Drömmer om ett syskon till vårt änglabarn. Någon mer?

Jag har insett att jag är en av de få som har ofantlig tur när det gällde den biten samt avslag och allt...
Fick den absolut första mensen ca 4 v efter förlossning, hade avslag väldigt kort tid! Men den mensen var väldigt underlig.
Jag födde 6/8 hade första mensen 3/9 sen kom mens nr 2 den 3/10, är mens nr 2 som jag egentligen räknar som den "första riktiga" då den var mer lik en mens blödning. Sen har det inte kommit ngn mer mens för mig, och har förstått att det är ngt som jag kan skatta mig väldigt lycklig över för hör inte till vanligheten att avslaget är så kort tid och att mensen kommer igång så fort, när jag prata med läkarna om det var de väldigt förvånade att jag redan fått mens...
Hade ju även inte ÄL enligt clerblue testerna (de dyraste) men det visade sig vara väldigt fel det med... Läkarna sa även att mens och ÄL oftast kommer igång ca 3-6 månader efter förlossning, visst kan det komma tidigare men det är ovanligt enligt de läkare jag träffade..

Var väl inte så längesen du hade förlossning eller minns jag fel kanske?
Hoppas allt hoppar ingång snart för dig!!!

Beklagar sorgen för er alla <3 förlorade min dotter 30/9-15 i vecka 33 i spädbarnsdöd.. Ganska snabbt började jag längta efter ett syskon. Absolut inget konstigt med det! Helt naturligt och de gör inte kärleken för våra ängla barn något mindre! Vi började försöka ca 3 veckor efter, en vecka efter att avslaget var över. Vi använde alltså inte skydd. Men nu har vi mer börjat ordentligt då de känns bättre nu, så började denna månad med äl test och fick ett positivt test idag, så nu hoppas jag att det tar sig och att jag blir gravid! Följer jätte gärna åt med er under resan :) kramar

Skönt att du kan flexa lite med jobbet, känns inte som att din makes chef skulle sätta sig emot -  framförallt inte i en sån här situation.
Min makes chef tänker bjuda min man på de semesterdagar han behöver ta ut nu när vi åker - hon känner att hon vill göra ngt för oss - fast inget kan egentligen göra saken bättre men nu får han ju 2 veckors extra semester i år så vi får lite mer tid för varandra. Var omtänksamt av henne tycker jag.

Kanske försöka åka iväg till ett hotell över nyår? Bara över natten få njuta av god middag, mysigt hotellrum och sen en härlig hotellfrukost på morgonen. Kommer ni bort hemifrån men kan fortfarande vara själva.

Hur kändes det för dig att vara helt själv hela dagen? Hoppas det gått bra för din make, att han kände en "liten befrielse" känsla eller hur jag ska uttrycka det.
När man man började jobba backade jag ca 4 i min läkning, var så fruktansvärt jobbigt att enbart vara själv med alla känslor och tankar... hoppas du slipper trilla tillbaka som jag gjorde - det var riktigt hemskt - grät mig igenom hela den första veckan tror jag...

Känner som dig, vill också ha ljus tända vid graven hela tiden, men går inte att vara där varje dag - då kommer man tyvärr aldrig att läka...
Vi har också ett ljus här hemma som vi tänder på kvällarna med hennes foto bredvid, som du säger känns nästan viktigare.

Har inte en aning om det stämmer eller inte, men enligt honom (en äldre herre som vart med i svängen ett tag) hävdade att det brukar ta ca 3-6 månader för "systemet" att komma igång, sen sa han att vissa kommer det igång tidigare för men det är mer undantagsfall än regel....
Men som du säger - många verkar bli gravida 3-4 mån efter så då stämmer ju hans teori. Men fråga gärna din läkare, intressant att höra vad h*n säger.
Men hoppas verkligen inte att ni behöver hamna i den kategorin som det tar betydligt längre tid för.
Hur har det varit för dig vid dina missfall - inte för att det går att jämföra men du kanske kan få ett lite mer hum hur lång tid din kropp behöver "läka"..?

Men fy så jobbigt att han fått ny chef... man får hoppas att den nya är lika förstående om inte än mer än den första!

Hahaha hade inte vart hel fel om ni dyker upp där :D 

Jobbigt när det trillar ner saker brevlådan som gör en påmind... vi var iväg på julbord i helgen där en trubadur satt och spelade lite fin musik, och mitt i allt börjar han spela den låten som vi spelade för våran lilla flicka på sjukhuset, namngivningen och begravningen - är liksom hennes låt! Fick rusa ut och tårarna kunde inte sluta rinna, var riktig jobbigt. Sen väldigt underligt att han skulle spela just den låten - är inte någon vanlig låt, de flesta har aldrig hört talas om den...

Skönt att få träffa kuratorn nu när det hänt så mkt under kort tid, känner alltid att jag är helt slutkörd efter besök hos kuratorn, är som att all kraft sugs ur mig efter samtalet - blir väl lätt så när man pratar om så jobbiga händelser och känslor.

