Allt känns hopplöst!

Buffar tråden lite

Låter som depressionssymptom!

Om jag vore du så skulle jag vända mig till MVC-psykologerna. Det brukar vara jätteskönt att ha professionellt stöd också.

Om det är nåt annat än bara graviditeten är det bara du som vet. Kan du känna vad det kanske kan bero på?

Annars kan ju graviditet och barnafödande vara en omställning som räknas som livskris. Prata brukar alltid vara bra!

Hoppas du får må bättre snart!
Du är inte konstig eller ovanlig, och det kommer att gå över!

Skönt att få något svar.
Jag går hos en kurator sedan ett år tillbaka, och visst känner jag att jag får hjälp där. Men ändå, dagen efter känner jag mig lika ledsen och ensam.

Om det är något annat, ja, det finns nog mycket det kan bero på. Men samtidigt så har dessa "bekymmer" funnits i mitt liv innan graviditeten och inte kände jag mig såhär då.

Tack för ditt svar.

Då kan det nog vara så att graviditeten och den omställningen gör dig mer sårbar. *spånar lite*

Försök att ändå ta dig för lite saker på dagarna. (om du inte jobbar) Det kan vara att städa lite, ta en promenad, handla osv.

Kram! från en som hade en djup depression med svår ångest under hela graviditeten

Känns så skönt att veta att man inte är ensam!!
Tack för ditt stöd.
Ska försöka ta mig an lite mer. Men det är svårt när allt bara känns meningslöst.

Kram

"Jag går hos en kurator sedan ett år tillbaka, och visst känner jag att jag får hjälp där. Men ändå, dagen efter känner jag mig lika ledsen och ensam."

kunde varit jag som skrev det där.jag har varit deprimerad till o från i ungefär 4 år. mest för att när något löst sig har de dykt upp nya problem,och det har inte varit några småsaker heller. kanske finns det någon annan psykolog du kan vända dig till? vänd dig till mvc eller din vårdcentral så kan du få en remiss. önskar dig allt gott!!!

kramar!!!

Det är jättesvårt att ta sig för nåt när som du säger, ALLT känns meningslöst. Jag vet..

Men då måste du rent "inrellektuellt" ta dig för saker! Förstår du hur jag menar? Att gör det ändå, fastän känslan inte finns där. För man kan bli tyngre till mods om man inte känner att man klarar av nåt. Men för den skull behöver du inte förta dig, och rusa runt som tokig!

Ta dig ut och gå/ motionera en stund varje dag. Och så försöker du äta näringsriktigt! Det är också viktigt!

Finns det någonting som du tycker om att göra, om än bara lite? Pyssla med nåt.. umgås med vänner.. eller ta ett skönt bad..etc?

Sköt om dig!

det är jag anonym (inlägg nr 6)

täkte ocksåsäga att för mig har det hjälpt att omge mig med mina älskade, som accepterar att jag kan vara nere. att skratta är viktigt!!! jag mår mycket bättre av att motionera också!!! tycker du om att läsa? motionera?laga mat? gör saker duälskar!! vet att det ärlätt att säga, men vill bara försöka ge dig lite tips :D

Jag försöker ta mig för något varje dag, och än så länge går det bra. Har inte varit arbetslös så länge. Men hamnar jag i några ovanor så är det kört.

Umgås med vänner är ingen idé, dels så har jag inga nära här där jag bor, och mina andra jobbar.
Men annat försöker jag. Men ja, det känns liksom meningslöst.