vet inte vart jag ska göra av dessa känslor...jag lever ihop med min fästman och vi har barn ihop...vi har det ganska bra, men vi har haft en tuff period bakom oss...
nu till problemet...jag känner mig attraherad av min granne...vet inte hur jag skall tackla situationen. han är frånskild och har barn han med...
han finns till och med i mina drömmar på nätterna...känns som jag ska bli galen...vad ska jag ta mig till!!???
Ojdå 
flytta
Gör ingenting. Stanna hos din fästman. Red ut det som vart jobbigt. Res iväg bara ni. Kämpa lite för er kärlek. Ge inte upp för en liten attraktion. Den går över
Hoppsan.. Flytta kanske? Ta itu med era problem också?
Försök att se det för vad det är: en attraktion, ev. nån liten "förälskelse". Sånt händer mig lite då och då, utan att jag älskar min man mindre för det.
Bara för att man inte är singel kan man knappast förvänta sig att gå resten av livet och enbart känna attraktion till sin partner, så det tycker jag inte är minsta konstigt eller allvarligt. Vad som däremot har en otrolig betydelse är vad man gör åt det. Om du bara tar det för vad det är: attraktion, det "grönare gräset" eller så, är det väl ingen större fara på taket, utan det går antagligen över så småningom. Om du däremot gör det större än vad det är, tror jag att det blir svårare att "vifta bort".
Lev ditt liv som vanligt, och försök reda ut allt med din fästman. Gör inget förhastat, utan ta dig tid att tänka igenom och acceptera dina egna känslor och handlingar ordentligt.
Lycka till!
det jag lärt mig av mina misstag är att sånnt där kommer och går, men ger man efter så ångrar man sig bittert och inser att det är sin man man faktiskt vill ha!
en tillfällig känsla av attraktion går över.
ett förhållande är upp och ner, man kanske inte alltid älskar sin andra hälft hejdlöst..men väntar man lite och tillåter sig ha dåliga tider i ett förhållande så kommer oftast det bra tillbaka.
jag för min del lever med en gamal kärlek i hjärtat hela tiden. han finns i mina drömmar och tankar.
men jag vet att skulle jag gå till honom ångrar jag mig bittert!
man måste liksom göra ett val...och det valet får konsekvenser...
det jag lärde mig var att "man måste förlora något för att inse vad man har"
jo...det är antagligen så..."gräset är grönare på andra sidan" och jag hoppas och tror att det kommer gå över...men just nu...känns det JOBBIGT...jag fantiserar ofta och mycket om honom...och jag tycker det är svårt att veta hur man skall bete sig i hans närhet för att inte avslöja något...pulsen stiger ju några slag när han är i närheten...
Jag är också attraherad av min granne. Första gången jag pratade med honom för kanske 2,5 år sedan så hoppade mitt hjärta till. Och gör det fortfarande när jag ser honom. Trots man och flers barn. har aldrig gjort ngt åt saken. Det är väl ngn form av platonisk förälskelse antar jag... *suck*
ts
fantiserA hur mkt du vill...
gräset e inte grönare på andra sidan..
men håll d till fantasi.. 