• Anonym

    känslor för släkting!!!!

    Hej

    Jag måste bara få prata av mig lite...Jag tror jag håller på att bli tokig...Jag har fått känslor för min KUSIN!!!Jag vet att det låter helt galet, men så är fallet. Har inte haft nån kontakt med varandra under uppväxten förutom kanske nån gång. Men nu har vi tagit upp kontakten o träffats...vi bor långt ifrån varandra...O nu har jag gått och fått känslor för honom. O på ett sätt känns det som om han har lite känslor för mig också...Jag skäms för att skriva detta, det är ju helt sjukt!! Men vad ska jag göra, kan inte sluta tänka på honom....snälla hjälp

  • Svar på tråden känslor för släkting!!!!
  • 3busungar

    oj vad knepigt det kan bli:)
    men man kan ju inte rå för sina känslor.

  • Nyfiken gul

    sjukt tycker jag väl inte att det är... man FÅR ha förhållanden o gifta sig med sina kusiner.. det är helt okej..

    Däremot är det väl inte särskilt vanligt.... men INTE onormalt!

  • Anonym

    Nä man kan ju inte det...men jag känner mig äcklad av detta, för att det är så fel! Om det nu är så att han skulle ha samma käslor som jag har för honom, vad skulle ni ha gjort då?

  • Anonym (Go for it!)

    GO FOR IT! Det är ju inget fel med det, som Nyfiken gul sa, man FÅR ha sådana förhållanden!
    Och det är ju absolut inget olagligt, OCH du behöver inte känna dig äcklig!
    Min morbror är tillsammans med hans kusin (dom har inte heller växt upp med varandra precis som för er) och dom har ett barn ihop nu också.
    Släpp att det är fel och NJUT áv det. Lycka till!

  • Anonym

    Jag hade ett förhållande med min kusin i 2,5 år...

  • Anonym (Go for it!)

    Ja, du ser ju där TS. Du är inte ensam.

  • Anonym (Go for it!)

    Ja, du ser ju där TS. Du är inte ensam.

  • Anonym (barnbarn)

    Min farmor och farfar var kusiner.
    Och jag blev ganska normal ändå. Min pappa med..

    Kör på.

  • Anonym

    TS: Det var jag som skrev inlägget ovan om att jag var tillsammans med min kusin i 2,5 år. Från början kändes det helt sjukt... både han och jag mådde dåligt över det pga att det är så tabu. Vi tänkte mycket på vad våra föräldrar och släkt skulle säga... det tog ett tag innan de fattade att vi menade allvar med varandra och visst tyckte de väl att det var lite konstigt i början. Men efter ett tag så accepterade dem det och vi kunde slappna av. Så mitt råd är att prata med era föräldrar om ni menar allvar med varandra.
    Man kan ju inte rå för vem man blir kär i, eller hur?

  • gullican

    1. Det är inte sjukt - då skulle det vara olagligt, vilket det inte är.

    2. Ni har inte växt upp tillsammans och umgåtss som familjemedlemmar, vilket gör det än mindre onormalt.

    I många andra kulturer är det mycket vanligt med kusingifte, är då hela det samhället sjukt? Det handlar om miljontals mnniskor som i så fall skulle vara onormala, perversa eller äckliga och så är det ju inte.

    GLöm du sådana tanka och tänk på honom som vilken kille som helst, för det är ju precis vad han är egentligen.

    P.S T o m halvsyskon kan få dispens idag för att gifta sig förutsatt att de inte växt upp som syskon/familjemedlemmar D.S

Svar på tråden känslor för släkting!!!!