• laven

    Finska låneord i svenska språket?

    Jag funderar över vad det finns för finska låneord i det svenska språket. De enda jag vet om är:
    pojke
    pjäxa
    pulka

    Det vore ju konstigt om det inte fanns fler, med tanke på geografisk närhet osv. Men så tänkte jag att det här på FL borde finnas folk som kan bättre. Hjälp mig stilla min nyfikenhet.

  • Svar på tråden Finska låneord i svenska språket?
  • giftgrodan

    "Sammanlagt finns det omkring fyratusen svenska lånord i finskan. Finska ord i svenskan är betydligt färre, man räknar med endast ett tiotal sådana ord."

  • laven

    Tack så mycket.
    Nån mer som vet och kan några ord?

  • Åsa

    laven: Det finns faktiskt inte så många finska lånord i svenskan(inte i standardsvenskan i alla fall; vill inte uttala mig om gränsbygderna eller finladssvenskan).

    Troligen har det att göra med att den geografiska närheten i sig inte räcker. En anledning är när ett för landet nytt fenomen importeras och tar ordet med sig i stället för att man uppfinner ett nytt (sisu bör väl höra dit, och sauna för de språk som importerat det ordet - svenskan hade ju redan det etablerade ba/d/stu/ga/.)
    Men när man importerar ett större antal ord från ett annat språk, även sådana där motsvarigheter hade gått att leta upp, så som skett från latin, tyska, franska och nu engelska till svenskan, krävs det att det andra landet, dess medborgare eller språk har någon form av högre status som gör det attraktivt att tala "utrikiska". Finskan har, får man väl säga, aldrig haft någon sådan status i Sverige.

  • Mumsen

    "Sedan finns det ett antal mer eller mindre vardagliga ord i svenskan som också är gamla lån från finskan. Hit hör hyvens 'bra, förträffligt' (hyvin), kola 'dö' (bl.a. i uttrycket kola vippen; fi. kuolla), kova 'pengar' (urspr. av fi. kova raha, uttrycket fanns på sedlar i 1700-talets Sverige och uttalet med långt o tyder på att det är ett lån från den skrivna formen) och rappakalja 'strunt' (fi. rapakalja 'osilat spisöl'). Anmärkningsvärt är att de här orden -- i synnerhet hyvens -- är företrädesvis rikssvenska.

    Detsamma gäller ytterligare ett ord som förmodas ha finskt ursprung, nämligen kul 'bra, trevlig' (trol. från fi. kyllä)."

    www.kotus.fi/svenska/reuter/1990/120190.shtml

  • Bess

    Men nu undrade väl TS om dom finska låneorden i svenskan...o inte tvätom??? I vissa av fallen som folk räknat upp här, kan det väl oxå vara tvärtom??

  • laven

    Nej, blue, jag har ingen anknytning till Finland. Däremot sjunger jag på finska här i Canada med ett gäng finska tjejer, och uttalet är ju inte så knepigt, men att förstå vad man sjunger om är en helt annan femma.

  • laven

    Nej. Det är väl inte så mycket finska spelare i Senators (finns det några? Tror inte det...). Däremot har vi ju Daniel Alfredsson här.

  • laven

    Nej, men han skaffade hockey-biljetter åt min make och min kusins man en gång. Via PJ Axelssons mamma.... underligt värre.

  • Åsa

    Intressant att de ord som tas upp (inte känga då ) ofta hör eller har hört till slangen och senare närmat sig vardagsspråket, i motsats till lånord från flera andra språk som kommit in som "fina" ord.

  • laven

    Helt ot då, men det var via PJs mamma i Sverige. Hon känner min kusins man, som skulle hit och hälsa på oss. PJ och Affe är visst bekanta, och hon bad PJ be Affe fixa biljetter till en slutsåld match - och det gjorde han. Sjysst va?

Svar på tråden Finska låneord i svenska språket?