Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad

Det är många här som flera gånger frågat eller utgått ifrån att jag trollar i tråden. Jag har inte brytt mig om att kommentera det. Vad spelar mitt svar egentligen för roll för er? Nu väljer jag att kort kommentera i alla fall och speciellt med anledning till att några är skeptiska till att jag inte känner till kontaktsiten Victoria Milan (som den tydligen heter). Nej...jag kände inte till den innan min fru nämnde att hon har en profil där. Och nej...jag har inte läst inlägg om siten här heller. Och vidare...när jag nyss scrollade genom sex forumet ngn minut så hittade jag inte en enda tråd med Victoria Milan i rubriken. Det har säkert funnits diskussioner om siten tidigare eller så diskuteras den i något annat forum. Vad vet jag. Men om det har diskuterats i det här forumet och jag har missat det så är det nog för att jag sällan läser här. Jag håller till i helt andra typer av diskussioner på andra forum. Den här tråden är den enda jag är aktiv i på sexavdelningen. Av anledning som borde framgå.

Så om jag trollar? Välj vilket svar som ni tycker passar er bäst. 

Jag har nog varit rätt tydlig med vad jag vill. Leva med henne. Så enkelt är det. Sen tycker jag att samhället i övrigt är väldigt mycket "jag, jag, jag, jag, jag, jag" idag.

Jag tränar regelbundet. Har alltid gjort. Jag vill inte vara ensam. Vill gärna resa - men inte ensam. Har många manliga vänner....men detta är ju inget jag pratar med dom om. Skulle aldrig berätta något som kan tänkas uppfattas negativt om min fru för mina/våra vänner. 

Tack

Ursäkta men....teroretiskt pladder det där med stöd för att känna ....osv.

Verkligheten är en annan och den får jag vackert finna mig i. 

För att svar dig rakt av på din fråga ...så JA. Beaktat alternativet så mår jag bättre så här. Och därmed behöver (skall) jag inte göra något alls. Uppenbart.

Och jag har funderat klart på det här må du tro. Slutsatsen som knappast lär förvåna dig är att:
- Ja....jag får vad jag förtjänar
- Ja...jag vill leva resten av mitt liv utan sex
- Ja....hon får om hon vill ligga runt med andra män. Bara hon är försiktig och är rädd om sig 

Jag resonerar inte i termerna av dålig eller bra självkänsla

Jag har inte lust att inboxa någon här och därmed avslöja min identitet. Jag är rätt öppen med den i andra forum här så jag väljer därför att vara anonym här. Och låt mig tillägga att jag noterar er (allas) välvilja och medkänsla. Tack för den.

Jag skall göra ett försök till att beskriva mig själv och bakgrunden till att jag känner som jag gör.
Och då får jag väl börja med att göra klart att jag INTE är en bruten människa med ett generellt dåligt självförtroende. Tvärtom vill jag nog påstå. Jag vet vad jag går för och jag vet att jag är högst kapabel inom många områden. Jag har ett stort ansvar i en ledande roll i mitt arbete. Jag är framgångsrik och tjänar rätt bra.
Privat vill jag helst fixa och "dona" hemma. Det är väl ngn form av terapi att få jobba med händerna och skapa något "fysiskt". Jag reser emellanåt en del i jobbet men reser också gärna privat. Jag tränar regelbundet och har alltid gjort. Jag är ingen träningsfanatiker och tok-dietist men skulle vilja beskriva mig som rätt fit för att vara medelålders.

Jag är däremot usel inom konstnärliga områden som exempelvis musik. Jag försökte tidigare lära mig spela både gitarr och piano men det går helt enkelt inte. Usel sångröst och kan ens knappt klappa takten.

Jag är pragmatisk. Jag tar beslut och håller därefter inte på och velar i frågan mer. Jag försöker inte längre lära mig spela något instrument. Ni förstår säkert varför jag använder musikområdet som ett exempel och brygga till sexlivet.

Så sexlivet då...

Som ni förstått och som jag skrivit så har det inte varit så bra. Jag har alltid fått vara den som förfört, lockat, pockat och försökt förtjäna sex. I mitt äktenskap och även i mina tidiga korta förhållanden. Sex har alltid varit något som har varit ett område med ständiga besparingar och nedskärningar. Jag har lärt mig att jag inte har det som krävs för att en kvinna skall känna åtrå och vilja förföra mig. Jag har oftast blivit nekad. Av min fru och även mina tidigare bekantskaper. Så till slut tar bensinen slut. Tanken är tom och man inser att bilen har stannat.

