Ni som lever i sexlösa förhållanden, hur undviker ni att er "bitterhet" spiller över på resten av förhållandet?

Du kanske ska vara lite försiktig att döma. Finns det två parter i ett förhållande så finns det också två viljor. Är inte så övertygad om att din man var "trög". Han fungerar helt enkelt på ett sätt som gjorde att ni inte matchade. Det är inte så att den ena gör fel och den andra rätt. Det handlar bara om att ibland funkar man inte ihop. Tycker synd om er båda två, men problemet fick ju tillslut en lösning iaf.

Förstår dig precis! Så håller min sambo på också! Sjukt frustrerande!

Och med största säkerhet tycker din sambo att det är sjukt frustrerand att inte få gensvar för sin uppvaktning. Troligen mår han dåligt av det och känner sig avvisad och oälskad. Två individer som inte samspelar. Väldigt vanligt tyvärr.

Ja det gör han! Det är jag väl medveten om. Vilket ger mig dåligt samvere flr att jag inte lyckas respondera på hans initiativ så som han önskar. Och det dåliga samvetet gör mig ännu mer frustrerad, vilket jag tar ut på honom. Tycker verkligen synd om honom. Vet att han inte förstår vad han gör "fel". Men som tur är så är det inte ett jättestort problem i vårt förhållande. Vi är ganska duktiga på att prata trots allt och får till det hyfsat ofta för att vara småbarnsföräldrar. Men känner dock igen det Anonym (i) skriver.

Men vad tror du ska hända? Ska han plötsligt sluta längta efter att du ska vilja ha honom och efter sex, närhet, initiativ från din sida? Om det plötsligt händer så kan du räkna med att han har hittat en annan.

Och jag förstår honom .

Kan bara instämma...

Det är lätt att skylla på mannen för att han tar för mycket iniativ. Om han bara slutade ta iniativ så hinner ni bli sugen menar ni. Tror ni allvarligt på det? Kommer inte att hända. Knappast det som är grundproblematiken.

Om han hade slutat att klänga på mig hela tiden så kanske vi hade kunnat lyckats hålla ihop, nu blev jag så less på eländet att jag tog slut på det istället.

Jag anser att det är bäst att försöka hitta någon som har samma sexdriv som en själv, det är jobbigt för båda parter om det skiljer sig för mycket. 

Håller med! Om den som "ligger på" slutar ta iniativ bllir följden troligen ett väldigt torftigt sexliv. Och på sikt kan följden bli ett dött förhållande. Hände nästan oss när jag tröttnade på ständiga "nej". Jag slutade att visa sexuellt intresse för henne. Vi hamnade i en svacka med sex knappt en gång i månaden, och där jag hade allvarliga funderingar på att lämna förhållandet.
Men av nån anledning som jag inte riktigt förstår själv så började jag om att uppvakta sexuellt. (Delvis beroende på att min fru gick ner i vikt). Det gav resultat, och på nåt sätt är min fru nu betydligt mer mottaglig för sexuella närmanden. Numera har vi ett ganska bra sexliv där min fru känner av och njuter av min uppvaktning. Hon känner sig sexig och njuter av min åtrå. Och jag känner mig älskad och behövd.

Ytterligare en kille som ständigt blivit avvisad för att varit "för på". Hon klagade jämt på att jag ville ha sex hela tiden. Försökte prata med henne om hur vi kände för sex, hon tyckte det var kladdigt och jobbigt. Jag vill ha det kladdigt och skönt.
Beslutade mig för att sluta ta initiativ till sex och vänta på att hon skulle göra det. Det har nu gått snart 3år!!!!
Men hon kan ändå klaga på att hon inte får sex!