Det händer titt som tätt att jag känner mig utanför och blir ledsen för det, även om jag oftast bara är glad och njuter av goda vänner.
Lite nyfiken på om det är en vanlig känsla, kanske det är vanligare än man tror? Det är ju så viktigt för oss människor att få vara en i gruppen.
Jag känner mig inte utanför bland vänner men på jobb och i samhället..
marina81--- Precis, så känner jag med, just bland vänner känns det bra, medans i samhället och så kan det vara lite svårare ibland...
Nu kom jag på, borde ju haft en post med "känner mig aldrig utanför" och "känner mig alltid utanför"... jajajaja, alltid kommer man på något i efterhand....
Varför finns det inget alternativ att man aldrig känner sig utanför?
Jag har oturen (?) att ofta hamna bland folk -oftast tjejer, som inte spelar i samma liga som jag.
Jag vill inte snacka styvbarn, relationsproblem, bantning, smink osv. Därför hamnar jag oftast hos grabbarna och pratar maskiner, motorer, teknikprylar osv vilket gör att jag väldigt ofta faktiskt känner mig utanför.
Varför kan jag inte umgås med tjejer?
snillis--- jag skrev i inlägget ovanför dig, min lilla miss där....!
När jag känner mig utanför beror det ofta på mitt eget humör - jag känner mig lite smådeppig och seg coh retar mig på alla andra. Då blir jag utanför, men det får vara så. När jag är på bra humör händer det aldrig.
Jag känner mig väldigt utanför bland vänner. Nästan alla mina vänner har barn,men dom har fortfarande kvar sina intressen för att festa å allt sånt,vilket jag inte har...Vet att dom tycker jag är tråkig,fast dom inte säger nått å är väldigt tråkigt å sitta ett gäng å fika,när dom pratar om vad dom gjort i helgen,jag är mer för att sitta hemma å äta gott å goda vänners sällskap än å gå ut å festa...Men får väl skylla mig själv.
I gbg ( majorna ) så är nästan alla mammor äldre och välutbildade, med män som jobbar hela tiden.
Själv är jag utbildad kock ( har inte jobbat som det på 4 år) men jobbade som butiksbiträde, hatar konst och litratur. Utan är hårdrockare min sambo är hemma mycket och är studerande och vi har inte så gott ställt. Jag känner mig ofta utanför här.
Känner mig jämt utanför.
Näe jag känner inte mig utanför i största allmänhet. Det är klart att man någon gång i livet känt ett utanförskap. Det har nog tyvärr alla råkat ut för.