• Anonym (Oldie)

    Alla ni som upplevt 70- och 80-talet

    Jag verkligen spricker av avundsjuka på er. Jag är så otroligt insnöad på dessa två årtionden och önskar att jag hade fått uppleva hela 70- och 80-talet som tonåring eller vuxen så att jag i detalj kunnat uppleva allt. Är själv född -79 så mina minnen består av 80-talet, vilka är rätt vaga. Tittar på bilder (privata från mina föräldrar/släktingar och på nätet) och klipp från dessa årtionden och försöker verkligen leva mig in i hur det var då. Besöker ställen jag vuxit upp i på 80-talet. Lyssnar mestadels på musik från dessa tider och anser att bästa musiken faktiskt producerades då. Har gått så långt som att söka på nätet efter riktiga 70-talskläder. Hittar bara skit som säljs som maskeradkläder, dvs inga riktiga vardagskläder.

    Jag har en otroligt romantiserad bild av just 70- och 80-talet, men mest 70-talet. Jag skäms inte för min romantisering. De som känner mig vet om detta. Bruka reta mamma med att säga att hon borde ha fått mig tidigare så jag fått uppleva det hon fått. Brukar fråga personer äldre än mig om hur det var på den tiden. Känner en otrolig fascination för just dessa personer. När jag träffar någon första gången är de första tankarna som poppar upp hos mig att den här personen har upplevt de här årtiondena och jag kan inte sluta tänka på det varje gång jag möter personen. Jag föreställer mig den personen hur denne säkert var och såg ut på den tiden. Och så känner jag en fascination blandat med avundsjuka.

    Jag fattar egentligen inte hur det blev såhär men de här känslorna har bara vuxit fram och stannat kvar. Jag har dock varit en del nostalgisk av och till under mina vuxna år. Nu är det en del av mitt vardagliga liv och jag vill inte släppa det. Jag mår bra av det, känner mig "hemma" i att drömma om dessa årtionden och ta del av allt som går att ta del av och att jag känner mig som mig själv i detta, men är samtidigt frustrerad över att jag inte kan uppleva de åren, och att det inte finns något jag kan göra åt det.

    Så alla ni som fått vara med på riktigt - ett stort hjärta till er <3

  • Svar på tråden Alla ni som upplevt 70- och 80-talet
  • Anonym (anonym)

    Fram till 1971 gick jag halvdag i skolan på lördagar då vi hade kristendom och roliga timmen, flyttade lite söderut i landet där hade de plockat bort skola på lördagar år tidigare.

  • Anonym (bästa talet)

    Ser stor skillnad på 80/90 talet jämfört med nu.
    Allt är striktare idag och respekten som bortblåst.
    Förr så umgiks man och lekte i timmar med vännerna

  • Anonym (Born in the 60's)

    Mängden köpta leksaker var mindre än idag, men barn använde sin fantasi och lekte med det som fanns runt omkring i naturen på ett annat sätt än idag. Barn i mellanstadieåldern hade tillgång till Bygglek där barnen kunde snickra kojor mm.

    Jag tror att barn på 70-80-talet kanske hade en högre livskvalité som en effekt av att inte vara överösta med materiella ting

  • Anonym (Born in the 60's)

    Mängden köpta leksaker var mindre än idag, men barn använde sin fantasi och lekte med det som fanns runt omkring i naturen på ett annat sätt än idag. Barn i mellanstadieåldern hade tillgång till Bygglek där barnen kunde snickra kojor mm.

    Jag tror att barn på 70-80-talet kanske hade en högre livskvalité som en effekt av att inte vara överösta med materiella ting

  • Kjell2

    Född på sextiotalet och uppvuxen på sjutti och åttiotalet. För mig präglas det mera av att det var min uppväxt, tonårs och studenttid än att det var just de årtionden. Därför svårt att göra jämförelser med hur det är idag utöver saker som just mode, politik, musik, debatter, lagar, standarder odyl.

  • Anonym (anonym)

    Var ingen kontroll angående ålder för att köpa mellanöl i butikerna, 16-åringar kunde gå på Pizzeria och dricka rödvin till maten utan sällskap av vuxna.
    Som 17-åring gick jag som gäst på studentnationer och drack San Francisco.
    Vi hängde på utomhusbad och hade picknick med Kir att dricka trots att vi var 16 år
    Somliga åkte till Stockholm och köade för att köpa jeans på Gul och Blå
    Radio Luxemburg var kanalen man rattade in för att höra den nyaste musiken
    De flesta var smala
    Fanns inte mycket att göra på fritiden på vardagar utom att hänga vid någon kiosk i grupper
    Tv-utbudet var tämligen skralt för unga. höjdpunkter var diverse polisserier
    Träskor var det regerande man hade på fötterna.
    Rökrutor fanns på skolorna
    Dela rum med syskon var vanligt förekommande och därför var man sällan hemma hos andra om man var en större grupp som umgicks
    Ungdomsgård kom till mitt område när jag var 14 år så då kunde man vara där och hänga, spela biljard, fika och lyssna på musik och gå på disco någon gång i månaden

  • Anonym (Hepp)

    Det hjälper ju inte dig nu, men i framtiden kommer nån att vara avis på dig för att du upplevde 90-talet och millennieskiftet.

  • Anonym (Hepp)
    Anonym (handendär) skrev 2019-01-05 22:34:39 följande:

    Ja, sköna 80-tal. Drogvåg, aids-hysteri, jättefult mode, aptråkig kost, light-förälskelsen, det stora plastintåget, krig, terror och väpnade konflikter, naturkatastrofer, prominenta nationsledare och kulturfigurer mördade, havererande världsekonomi och sist men inte minst: Chernobyl, med konsekvenser på många plan som kvarstår än idag för Sverige och Finland mfl.

    Mitt personliga 80-tal handlade mycket om homosexuellas rättigheter.

    Det går säkert att romatisera de här sakerna också.


    Skit ja aidshysterien! Vi hade info om AIDS i aulan en gång i halvåret.
  • Deceree1

    Hej.

    Jag va ung på 80-talet, jag va 20år 1985. Jag saknar allt från den tiden. Jag minns när man började lyssna på Yazzo, Depech och Eaureiser. Fel stavning men minns inte hur det stavas:) jag kan tänka tillbaka och sakna allt de där. Syntmusiken och klädstilen. Det va ett riktigt häftigt mode.

    Och frisyrerna, åh vad jag gillade när killarna började med glamfrisyrerna. Det kallades 80-talspudelrockfrisyrer. Massor av uppklippt i etage och jättelångt.

    Hårdrocksgrupper trädde fram med ballader och det finns massor av dom som jag lyssnar på än idag.

    Bruce Springsteen släppte en LP - som säkert blev den kändaste -85, och en period där med så lyssnade jag på Dire Straits.

    Men kläderna... herregud så häftigt mode.

    När jag tänker tillbaka på den tiden så känns som att allt va så roligt, så enkelt.

    Musik och mode betydde jättemycket.. allt va som ett stort rosa moln för mig och jag saknar det så in i helvete.

    Även om -80talsmodet dyker upp litegrann i mode så blir det aldrig som förr

    Jag önskar verkligen att man kunde vrida tillbaka tiden......

    Till -80talet.

Svar på tråden Alla ni som upplevt 70- och 80-talet