Min sambo genomgår en livskris

Min sambo sedan sex år genomgår sedan snart två månader tillbaka en livskris. Han blev tyst och innesluten över en natt och efter två veckor av tystnad kom det fram att han inte vet om han vill ha det liv han lever vilket innefattar jobbet, bostaden och mig. Till en början var han nedstämd, trotsig, lättretlig, ville ej ha kroppskontakt  och absolut inte prata. Nu upplever jag att han har blivit lite gladare, pratar mer men vill ej prata om oss. Han har fortfarande ingen lust med kroppskontakt.  Han säger att han älskar mig men att han fortfarande mår dåligt och inte vet om han vill ha detta livet. Han vet dock inte vilket liv han skulle vilja ha istället. Han har de senaste två åren arbetat väldigt mycket och många har försökt få honom att arbeta mindre men utan resultat. I samband med att krisen startade var det mycket mindre att göra på jobbet och då menar han att "allt kom över honom" .

Jag har upplevt vårt förhållande som mycket starkt och kärleksfullt och denna nya vändning kom som en total chock för mig och även släkt och vänner. Vi är förlovade och beslutade för ett halvår sedan att vi skulle försöka skaffa barn vilket har varit något han har velat längre än jag. Jag har frågat om det finns någon annan med i bilden men det avvisar han bestämt.  Är det någon som har varit med om något liknande? Hur gick det i så fall och hur bar ni er åt för att hitta tillbaka till varandra?