tyvärr behhöver ni inte ha räv i er omedelbara närhet för att hunden ska drabbas. Infogar lite info:
RÄVSKABB
Hundar kan smittas både från smittade djur, t.ex. hund, räv m.m. eller från plats där skabbkvalstret överlevt en kortare tid som t.ex. gryt, hundkojor som är utomhus men också från andra platser där det smittade djuret har "kliat sig"
Människan kan också bli smittad av rävskabb, men det ger då oftast bara milda symptom och man kallar det för "skenskabb" Rävskabben kan inte fortplanta sig på människan och dör fort ut, då rävskabb inte kan föröka sig på värddjur som är främmande för dem.
Tack och lov är skabbkvalsterna känsliga för väder och vind och kan inte överleva i alltför höga eller för låga temperaturer utanför värddjuret.
Symptom: Framförallt är det klådan som märks, den kan vara mycket intensiv men ibland behöver den inte ens besvära. Liksom alla skabbdjur, så trivs dessa bäst i fuktig värme därför märks klådan mest på natten.
Mjäll, hudinfektioner, skorpbildningar, blåsor m.m.
Klådan märks oftast först på öronen, men även svanfäste, knä, ryggen.
Eftersom hunden kliar sig mycket kan detta i sin tur leda till rivskador, köttsår
Smittorisken
Hundar kan smittas både genom direkt kontakt med redan smittade djur (vanligtvis räv) och indirekt genom att skabbkvalstret överlevt en kortare tid på platser där infekterade djur, räv eller hund, vistats.
Hundar uppsöker ofta platser där smittade rävar varit, exempelvis gryt och hundkojor, men också andra platser där den kliande räven (eller hunden) kliat av sig hudflagor och hårtussar i vilka skabbkvalster kan finnas. Dock är skabbkvalstrena utanför huden känsliga för väder och vind. De är framförallt känsliga för uttorkning och för både låga (minusgrader) och höga temperaturer. I kylskåpsmiljö kan dessa kvalster överleva i drygt två veckor, men när de vistas utanför den skyddade miljön i huden där temperatur och fuktighet är optimala, avtar deras benägenhet att effektivt kunna infektera ett nytt värddjur. I den torra luften inomhus dör kvalstret inom ett par dygn. Utomhus om temperaturen är svalare och fuktigheten högre är chansen däremot större för kvalstret att överleva. Vid temperaturer under 18°C förblir det orörligt. Således krävs det temperaturer över 18°C, d.v.s. sommarväder, för att kvalstret aktivt ska kunna röra sig mot ett eventuellt offer.
Huvudsymtom - klåda
Symtomen kan variera från mycket svår till lätt, knappt märkbar, klåda. Klådan har beskrivits som värst på natten, både hos smittade människor och hos hundar. Andra symtom i början av en infektion är hudrodnader, små upphöjningar (papler) i huden och mjällbildning. Därefter ses håravfall och gråvita-gråsvarta skorpbildningar.
De första hudförändringarna på hunddjuren uppträder oftast på speciella ställen på kroppen, s.k. predilektionsställen, vilka är framknä, has, ryggslutet vid svansfästet samt vid öronkanterna. Dock kan skador ses var som helst på kroppen. Klådan kan ge upphov till rivskador med sår som så småningom täcks av skorpor. Huden blir ofta förtjockad och sekundära bakteriella infektioner kan tillstöta. Om inte djuret får rätt diagnos och behandling förvärras hudskadorna och kan komma att täcka hela djuret och sjukdomen kan bli mycket allvarlig. Smittade rävar har som bekant dött i 10 000-tal i landet. Upp till 80 % av rödrävarna i Sverige dog i sarkoptesskabben under 1970- och 1980-talet. Nu har rävstammen återhämtat sig och rödräv finns idag överallt där den fanns innan smittan kom till Sverige under de första åren av 1970-talet. Emellertid finns sjukdomen kvar och kommer med stor sannolikhet att finnas kvar under mycket lång tid.
Rävskabb och öronskabb är ju inte samma sak...