Zombie von Rymmen skrev 2019-01-19 20:27:31 följande:
Så detta är alltså anledningen till att så många brudar aldrig kan öppna munnen och klämma ur sig ens den enklaste sak. Jag syftar på TS tilläggskommentar. Det är ju helt stört. Jag blir mycket upprörd. Men mycket intressant att höra. Bokmärkes för framtida referens och diskussion med vänner.
Vad är det för mentala hinder som ligger till grund för detta?
Har TS och likasinnade aldrig tänkt på hur motbjudande det är att ha sex med en docka när man vill ha sex med en människa? För det är ju mänskligt sex som är norm trots allt. Vill en ha maktspel så får en faktiskt säga det.
Vad är det för knasig syn på sex, att det bara ska gå helt perfekt av sig själv som genom magi, när inget annat i livet fungerar så? Är det en förlängning av vanföreställningen som många kvinnor tycks ha, att romantiska relationer ytterst ska bygga på tankeläsning?
Det är lätt att beskylla killen för att vara ett svin. Men har han bara mött såna "sex är som magi"-tjejer så har jag full förståelse för det.
Nu när jag tänker efter så har jag nyligen läst att det finns tjejer som finner det direkt avtändande att killen är lyhörd och frågar om det är skönt eller vad hon gillar. Tja, som man bäddar får man ligga.
Och nu när jag tänker efter det så verkar ju TS vara lagd åt det hållet.
Handlar alltihopa om att TS egentligen gillar att bli "utnyttjad" men ännu inte kommit på det?
Man behöver inte veta exakt vad man vill. Alla är vi barn i början, och en del saker får ta sin tid. Men man måste säga ifrån om saker man inte gillar och inte göra våld på sig själv med att ställa upp på saker som känns fel. Alla har väldigt olika preferenser och toleransnivåer även för de simplaste saker.
Det krävs två för att dansa. Sex är ett samspel.
Och samlag och onani är inte samma sak.
Lite spretigt, men TS problem är diffust, men det verkar finnas en hel del mentala låsningar.
Hon tycks inte vilja prata. Hon "ska" kunna njuta helt automatiskt utan engagemang eller något nämnvärt deltagande. Hon "får" inte smeka sig själv för att öka njutningen.
Den enda röda tråden i allt jag ser är att du inte tycks tända på att få njuta av en annans handling.
Om det är en sexuell böjning, missuppfattning om sex, bottnar i psykiska problem eller helt enkelt låg lust måste du själv komma på.
Jag tror att en sak som ligger till grund för att jag, som beskrivet i tilläggskommentaren, inte tycker om att be om saker möjligtvis kan vara att jag inte känner mig attraktiv? Som jag skrev där uppe så vill jag känna mig åtrådd, jag vill känna att min pojkvän gör det han själv har lust till, jag avskyr tanken på att han gör något bara för att jag ber om det. Trodde jag var ganska tydlig i min kommentar där, hade med en liten liknelse och allt ;) Antar att jag prioriterar hans njutning över min egen. Det är fruktansvärt avtändande att han skulle göra något som han inte är särksilt intresserad av bara för min skull. Vilket givetvis är ett dumt sätt att tänka av flera orsaker, men det är så det känns. I synnerhet då som sagt i och med att jag ändå skulle göra ett bättre jobb själv, jag "behöver" honom inte. Har enormt mycket lättare att t.ex. be om en ryggmassage eftersom det är något jag inte kan göra själv, men att be honom göra något åt mig som jag lika gärna kan göra själv känns konstigt. Jag vill inte känna mig krävande, jag vill inte att han ska känna sig skyldig att göra något. Observera dock att jag är fullt medveten om att detta är ett problem med MIG, jag väntar mig inte att han ska vara tankeläsare och jag vet absolut att jag måste komma på något sätt att ta mig förbi denna känsla för kommunikation är extremt viktigt för att ta sig någonvart!
När du uttrycker det som "sex med en docka" och dylikt tolkar jag det som att du menar att man är typ en död fisk som bara ligger där och låter honom göra allt. Är det vad du menar? För så gör jag inte. Självklart är det ofta så att en person är mer aktiv och en är mer passiv beroende på ställning, men där turas vi om och även när jag är i en mer "passiv" roll försöker jag göra vad jag kan för att ändå delta och inte bara vänta på att han ska göra sin grej :P
Handlar absolut inte om något "maktspel" eller att bli "utnyttjad" utan tvärtom så finner jag sådant extremt avtändande, det är en väldigt viktig psykologisk aspekt för mig att känna att han verkligen respekterar, älskar och bryr sig om mig. Jag väntar mig inte heller att allt ska fungera som magi utan ansträngning, det är ju just därför jag söker tips för vad jag kan göra för att det ska bli bättre! Uppskattar även när han frågar om saker, fast där kommer vi lite tillbaka till min låsning i att jag inte vill vara krävande och inte heller såra hans känslor så jag har extremt svårt att ge någon negativ kritik. Minns ett tillfälle då han testade en ny position och frågade mig hur bra det kändes på en skala från 1-10, och då jag inte ville förstöra stämningen eller få honom att må dåligt genom att erkänna att det var 1 eller som bäst kanske 2 så undvek jag att svara helt och sa istället "heh, wow, tänker du verkligen få mig att ranka det just nu?" Once again så är jag helt medveten om att jag måste kommunicera mer och våga säga till om något inte fungerar, det var ju liksom därför jag la till en kommentar i mitt originalinlägg för att be om råd för hur jag kan bli mer bekväm med det och inte såra honom.
