skiz skrev 2015-12-29 09:38:30 följande:
Jag tyckte faktiskt inte att det gjorde ont... visserligen hade jag epidural men tyckte inte att det gjorde ont att föda... fick en hemsk smärta i mitt högra höftben pga foglossningen men det gick över rätt fort som tur var, är den enda smärtan jag kommer ihåg från hela förlossningen.
Är nog bra att du bara jobbar halvdagar den första tiden, jag började heltid med detsamma - men sen var jag ju hemma mkt längre än vad du kommer ha varit.. och jag kände att om jag inte orkar så kommer jag bara jobba halvtid och jobbar resten av tiden hemifrån. Min chef är väldigt flexibel och förstående så det var han som sa att jag kommer och går som jag vill, det var en stor trygghet för mig.
Tröttheten kommer rätt fort, då man är van att inte göra så mkt till att börja använda både kropp och hjärna så pass mkt tar hårt på krafterna framförallt när sorgen också finns där som är väldigt krävande...
Jag jobbade förra veckan (3 dgr) och denna vecka (3 dgr), arbetar dock hemifrån idag och imorgon då vi har det väldigt lungt på kontoret och jag ska även till läkaren idag med min hand.
Så jag får lite tid att vila upp mig på. Men foglossningen ger ju som sagt inte med sig.. så blir bara värre och värre, nu har hela höger ben blivit påverkat samt att jag har ont i högra höftbenet, vänster knät och strålningar upp mot ryggen.
Så inser ju att efter resan kommer jag inte kunna jobba heltid, hoppas att jag kan jobba hemifrån varje onsdag annars får jag ta en sjukskrivning, men då är jag lite längre gången också så inte lika lång tid kvar så känns bättre om jag kan "hålla ut" tills dess.
Sen är min make helt underbar - masserar och knådar både ben, rygg och fötter varje kväll! Att han orkar är helt otroligt i mina ögon, men har även märkt att det hjälper mot illamåendet som är som värst på kvällarna för min del. Så är ju inte så att jag tackar nej direkt ;) Han känner väl även att det är väl det minsta han kan göra då jag har ont konstant och mår illa hela tiden. Kan inte sluta att älska honom mer och mer för varje dag som går!
Hoppas ni får fint väder under resan, så det blir lite "vår" känslor kanske ;)
Det gjorde ont när det satt igång, tycker jag, även om jag hade ryggbedövning. Jag hade en väldigt bra BM också som förlöste mig. Hon hjälpte väldigt mycket. Maken satt bredvid och höll min hand. Precis där jag ville ha honom just då. Min förlossning gick ju väldigt fort dessutom. Kan inte förstå hur det är för dem som håller på ett dygn...
Det skulle vara skönt att kunna jobba hemifrån ibland, men den lyxen har ju inte jag. Hoppas det kommer gå att lösa för dig! Hoppas också du kommer kunna njuta av resan trots smärta!
Jag har också haft framförallt illamående på kvällarna när jag varit gravid... Nu hängde det i fram till ca v 18, men alla sa att det var bra att jag mådde så illa, det tydde på mycket hormoner...
Männen är ju ofta så. Det är vi som har själva graviditeten så de känner väl att de gör det lilla de kan. Maken fick hämta saker på övervåningen måååånga gånger! Låter som vi har fantastiska män, båda två! Jag har nog blivit lite nykär i maken igen efter allt... Han kommer bli en sådan fantastisk pappa en dag!
Hoppas det inte kommer regna hela tiden iaf! Imorgon åker vi för depåstopp i Arlanda! :)
