Inlägg från: Anonym ("Micke") |Visa alla inlägg
  • Anonym ("Micke")

    Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad

    molly50 skrev 2013-09-23 22:36:59 följande:

    Ja,det vet vi ju visserligen inte. TS har ju inte gett så mycket information........................  
    ??????

    Vad är det för information du tycker att du saknar? Jag känner att jag har varit väldigt öppen här. Så öppen jag kan tänkas vara utan att outa mig själv och min fru. Vad är det för information du anser att jag håller inne med? 
  • Anonym ("Micke")
    molly50 skrev 2013-09-27 09:06:37 följande:
    " Vad är det för information du tycker att du saknar? Jag känner att jag har varit väldigt öppen här. Så öppen jag kan tänkas vara utan att outa mig själv och min fru. Vad är det för information du anser att jag håller inne med? "

    T ex vad som föranledde att ni slutade ha sex. Men jag kanske har missat det. Och vill du inte berätta om det så respekterar jag det. 
    Min fru har egentligen aldrig varit speciellt sexintresserad (i vårt förhållande). Visst hade vi sex i början av vårt förhållande och under de första åren. Men med barnen så minskade hennes intresse från tidigare låg nivå till mer eller mindre 0 och i takt med att dom blev större så tilltog inte hennes engagemang för det sexuella utan istället fyllde hon tiden och fokus med annat. Inget konstigare  än så.
  • Anonym ("Micke")
    Anonym (angel) skrev 2013-10-14 02:32:49 följande:
    Har under de senaste dagarna läst igenom hela tråden från start. Folk är så snabba att döma och komma med pekpinnar när det gäller otrohet.Det ska alltid funnas en god och en ond i alla sammanhang. Men tyvärr är inte verkligheten så enkel. Det kan finnas många bakomliggande faktorer som man helt enkelt inte delar med sig av till andra. Det är ju upp till ts att själv avgöra hur han vill leva sitt liv.Det finns människor som inte är sexuella av sig som inte känner att de behöver det.Men alla behöver någon att älska och bli älskad av.Känner man att man får den närhet till ens älskade genom kramar och närhet så kanske det räcker. Men i det här fallet behöver kvinnan ha mer och i stället för att släppa henne fri så väljer han att fortsätta att älska personen trots det som framkommit och gjort ett val för att få ha kvar henne i sitt liv.Om han inte blir svartsjuk över de andra och kan leva med det och hon faktiskt älskar honom så vem vet det kanske kan funka.Skulle det inte funka så har ju ts gjort det han kunnat för att få fortsätta älska henne.Det behövs inga kommentarer om att han borde kämpa för att få ett sexliv med henne eller få ha sex med andra kvinnor han med.Han har ju gjort det klart att det inte är vad han vill och såvida inte något av det förändras så känns det inte som något man måste tjata om.Kan inte annat än önska dig Lycka till Micke den är endast du och ingen annan som avgör vad som är rätt och fel i ditt liv.Bara du vet vad som känns okej och så länge du är ärlig med dig själv så kommer det funka.
    Tack Angel. 

    För:
    - att du faktiskt har tagit dig tid att läsa hela tråden och TAGIT TILL DIG det jag har skrivit och hur jag har svarat i hela tråden.
    - att du inte bara hoppat in i ett valt avsnitt och bildat dig en uppfattning ur en begränsad del av hela bilden.
    - ditt nyktra och kloka inlägg 
  • Anonym ("Micke")
    johnhenryIV skrev 2013-11-04 12:14:09 följande:
    ...................

    Om du nu anser dig vara så "lyckligt lottad" måste man ju fråga sig varför du överhuvudtaget startade denna tråd? Är syftet att informera om hur extremt konstigt ett förhållande kan gestalta sig?
    Det har snart gått ett år sedan jag startade tråden och då var jag mitt i en känslostorm. I fritt fall. Sen har jag landat och känner ngn form av fast mark under fötterna och anpassat mig till "ny typ" av tillvaro. Så till din fråga så kan jag bara svara att jag startade tråden i ett chockartat tillstånd som sen har förändrats till något annat. Jag har bara följt med i tråden och gjort mitt bästa på att svara och förklara på folks frågor. Inget annat.
  • Anonym ("Micke")
    vildsvin45 skrev 2013-11-05 09:34:57 följande:
    Hur är din situation nu? tror/vill du ha en fysisk kontakt med din fru och framförallt vet hon vad du tycker känner o vill? reser hon bort med eventuella älskare eller sker allt på hemmaplan.

    Hoppas att du får det så bra som möjligt.

    Är tacksam att du uppdaterar, tråden är mkt intressesant.
    ja...alltså det har inte egentligen hänt speciellt mycket sista tiden. I alla fall inget som förändrar bilden eller pekar åt nåt annat eller nytt håll från det jag har skrivit tidigare. Hon bjuder inte hem sina älskare till vårt hus utan dom ses hemma hos älskaren alternativt på annan plats. Det kan vara ett hotell eller en kryssningsbåt.