Angående att säga nej till det man inte vill så tycker jag inte att det är något problem. Visst så hänger jag ofta med på det han vill även om det inte riktigt är min grej, men då har jag inget EMOT det heller och jag tycker om att göra saker för honom. Om det var något som jag kände mig obekväm med så skulle jag givetvis säga nej.
Jag vet att samlag inte är samma sak som onani, jag sa ju i inlägget att de tips jag hittar på internet om att "onanera för att lära dig vad du gillar!" inte fungerar av just den orsaken :P
Jag VILL prata, jag vet bara inte HUR (eller vad jag ska säga eftersom jag är ganska lost själv och inte kan ge jättemycket tips av den orsaken). Förstår inte vad jag skrev som lät som att något skulle ske utan engagemang eller deltagande så det vet jag inte var du fått ifrån. Och självklart "får" jag stimulera mig själv under samlag, men som jag skrev tidigare så känns det som att man liksom tappar poängen om man i slutändan ändå bara onanerar. Då är det enklare att skita i det och göra det själv senare när han inte är "i vägen" liksom. Jag vill njuta av sex med min pojkvän, inte onani. Det gör jag ju ändå, så när jag är med honom är liksom poängen att det ska vara en annan sak, inte bara en försvårad onanisession med extra hinder.
Någon brist på lust rör det sig definitivt inte om. Inte heller att "inte tända på att få njutning av en annans handling" utan den biten handlar snarare om att jag psykologiskt har ett stort behov av att känna att njutningen är ömsesidig och att han gillar det han gör. Återigen, jag vill inte att han bara mekaniskt gör något för min skull, för även om han skulle göra ett fenomenalt jobb och ge mig ändlösa explosiva orgasmer så skulle jag inte vilja ha det i vetskapen att han inte njuter av att göra det utan bara gör det för att jag bett om det. Sexualitet är som bekant väldigt psykologiskt för kvinnor och denna aspekt är viktig för mig, att känna att han verkligen gillar det han gör och inte bara utför tjänster för min skull.
Zombie von Rymmen skrev 2019-01-19 20:36:43 följande:
Detta såg jag ej innan jag postade. För mig låter det som att du har problemet där. Du har intalat dig hela livet att du inte ska kunna njuta av sex med någon annan, och då blir det ju så. Betingning.
Sen att du råkar glömma förspel när det är så viktigt för dig, och råkar ha sex utan att vara upphetsad är för mig helt ofattbart, men det hänger väl ihop med ovan och det jag skrivit tidigare.
Har absolut inte intalat mig att jag inte ska kunna njuta av sex med någon annan. Som jag skrev i trådstarten så hade jag tvärtom helt räknat med att det skulle vara njutbart och blev väldigt förvånad när det inte var det. Allt jag menar är att jag helt enkelt sedan tidig ålder givit mig själv sådan enorm njutning att jag känt att ingen annan skulle kunna göra det LIKA BRA. Trodde ändå att det skulle vara skönt, bara inte på samma nivå. Har blivit bortskämd genom åren med hur vansinnigt skönt jag kan göra det för mig själv, och istället för att låta det sätta orealistiska förväntningar på vad någon annan skulle kunna åstadkomma har jag helt enkelt varit medveten om att det nog aldrig kommer vara riktigt lika bra med en annan person.
"Råkar" självklar inte "glömma" något, det tror jag du förstår :P Som ovan nämnt har det väl att göra med att jag prioriterar min pojkväns njutning över min egen och vill att han ska få det han vill, så om han initierar nästa steg vill jag inte hålla tillbaka honom, då känner jag mig återigen krävande. (Och återigen så vet jag att detta är ett problem med mig som jag måste komma över) Särskilt efter att jag vid ett tillfälle ganska nyligen, då jag var den som tog mer kontroll, drog ut förspelet mycket längre än vanligt och när det sedan kom till samlag kunde han inte slutföra det utan var tvungen att avbryta på grund av att all build-up tydligen gjort att det snabbt inte ens var skönt för honom längre utan det blev överstimulerande och gjorde ont. Så det verkar som att längre förspel förstör det för honom... Har bara haft sex utan att ha varit upphetsad typ två eller kanske tre gånger och det avser jag undvika framöver, så pass "krävande" klarar jag åtminstone att vara att jag säger stopp om han tänker skynda på det så mycket att han kommer göra illa mig.
