MITT fel att han dricker??

Så han går på behandling men har inte erkänt för sig själv ännu???
Aj då...det kan skapa rejäja problem, ffa med att han tar ett återfall.
Men nu skiter vi i det....

Nä, inget av det han säger om/till dig stämmer.
Han är kvar i sin värld där det är synd om honom och han är ett offer som "måste" dricka.
Missbrukare gör vad de kan för att rättfärdiga sitt drickande. Även om det innebär att såra de som de älskar till den milda grad att vi lämnar dem.

När han säger så till dig så svarar du bara: Det är din uppfattning. Jag delar den inte. Din ångest som leder till att du dricker har inget med mitt beteende att göra.

Sen är det bra med det!!

Enligt mitt sätt att se på det hela så är alla runtomkring medberoende men det är bara du som har insett att du är det och försöker hantera det.

Exakt VAD menar han att du har för beteende som ger honom ångest?
Något konkret måste han ju komma med?

Sen kan man inte komma ifrån att man som medberoende kan ha en viss attityd och ett sätt att skydda sig på för att slippa att bli sårad, ex man är sarkastiskt, smått elak osv. Många gånger beror detta på att man är rädd för tiden som kommer när de tar sitt återfall och man vill skydda sig själv genom att vara lite på vakt och sen kunna klappa sig själv på ryggen och säga: "HA! Jag visste det. Duktiga mig."
Men vi blir inte lyckligare av det, snarare olyckligare för vi kunde se det komma men inte förhindra det.
Förstår du vad jag menar???