Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad

tack

som sagt....jag har inte haft tid att göra några uppdateringar här på ett bra tag och egentligen har jag det inte idag heller. Men bara en kort rapport.

Vad har hänt sedan sist - en månad sedan?

Vi har fortsatt att träffa vår terapeut och samtalet kretsar hela tiden runt min fru och hennes känsloliv, hennes behov och hur hon mår och känner. Terapeuten vägleder och min fru berättar. Om hur förvirrad hon är när det gäller närhet, sex och åtrå. När det gäller vad hon vill i livet. När det gäller andra män. Mig. Och om mycket annat. Det är inga pekpinnar eller förmaningar utan bara ett sätt att sakta "skala löken". Lager efter lager. Min fru har träffat "pappan" ibland under denna tid. Det vet jag därför hon har sagt det ibland när hon kommer hem sent. För några veckor sedan föreslog terapeuten att hon skulle sätta sig ner och på allvar reda ut med pappan hur hon känner och vad hon vill. Känna efter själv och låta det ta lite tid. Inte bara över en timma en kväll. Så min fru och pappan tog en kryssning till Helsingfors en helg strax efter det. Jag har frågat hur det gick och hon har bara sagt att "det gick bra". Men det är ju klart att jag fattar att dom  hade sex ombord på båten. Och även när dom träffats dom andra kvällarna. 

Mina behov får stå tillbaka i den här processen heltenkelt.

Lite så är det nog...men det är ju runt henne som all osäkerhet och vånda ligger så det är väl inte så konstigt att det är hon som är huvudkomponenten i processen och därmed också i fokus.

Ja....jag gör det just nu i alla fall.

 Helt bergsäker kan man väl aldrig vara men det här är en av frågorna vi har haft uppe i sessionerna med terapeuten och där har hon i alla fall klart och tydligt sagt att hon inte vill skiljas från mig.Men hon (terapeuten) har beskrivit sitt arbetssätt så att hon känner in oss och efter att ha analyserat vårt inbördes spel väljer den väg som hon tror gagnar oss bäst. Alltså i det här fallet att kretsa samtalen runt min fru, hennes känslor och behov istället för att tvinga in mig och mitt perspektiv i ekvationen och då riskera att hon "tappar greppet" om min fru och de framsteg hon försöker nå där.

Vårt gemensamma liv har vi ju. Det har inte försvunnit. Vi är tillsammans varje kväll (i stort) och de flesta helger. Vi gör saker tillsammans som de flesta par gör (förutom sex). Planerar semestrar, hem och hus osv...
 

Jomen det är ju klart att jag nöjer mig? Vad är mitt alternativ? Jag vill ju inte skiljas och ett sexliv avstod jag ju från tidigare på eget initiativ. Så inget är egentligen i sak nytt för mig även om hon har hittat en sexlust.

Hon frågar nog inte så mycket om mig just nu. Inte rakt ut i alla fall. Däremot har vi en fysisk närhet. Vi rör vid varandra och är ömma och vänliga mot varandra. Men det finns inget sexuellt i det.

Att hennes sexlust har vaknat har ju inget med mig eller med vår relation att göra utan den har väckts av en annan man. Hon har ju ingen lust till mig. Och jag har ju avvecklat min. Så att hon bara skulle ta sin väckta sexlust och vända den från den andra mannen till mig istället funkar ju inte. Det låter så enkelt men det funkar inte så. Sen är jag inte mottaglig heller. 

Jo...det är just vad jag har gjort det. Att jag sen onanerar är väl iof också ett sexliv. Men när jag säger att jag har gett upp ett sexliv så avser jag ett gemensamt sexliv med min fru. Det är borta iom att jag har bränt ut mig på mina försök över åren.

Att jag onanerar med henne och älskaren för ögonen (eller gjorde ...har inte gjort det på ett tag) har absolut inget att göra med att jag skulle vilja byta plats med honom. Jag vet inte varför jag lockades och tände på tanken. Tycker själv att det är sjukt.Nej...självklart är det ingen annan som vet något om detta. Och nej....jag pratar heller inte med någon annan om detta heller. Vi har ju engagerat terapeuten för att "prata av oss".Alltså...hon talade ju om för mig att hon skulle tillbringa en helg med sin älskare för att försöka få ordning på sina tankar, och reda ut hur dom skulle ha det. Att dom skulle åka på en finlandskryssning talade hon också om innan hon åkte hemifrån. När hon kom hem berättade hon att resan gått bra och att dom hade pratat en hel del. Jag har valt att inte hålla på och jaga henne och grava fram en massa detaljer utan istället backa lite grann och ge henne "fri luft" istället för att kväva henne. Det här är i enlighet med förslag och rekommendationer också från terapeuten. Och visst antar jag att dom hade sex. Jag har inte frågat och hon har inte skrivit det på näsan på mig heller. Hon har ju i samtalen med terapeuten medgett att hon har sex med den här mannen och jag har inte ställt några ultimatum om att hon måste avhålla sig från sex (som jag gör) och inte ha sex med någon annan. Kan inte påstå att hon har förändrats på något sätt efter kryssningen. Och ja....vi har träffat terapeuten efteråt men hon (terapeuten) har inte fiskat efter några detaljer heller runt kryssningen (som hon känner till).-

Ja ...du har antagligen rätt i din analys av hur min fru kanske tänker och känner. Vad mig anbelangar så har du kanske också rätt....jag vet varken ut eller in. Men jag känner att mitt agerande nu är det rätta.

Håller inte med dig. Jag tycker att jag har kämpat...och kämpar. Kanske inte genom att skrika, hota, slåss med hennes älskare osv. Men jag har kämpat genom åren. Kämpat att försöka få hennes åtrå. Att väcka hennes lust till att ha sex med mig. När jag till slut fick ge upp det så har jag kämpat med att anpassa mig till hennes nivå och sakta dövat min lust. Till att vara där jag är idag. Utan sexlust.

Jag hoppas (och tror) inte att hon kommer att lämna mig. Hon har ju sagt det på min fråga och även på terapeutens fråga. Och jag väljer att tro på henne och att lita på henne.

Så avslutningsvis till din avslutande fråga eller kommentar: Nej...jag har ingen glöd att ge henne längre. Och är det så att hon nu behöver glöd i sitt liv så får jag vara beredd att hon får den glöden från någon annan. Bara hon stannar hos mig i övrigt. 

om man förlorar den ofrivilligt ja...men om man själv väljer bort en funktion, drift eller del i livet som man uppfattar som negativ och genomgående problematisk?