skulle kunna bli bra för en längre tid.  Jag känner mej ganska hämningslös idag o bejakar min egen sexualitet även om jag fortfarande är blyg och inte rikgtigt vet hur jag ska närma mej en ny man från början. Det brukar vara de som tar tag i mej.
    Jag tror ju att min historia är ganska vanlig, men kristna människor förtränger o förnekar såna här saker så att de till slut många gånger tror på lögnen själva oxå.   
  • Anonym (Varierande)

    Jag tycker att man ser olika situationer bland bekanta som på grund av sin tro har en återhållsam inställning i förhållande till sex före äktenskapet. Dels är det sådana som har goda trygga förhållanden, som kanske bara har haft varandra, men som är nöjda med sina val. Dels finns det sådana där begränsningarna i förhållande till sex har medfört problem såsom förhastade giftermål etc.

    Sen är det också skillnad i hur den sexuella erfarenheten har tagit sig ut. Vissa har  kanske aldrig haft sex. Vissa har väntat till äktenskapet. Vissa har velat vänta till äktenskapet men misslyckats. Vissa har valt att vänta på den rätta, men sen börjat ha sex innan vigseln etc. I alla dessa varianter kan man sedan ha det bra eller mindre bra, vara nöjd eller missnöjd. 

    Jag tror att ju mera känsla och kärlek det finns med, desto större chans att en "kristen" inställning till sex ger goda frukter. Ju mera den fungerar som ett yttre regelverk som ska iakttas formellt, desto större risk att det blir jobbigt på något sätt. 

  • lykantrophona

    Jag tänker också att det finns många svenskar som är ateister eller på annat sätt ointresserade av religion, som ändå formas av kristen världssyn. Mitt ex var så. Han hade inget emot homosexuella, och var absolut inte för att vänta till äktenskap, men i övrigt tyckte jag att han var ganska konservativ. Sex utan kärlek var "psykopati" och människor var menade för monogami, bdsm var sjukt osv. Jag visste att flera av hans släktingar var djupt kristna (frälsningssoldater) och pekade ut att hans idéer kan ha kommit därifrån. Men nej, nej, hans värderingar var "sunt förnuft" och alla höll med om dem, förutom jag som var knäpp.

    Så där var ett exempel där en religiös person hade en mer liberal inställning till sex än en ateist.

    Jag märker liknande kristendomspåverkan hos ateister i många andra saker också. Som när mina ateistiska kursare hävdade en riktig religion alltid hade en helig bok, strikta regler och organisation med prästerskap och ledare. Religioner som inte hade detta var inte riktiga religioner...?

  • Anonym (Kille)

    Jag är 25 år och kristen. Jag är ogift och för tillfället singel, men jag är inte oskuld. Mina sexuella relationer har spretat från one night stands till mer seriösa parrelationer. För mig är ett bra sexliv väldigt viktigt, även om jag inte är inne på några avancerade eller kinky saker. Därför skulle jag ha svårt att gifta mig med med någon som jag inte hade haft sex med. Tänk om vi inte passade ihop i sängen, eller gillade helt olika saker. Jag tror att en sån sak kan, eller skulle kunna, förstöra relationen. 

  • Trollbarnet
    lykantrophona skrev 2012-08-16 14:40:04 följande:
    Jag tänker också att det finns många svenskar som är ateister eller på annat sätt ointresserade av religion, som ändå formas av kristen världssyn. Mitt ex var så. Han hade inget emot homosexuella, och var absolut inte för att vänta till äktenskap, men i övrigt tyckte jag att han var ganska konservativ. Sex utan kärlek var "psykopati" och människor var menade för monogami, bdsm var sjukt osv. Jag visste att flera av hans släktingar var djupt kristna (frälsningssoldater) och pekade ut att hans idéer kan ha kommit därifrån. Men nej, nej, hans värderingar var "sunt förnuft" och alla höll med om dem, förutom jag som var knäpp.

    Så där var ett exempel där en religiös person hade en mer liberal inställning till sex än en ateist.

    Jag märker liknande kristendomspåverkan hos ateister i många andra saker också. Som när mina ateistiska kursare hävdade en riktig religion alltid hade en helig bok, strikta regler och organisation med prästerskap och ledare. Religioner som inte hade detta var inte riktiga religioner...?
    Enligt mig så har inte det där så mycket med tro/kristendom att göra, mer bara vad man själv som person anser vara okej. Bara för att man är ateist så betyder det ju inte att man har samma syn på kärlek och sex som alla andra ateister har, precis lika olika som vissa troende.

    Jag personligen är ju som sagt, ateist, men jag har ju mina egna tankar och tycken om saker och ting. Jag föredrar sex när kärlek är inblandat, jag tänder inte på bdsm och jag står för monogami, men jag knyter det inte till någonting åt det religiösa hållet. Det är mer bara vad jag föredrar och anser vara okej enligt mig. Däremot står jag för ett varierat sexliv och är absolut öppen för att testa nya saker, jag gillar vanilj lika mycket som lite hårdare samt att jag tycker oral/analsex kan vara trevligt ibland. Jag kan känna mig smutsig när jag utfört en sexuell handling som i efterhand inte var en bra idé, men det har ju ingenting med gud att göra, det har med min personlighet att göra.

