TS, vad tråkigt att du tar det så, det är ingen som menar att klanka ner på dig ju! Tror inte att anonym Karin ville det i alla fall, hon ville så vitt jag tolkar det bara dela med sig av sin erfarenhet så som hon ser det.
Jag tror att hela familjen behöver hjälp av någon professionell person med strategier för att bemöta din syster. Tror inte att hon "bara" är ouppfostrad, som en del skriver. Min familj har varit i kontakt med kurator eftersom min bror är missbrukare och vi har fått hjälp med hur vi ska bemöta honom när han tex ringer och är jobbig etc. Hade vi inte haft det "stödet" bakom oss i form av råd från en professionell person hade det varit mycket svårare, man får ju dåligt samvete eftersom det känns som man inte kan göra något. Det känns bra att få tips från någon som sett liknande fall tidigare, det blir något att luta sig tillbaka på. Jag antar att det finns kuratorer på öppenvårdspsykmottagningen eller på socialen som kan ta sig an erat problem och framför allt din systers problem. Ring och hör efter i alla fall! Hoppas du skriver här och berättar hur det går.
Lycka till!
Kram