sa ni något kul eller gjorde ni någon "tabbe" under förlossningen??

Jag gjorde något så himla pinsamt....

Vi hade just kommit in på förlossningen och jag skulle få ett mysigt bad. De tände levand ljus och allt var helt perfekt.

Först skulle jag bara få ett lavemang, jaha, hade jag aldrig fått tidigare... Ingen förklarade riktigt vad som skulle hända. Jag trodde att man skulle bli jätte bajsnödig och springa in på toan. Nåväl, lavemanget klart och jag sprang snabbt in på toan (jättesnabbt) för att inte bajsa på mig. Men, det hände ingenting! Konstigt, lavemanget funkade inte på mig? Nu knackade de och min man talade om att badet var klart. Ok, det händer inget här så jag kan ju ta ett bad...hihi.

Badet var varmt och skönt. Vackert med stearinljus och lugn musik... Fick lite massage av mannen.

Ja ja, DÅ BAJSAR JAG!!! MYCKET!! I badkarlet! Härligt...

Fan va nice! Det värsta var att jag skämdes så fruktansvärt, så jag fick min man att svära på att inte berätta det för någon... Han fick smyga ut och sno rengöringsmedel, sedan SKURADE jag badkaret, med verkar och allt!

min karl fick inte vara med när jag skurade badkaret. För det var SÅÅÅÅ pinsamt. Han stog utanför, unrar vad han tänkte när jag låste in mig, bölandes...

Ja det var jobbig att skura med värkar, men så MYCKET värre såklart om sköterskan sett att jag bajsat i badkaret, eller hur!

Gud vad killarna får stå ut med, hahaha. Lavemang!

Efter förlossningen kände jag med handen mellan benen och fick en totoalchock, jag var stor som en fotboll där nere!! Var helt säker på att ngt var fel... Frågade BM om de glömt kvar sugklockan därinne... eeehhh, himla smart tänkt va? Men jag var helt allvarlig!

cicci2 Tänk om det kunde gått så snabbt för mig!! När läkaren och Bm diskuterade om jag skulle akusnittas (fattade det inte riktigt då) så var mitt viktigaste argument att jag ville att hon skulle födas på luciadagen. Då var kl 19. Jag påpekade det flera gånger när de sprang iväg med mig "hon kommer att födas på lucia va?" Tillslut tittade någon på mig och sa "Du är mamma om 5min!!" då började jag böla!

Iinhen
Förstår att du blev besviken, epiduralen är ju fantastisk!!

Själv var jag så besviken efter mitt akutsnitt så på uppvaket sa jag argt med tårarna rinnandes "Nu blev det bergis en pojke också", som om det var det allra värsta som kunnat hända, hmmm, men det var en flicka!!!

Epiduralen+mej=kärlek! Knappt så jag brydde mig om det kom någon bebbe eller inte. Jag bara lallade runt och var så lycklig över att inte ha ont!

Fy vilken taskig BM, stöta på din man så där, fy!! Gu va knäpp man blir av droger...
Jag fick lugnande för att få sova en stund och det var helt fantastiskt!!! Hade ju inte kännt någon berusning på länge ju... Var snurrig (hög) och bara skrattade. Överlycklig. Min man skämdes lite, men det var nog mest komiskt.
Men sen tyckte jag så himla synd om honom som inte fick känna som jag, stackarn. Då börjar jag helt plötsligt gråta! För att min man inte fick va full! "Stackars dig buhuhu"!!! Då skämdes han nog på riktigt...

hahahaha "jag hörde inte"!
Antar att du hört honom nu...

Jag låg på operationsbordet, söndergråten, redo för att sövas inför ett akutsnitt. Allt var kaos omkring. Ingen hade riktigt tid för mig... Då kommer en manlig läkare/sköterska och tar min hand och klappar mig på pannan. Han säger ingenting. men jag får de konstigaste vibbarna... Det här är fel, han kan verkligen inte operera mig! Det är något allvarligt fel med den här mannen!! Han tittar jättekonstigt på mig.. Jag får panik och snyftar att han måste gå...
Då börjar han prata och jag inser att det är min egen man...??!! Han var ju helt grönklädd med mössa och munskydd. Kände inte alls igen honom ju. Då fick han stanna då...