Hejsan!
Jag kom till min nuvarande gyn för två år sedan, vi gick dit för att min mens strulade massa och därigenom hade vi svårt att vet om jag hade äl och isåfall när, och vi hade försökt i nästan två år då.
Min gyn sa åt mig att jag måste gå ner ca 10 kg i vikt innan vi kunde få någon hjälp eftersom övervikten är som en blokering i min kropp, sen undersöktes vi inte mer än att dom konstaterade att jag har pco (gjordes med VUL), sen tog dom även blodprover och kollade.
Efter ett år kom jag tillbaka, då hade jag gått ner mina 10 kg, och skulle få hjälp, väl där behövde jag gå ner ytterligare 5-10 kg, det kändes som ett bakslag, men samtidigt hade hon sagt gå ner 20 kg hade motivationen inte funnits där, så det känns bra ändå.
När jag gått ner ytterligare 5 kg så började vi på en mer ingående utredning, spolning av äggledare och spermaprov till en början, är spermaprovet bra blir det äl-stimulering efter sommaren.
Dessutom nu har jag haft egen mens flera gånger, 4 gånger i år, medans förra året hade jag egen mens 1 gång..
Det känns bra, känns som att det plötligt händer saker med kroppen nu tack vare viktnedgången..
Jag är i dagsläget glad att jag inte fick hjälp innan, eftersom nu har jag gått ner en massa i vikt, och mår mycket bättre, men samtidigt va det ju jobbigt då.. Men jag har kommit långt tack vare min samtalskontakt med kuratorn.
Lycka till!