Ni med barn födda sommaren 2015

Jag kände av babyblues ca en vecka efter förlossningen, började gråta helt plötsligt några kvällar och utan anledning i ca en halvtimme, hehe. Sen har jag klarat mig bra, men det e klart att det är överväldigande att bli mamma för första gången. I all lycka så är det jobbigt också! Har varit så van vid att ha väldigt mycket egentid tidigare och nu har man ju ansvar och tänker på en annan person 24/7. Nu har ju min kille varit ledig i nästan 7 veckor också, så vi har delat på mycket, känns lite läskigt när han ska börja jobba på måndag och man är själv. Lilleman gillar inte son vagn heller så jag hoppas att man inte blir alltför isolerad. Som tur är så älskar han iaf sin bärsjal (vårt bästa köp!).

Min dotter som nu är 10 veckor ville också amma sjukt ofta första veckorna. På morgonen är mjölken som tjockast eftersom man har vilat sig under natten och därför tunnas mjölken ut framåt kvällen och det är därför bebisen vill amma oftare då, har jag läst i alla fall :) 
Klart man inte ska neka bebisen om den är hungrig, min dotter ville bara ha napp när hon var mätt, men ja det är svårt att veta. Jag tror hon var ungefär 4 veckor när hon tog nappen till slut. De snuttar ju mycket också för att få igång mjölkproduktionen och den vill man ju inte störa. 
 
Min flicka kom lite tidigt och var liten, 2730 g vägde hon. Senaste vägningen vid 8 veckor vägde hon 4400 g och var 57 cm. Upplever henne som mycket större nu, de växer för fort eller hur? Snart byte till 62-kläderna tror jag.

Idag har jag äntligen bokat kyrka för dop den 27 september, det ska bli så spännande! Vad har ni för tankar kring dop/namngivning? Hur gör ni med faddrar? Jag väljer mellan en nära vän och min bror som gudfar, svårt!

Hej!

Hoppar in här, även om de verkar som att mina killar är lite äldre. Fick två pojkar 23 april, våra första och allt har gått jätte bra. Blev planerat snitt då 1:an låg i säte, vi fick ligga på neo i några veckor, vilket så här i efterhand va ganska skönt! Känner verkligen igen mig i maratonamningen, jag kände mig som en mjölkmaskin där i början! Men de gick över och nu går de mellan 3-4 timmar på dagarna. Senaste veckan lite drygt har dom börjat sova fantastiskt bra på nätterna, ca 23-07 i sin egen säng :) ammar fortfarande helt och har inga planer på att sluta riktigt än. Då dom va så små när dom kom ( och är fortfarande) va amningsnappen enda sättet och den används än i dag. De känns som att det händer massa nytt nästan varje dag nu. De är mkt skratt o prat i soffan om dagarna, sitta själv är bäst, babysitter går oxå bra. De blir inte jätte mkt sömn på dagarna, men de brukar gå bra att lägga ner dom iaf. Annars används bärsjal en del av både mig och min man som är hemma på lite pappaledighet just nu! Han gick tillbaka till jobbet när killarna va ca 7 veckor och de gick faktiskt bra att vara själv! Visst fanns det dagar när jag ringde o grät för jag va så trött, men de va undantag! Killarna mår bra, följer sina kurvor ( även om dom är en bit under "normal-kurvan" ) lillkillen väger idag ca 3,6kg och storkillen ca 5,5 kg, 16 veckor gamla! Det är dop på lördag så nu ska jag sova, har en lång dag framför mig imån då jag har envisats med att baka allt själv... Gonatt :)

Hej! Jag hoppar gärna med här!
Jag fick min dotter den 10 juli i år, hon hade bråttom ut då hon kom 11 dagar tidigt och endast 1,5h hann jag vara på förlossningen innan hon va ute. Första barnet :)

Så idag blir hon 5 veckor! En snäll tjej som växer så det knakar. Hon va stor redan när hon kom fast hon var tidig. Men hon verkar alltid ha ont i magen på kvällen mellan kl 21-23. Hur har era varit på kvällen?

Hej!
Är gärna med jag med! Vi fick en dotter 15 dagar tidigt (första barnet) den 10 juli precis som dig Mecros och det gick väldigt fort här också. Vattenavgång mitt på dagen, första lilla värk halv sju, inne på förlossningen strax efter nio och kvart i elva är hon född. Hade tänkt sen innan att försöka klara mig med enbart lustgas och nu fick jag inget val, var helt öppen med krystvärkar när vi kom in på rummet så mer smärtlindring än gas hanns inte med.

Första veckorna var hon världens snällaste bebis som knappt skrek men är nu sen två veckor tillbaka missnöjd i stort sett hela dagarna och det är mycket skrik, en del beror nog på gaser då hon fiser som en hel karl ibland. Det som fungerar är att röra på sig eller åka bil så det blir många promenader och bilturer. Däremot somnar hon runt 22 och sover så bra på nätterna, vaknar bara för matpaus var tredje, fjärde timme och vaknar mellan 10 och 11. Jag är väldigt tacksam att hon i alla fall sover på nätterna.
Vår tjej vägde 3130g och var 50cm när hon föddes och vid fyra veckor (som var senaste gången hon mättes) vägde hon 4190g och var 53,5cm. Dom två senaste veckorna har hon gått upp 800g, vår dunderklump! <3

Jag måste bara säga att visst är de jättemysigt med en liten bebis (när hon är nöjd) men jag kan inte låta bli att längta tills hon blir större. Träffade en kompis häromdagen som har en ett-åring och kände bara att det är otroligt skönt att vår tjej är lika stor nästa sommar och är mer självständig. Är det fler som känner likadant? Kan få så dåligt samvete över det ibland xD

Jag förstår precis vad du menar! Jag kan tycka att det blir tråkigt med en bebis som man måste bära överallt och som man inte kan göra roliga saker med. En ettåring kan man ta med på utflykter och visa världen på ett annat sätt. Å andra sidan tror jag att man har mer tid för sig själv nu när man kan lägga bebisen tex i gymmet eller när den sover. Med en ettåring tror jag inte man får en lugn stund  Men längtar till den tiden ändå, samtidigt som jag försöker njuta av lugnet före stormen nu.

Oj! Våra barn är skrämmande lika!
Hon har varit lugn hela tiden men den senaste veckan har hon blivit kinkig varje kväll.

Längtar också tills hon blir större!

Mamma 20/5:
Har enorm respekt för er tvillingföräldrar. Min bror och hans sambo fick tvillingar för två år sedan och det har varit minst sagt intensivt för dom! Men nu är det helt underbart att se dessa två busfrön som leker med varandra och är så himla söta ihop.

Alla mina barn har varit lite oroliga om kvällarna första månaderna. Vill amma mycket och/eller bli burna. Är nog så för de flesta tror jag??

Våran tös har också ont i magen vid den tiden på kvällen, men när hon väl somnar så sover hon som en stock. Hon är 2,5 veckor gammal.
Det gör verkligen ont i hjärtat när hon skriker och gråter, man känner sig så hjälplös. Det verkar vara vanligt att bebisar får ont i magen på kvällen, för att magen och tarmarna inte är färdigutvecklade än.
Min sambo brukar få trösta henne på kvällen, så går jag upp själv på natten/morgonen när det behövs bytas och ammas, det funkar bra för oss :)