Är man tillräckligt bränd så vill man inte längre utsätta sig för nya sannolika risker att bli bränd igen. Precis som när jag insåg att jag inte är musikalisk så inser jag att jag ett sexliv med min älskade fru inte är för mig. Man kommer till klarhet heltenkelt och man får lära sig att leva med insikten. Till slut finner man sig och anpassar sig. Ungefär som någon som bytt diet och bantat ner sig kan jag tänka mig. Man inser att den nya vikten är mer hälsosam och man vill inte gå tillbaka till sina gamla matvanor utan håller sig till den dieten som gör att man mår bättre. Samma sak för mig.

Att min fru nu på den senaste tiden visat sig ha en sexlust som hon vill berika sitt liv med....men inte med mig...förstärker ju bara min insikt. Hade hon velat börja spela dragspel så hade jag inte stoppat henne trots min o-musikaliskhet (?). Jag fungerar likadant när det gäller sexet. Som sagt...jag är rationellt lagd.

Jag läser hela tiden här att hon är en hemsk människa. Det är säkert den bilden man får av den lilla information jag ger om henne och om oss. En orättvis bild. Det finns nyanser och skiftningar i vårt samliv och inom henne som inte framgår här och som jag inte vill dela med mig av. För hennes skull.
Jag älskar henne och hon är mitt allt. 

För mig finns det ingen gräns där priset blir för högt....så svaret är alltså nej.Vad är det egentligen som är så respektlöst menar du (och ni)? Att hon inte kände/känner för sex med mig och inte hade/har sexuell lust till mig är något hon inte kan styra över. Om man vill så kan man alltid hitta anledningar till att känna sig kränkt. Det är ju modernt idag. Men jag går inte och söker och tolkar allting genom ett sånt filter. Hon har inte sexuell lust till mig. Ok - bara att acceptera. Hon älskar mig ändå. Det är lycka - det kunde ha varit annorlunda. Och visst har jag beskrivit hennes ånger och vånda runt att hon tidigare gick bakom min rygg. Flera gånger anser jag. Hon har ju skämts som du själ också skriver.Vi lever fortfarande tack och lov tillsammans. Hon vill leva med mig därför att hon älskar mig. Hon älskar att jag älskar henne. Att jag ger henne trygghet. Att jag ger henne massage när hon har tränat. Att resa och semestra med mig. Att laga mat tillsammans med mig. Hon älskar att göra en massa saker som man gör i ett förhållande, med mig. Jag älskar henne för allt detta. Och mer därtill. Jag älskar henne för att hon visar sin kärlek till mig. På många sätt. Att hon masserar mig när jag har tränat. Att hon har stressat hem från jobbet en eftermiddag för att förbereda en överraskningsmiddag till mig. Att hon ibland går upp tidigt en söndagmorgon för att göra en "hotell-frukost" till oss. Hon älskar mig och visar det när vi är med andra. Hon pratar gott om mig inför andra så att jag blir generad. Hon uttrycker sig så att hon är stolt över mig. Och så älskar hon mig för att jag ger henne friheten.

Jag vet inte om hon har direkt eskalerat sitt sexandet. Jag för inte statistik och tror inte att hon gör det heller. Hon har nog en profil på Victor Milian fortfarande tror jag men jag vet inte hur pass aktiv hon är där. Jag håller inte på och frågar ut henne. Hon har två-tre män som hon träffar för sex. Hon har väl en träff i veckan ungefär. Går väl upp och ner. Hon berättar alltid innan när det är dags och var hon är någonstans. Men sen håller jag inte på och frågar ut henne när hon kommer hem och hon sitter inte heller och gnuggar in en massa detaljer i ansiktet på mig.

Och visst bekräftar hon mig på en massa sätt. Jag har beskrivit ovan lite grann. Jag fick blommor på mitt kontor från henne när jag fyllde år. Hon kallar mig för "sin snygga make" inför sina väninnor har jag hört. Bla...

Jag tycker att jag är lyckligt lottad....det kunde ju ha varit 1000 000 gånger värre. Men det är det inte..
Tack!

 

Men varför????? Varför måste jag ha ett sexliv? Jag har haft ett. Det var inte bra. Jag mådde dåligt av det. Nu har jag inget och mår bra. Varför utsätta sig för något som man har dåliga erfarenheter av?

Tack...men nej tack.