    Så egentligen med tråden kan vi väll alla vara eniga om att det spelar ingen roll om man är troende, ateist eller något mellanting, sex är lika varierat som det finns människor, typ.  Sen är det ju mycket som blivit inpräntat av föräldrar, släktingar, bibel och församling.
  • Anonym
    Anonym (Kille) skrev 2012-08-16 17:29:37 följande:
    Jag är 25 år och kristen. Jag är ogift och för tillfället singel, men jag är inte oskuld. Mina sexuella relationer har spretat från one night stands till mer seriösa parrelationer. För mig är ett bra sexliv väldigt viktigt, även om jag inte är inne på några avancerade eller kinky saker. Därför skulle jag ha svårt att gifta mig med med någon som jag inte hade haft sex med. Tänk om vi inte passade ihop i sängen, eller gillade helt olika saker. Jag tror att en sån sak kan, eller skulle kunna, förstöra relationen. 
    Jag önskar att jag hade tänkt som du......
  • lykantrophona
    Trollbarnet skrev 2012-08-16 17:41:20 följande:
    Enligt mig så har inte det där så mycket med tro/kristendom att göra, mer bara vad man själv som person anser vara okej. Bara för att man är ateist så betyder det ju inte att man har samma syn på kärlek och sex som alla andra ateister har, precis lika olika som vissa troende.

    Jag personligen är ju som sagt, ateist, men jag har ju mina egna tankar och tycken om saker och ting. Jag föredrar sex när kärlek är inblandat, jag tänder inte på bdsm och jag står för monogami, men jag knyter det inte till någonting åt det religiösa hållet. Det är mer bara vad jag föredrar och anser vara okej enligt mig. Däremot står jag för ett varierat sexliv och är absolut öppen för att testa nya saker, jag gillar vanilj lika mycket som lite hårdare samt att jag tycker oral/analsex kan vara trevligt ibland. Jag kan känna mig smutsig när jag utfört en sexuell handling som i efterhand inte var en bra idé, men det har ju ingenting med gud att göra, det har med min personlighet att göra.

    Så egentligen med tråden kan vi väll alla vara eniga om att det spelar ingen roll om man är troende, ateist eller något mellanting, sex är lika varierat som det finns människor, typ.  Sen är det ju mycket som blivit inpräntat av föräldrar, släktingar, bibel och församling.
    Ja, men nu är det ju detta med vad man tar för självklart. Du säger "det här funkar för mig". Många jag pratat med, säger saker som har sitt ursprung i kristen tanketradition och hävdar sen att "det är sunt förnuft, det måste fungera såhär och på inget annat sätt".

    Det är skillnaden.
    För även om religiösa individer kan vara väldigt olika, brukar det finns en grundläggande inställning åt något håll i många religioner. Paulus skrev att man helst skulle vara celibat, men om inte det, så ta sig en fru och hålla sig trogen henne. Enligt islam är det okej med fyra fruar. I hinduismen finns en inriktning som heter tantra, som ni säkert hört talas om. Osv osv.

    Kultur färgar oss. Får vi genom barndomen höra saker från vuxna så kommer det att påverka oss. Som i fallet med mitt ex: han växte upp i en religiös släkt, tog avstånd från gud, men förstod inte hur mycket av släktens värderingar också härstammade från religionen (och inte alls var allmänmänskliga självklarheter).

    Ta bara det här med att spara oskulden till äktenskapet. Det må vara få av alla kristna i Sverige som gör så. Men för dem som gör det, är det religiöst motiverat. Att det skulle vara viktigt eller fint! En sådan sak skrattar vi hedningar åt.
  • Sacro

    Det finns också personer utan tro på någon religion som väljer att vänta med sex. Att sex är något fint som ska vårdas och som bara ska delas med en person finns det säkert fler som tycker.

  • lykantrophona
    Sacro skrev 2012-08-16 21:43:05 följande:
    Det finns också personer utan tro på någon religion som väljer att vänta med sex. Att sex är något fint som ska vårdas och som bara ska delas med en person finns det säkert fler som tycker.
    Men läs rätt. Jag menar att de kristna som väljer att spara sig gör det av religiösa orsaker. Dessutom kan man jämföra, av dem som tycker i regel det är viktigt att vara oskuld vid bröllopet, är dessa kristna/muslimer/liknande eller icke-religiösa/del av sexliberal religion?

    Dessutom skulle jag tro att även den som inte tror på någon religion men ändå gör så är påverkade av religiösa värderingar (omedvetet). Deras åsikt kom nog inte från ingenstans. Precis som att oavsett hur många ateistiska svenskar tycker det är en självklarhet att vara ledig på söndagarna, så kan man inte förneka att denna sedvänja har ett kristet ursprung.
Svar på tråden Troende och sex ?