Har en väldigt jobbig känsla kring min dotters grav, på ett sätt är hon där men på ett annat så är hon inte där, vill att graven alltid ska vara fin och ha ljus och så men har aldrig varit religiös och tror inte på liv efter döden och allt sånt, på så sätt blir det nästan viktigare för mig att ha henne "levandes" hemma i huset med foton, ljus och kläder/nallar som var speciellt för henne. Samt att vi pratar om/ och tänker på henne dagligen...

Skönt att avslaget och allt är över för dig så ni "kommit" igång så att säga :)

Första gången vi hade sex fick jag också lite färgat papper/färgade flytningar...
Vi var väldigt noga i början att alltid vara nyduschade båda två, för att ännu mer undvika en eventuell infektion...
Har du gjort grav test för att se att hcg nivån ha gått ner?

Vissa ST-läkare kan nästan vara bättre än de "gamla rävarna" då de har lite mer nytänk och mer koll på forskning och så. De "gamla rävarna" kan i många fall gå lite på " .. så har det alltid varit..".

Samma här, mitt första barn så förstår känslan.

Hehehe, ja du får försöka hålla dig från att ta tester, försök att räkna med att mensen ska komma - så kanske man inte blir lika besviken när den kommer, för är ju oftast så att det tar ett par gånger innan en grav blir av... - men jag håller tummarna att det blir av redan nu för er :D

Tror att det hjälper lite att få bli gravid tidigt efter ngt sånt här hemskt - tror dock att en utbildad kurator/psykolog mm skulle nog säga motsatsen..
Men det känns så för mig iallafall. Tidigare vart det lite jobbigt med "vad har jag att leva för nu" allt verkade så betydelselöst efter att vi förlorade våran tjej. Visst kom livsglöden tillbaka, men när jag insåg att jag var gravid igen så tändes den där lilla lågan extra mycket och känslan att jag har ngt att leva för vart betydligt starkare igen...

Jag tycker personlig bäst om sidan där Khao Lak och Phuket ligger, är ytterkusten som ligger "närmast" Indien. Vi ska nu till Karon Beach, hoppas att det är lika fint som Khao Lak fast kanske lite mer liv och rörelse :)
Hoppas du hittar ngt bra :)

Hur gick det hos kuratorn?

Som du säger, är väldigt komplicerat det där med tro och vad som händer efter döden... har inga tankar eller idéer men tror väl ändå att man på ngt sätt att man inte bara försvinner - ngt händer sen om det är andligt eller att man bara finner "inner lugn" är lite sak samma.. men som du säger tanken att det bara är helt slut för våra små känns lite väl jobbigt!

Ska också köpa ett smycke som är kopplat till min lilla flicka, har tittat på några väldigt fina men inte kommit  iväg och köpt de ännu.. men både jag och maken ska iallafall tatuera in hennes namn och fot/hand avtryck. Maken kommer göra det efter resan - jag får vänta tills den lilla i magen kommit ut och ammat klart och så :)
Var på kub igår, fick de "bästa oddsen" 1:20 000, så kändes väldigt skönt! :)

Så skönt, bara tre månader sedan avslaget så fick inget hormon, speciellt inte när jag har ägglossning trots konstiga mensen.. Men nu hoppas jag att mensen inte kommer :)

Okej :) precis! Nästan att man får dåligt samvete pga att de tycker att de inte är de första man ska tänka på. Har blivit gravid de enda två månaderna vi inte försökt, men vi vill ju så gärna svårt att bara låtsas som ingenting.

Ja det börjar verkligen kännas så :) Vi ska berätta för makens familj nu i jul, har köpt en fotoram som vi ska sätta in kopior på UL bilderna från i går :)

Innan jag visste att jag var gravid så drömde jag att vi fick en son - inte en anning om det betyder ngt men kan ju alltid hoppas att drömmar och sånt har en viss betydelse ibland :) 

Jaha, du fick aldrig "fisk känslan", jag kände av de första gången runt v14-15 - var lite läskigt innan man fatta vad det var *hahaha*

Jo, det är väldigt dyrt - våran resa gick på nästan 40'... så är väldigt dyrt att komma till den sidan av klotet dessvärre :/ vi åker med charter, kände att det är enklast då allt är ett färdigt paket och direkt flyg. Men kan vara svårt att hitta bra resa för vettig peng om man inte hittar ngn sista minuten resa...

Skönt att du tar till det den biten - för som sagt du har inte råd att tänka på någon annan än dig själv och ditt välbefinnande samt din makes välbefinnande. Jobb, vänner, kollegor, övrig familj mm de får helt enkelt acceptera att du och din maken måste få göra det som känns bäst för er - och ni ska inte behöva känna några "måsten" eller "vi borde..". De runt omkring brukar ha mer förståelse än vad man tror får jag känslan av, det är oftast en själv som hindrar en från att vara "självisk" (ngt som man absolut inte är utan bara en dum känsla man får för att man tänker på sig själv...)