    I övrigt inte så mycket att berätta faktiskt. Blir bara upprepningar..... 
  • Anonym ("Micke")
    vildsvin45 skrev 2013-11-05 13:44:24 följande:
    Har du funderat på vad som händer om dom blir kära? 
     
    Risken är, som jag förstår, att hon kommer allt närmare någon som hon vill dela sitt liv med.
    Jag tror att du måste agera nu snart innan det är försent.

    Hoppas att jag har fel..
    Tacksam för att du uppdaterar
    Visst ..risken finns. Men risker finns oavsett här i livet. Hon är ju ärlig och öppen med vad hon gör (numera). Det är ju 1000-falt värre när man gör det bakom ryggen på sin hälft.
  • Anonym ("Micke")
    Anonym (Deprimerande) skrev 2013-11-05 15:55:49 följande:
    Frågan till TS kvarstår - skulle du VILJA att du hade sexlust? Om den viljan fanns - hur skulle situationen då se ut? Skulle hustrun då kunna tänka sig lämna sina kk och ge utlopp för sin någorlunda nyfunna sexuella drift inom äktenskapet i stället?
    Och - har TS låtit testa sin testosteronnivå vilken kan ha en avgörande betydelse för sexualdriften? Hur tror TS att situationen skulle bli om sexdriften kom tillbaka?
    Det är lite tröttsamt att hålla på och upprepa här....men ok...tråden är lång och jag kanske inte kan förvänta sig att alla skall läsa genom allt. Nej...jag vill inte ha tillbaka min sexlust. Och nej...hon har aldrig haft ngn sexlust till mig. Så situationen skulle bara vara värre. Jag frustrerad och hon med dåligt samvete.
    Bättre så här.

    Det där lät kallt och krasst. Men jag orkar inte brodera ut och förklara nyanserna som jag gjort många gånger redan i tråden.
  • Anonym ("Micke")
    Med Lem skrev 2013-11-05 17:39:08 följande:
    Jag ska inte kommentera Mickes och Fruns framtid, eller nånting kring vad dom två borde eller inte borde.

    Jag nöjer mig med en liten kommentar om en missuppfattning som finns med i Mickes senaste inlägg, i varje fall implicit.

    Eftersom Micke säger att återfådd sexlust skulle göra honom själv frustrerad och ge frun dåligt samvete, så drar jag slutsatsen att Micke tror att Fruns attraktion till Micke inte kan uppstå från de aldrig framfödda.

    Det finns en lång klinisk erfarenhet av att hjälpa par tillrätta med åtrån; det fungerar ganska bra även i omöjliga fall; så länge man har respekt för varandra, allmänt "gillar" varandra som personligheter, och det inte föreligger några fysiska hinder, typ luktupplevelser eller inkompatibla "tics", som inte kan åtgärdas, så kan man vända ett totalt ointresse och t o m motvilja till ganska stark åtrå. Det tar tid, månader till år, och det kräver att båda är öppna för att göra allt man kan, utan att slå det ifrån sig, utan att bara "spela med". Man måste faktiskt orka arbeta på att förmå sig själva att "vilja ha sex" med just varandra.

    Det brukar bli bra nog för att bli självgående; Man kanske fortfarande måste få ha åtminstone drömmar om andra ibland, men man upplever sex med sin förut oattraktive partner som eftersträvansvärt, minnesvärt och skönt.
    Jag är inte i ställning att döma ut vare sig forskning eller andras resultat i situationer som kan påminna om vår och där säga att det är omöjligt. Att det aldrig kommer att gå. Jag kan bara resonera utifrån hur jag upplever och har upplevt vår situation. Sen finns det ett perspektiv till....båda måste väl vilja? Men inte ngn vill? Utan att bägge vill fortsätta att leva så här då? Det som om det är provocerande för många att vi lever som vi gör och att vi till varje pris måste "botas". Hon måste botas från sitt ickeexisterande begär till mig. Och jag måste botas från min avsaknad av lust. Varför då?
  • Anonym ("Micke")
    Anonym (?) skrev 2013-11-06 18:39:11 följande:
    Mår du bra av den här situationen då Micke? Är du lycklig och mår bra?
    Ja...jag är tillfreds och har inrättat mig i livet. Jag är nöjd
  • Anonym ("Micke")
    molly50 skrev 2013-11-06 21:31:48 följande:
    "Ja...jag är tillfreds och har inrättat mig i livet. Jag är nöjd"

    Men är du inte rädd att hon ska bli kär i någon av de andra männen som hin ligger med då? Sådant kan ju faktiskt hända.
    Både ja och nej. Inte mer rädd än jag var för ngra år sedan innan allt det här hände. Vilka garantier finns det för någonting överhuvudtaget?
Svar på tråden Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad