min son har blivit biten 55ggr på dagis. hur mycket ska man tolerera?

min son var en "bitare" på sitt gamla dagis... andra föräldrar klagade jättemycket och det blev asjobbigt. han var två år och det var han sätt (inte så bra sätt) att uttycka sig eftersom han var sen med talet. klart jag fattar att det var jobbigt för andra föräldrar men vad skulle jag göra åt det?? det är personalens ansvar för jag kan inte göra nåt när jag inte är där. hemma försökte jag mitt bästa att "uppfostra" till att inte bita men på dagis måste personalen ha bättre koll och uppsikt över barnen, särskilt när de så väl vet vilka barn som bits.

hanna och and vilka åldrar av barn pratar ni om?? jag hade samtal med dagis om detta och man ett barn på två år som inte kan prata och ligger på den utvecklingsnivån... vad hade det tjänat till om andra föräldrar hade pratat med mig? jag kände till problemet och gjorde vad jag kunde med tanke på hans ålder. det är med dagis och föräldrar tilol bitaren som problemet ska lösas därför att det är där problemet ligger

jo men det är inte alltid det hjälper, det hjälpte inte då... idag 2 år senare finns det anledning att misstänka adhd. att han har varit impulsiv, överaktiv, svårt att ta kontakt med andra kanske får sin förklaring och det är jobbigt som det är. en föräldrer kan inte alltid hjälpa eller förutse barns problem... att andra föräldrar kommer å pratar med en gör situationen bara jobbigare. om de tar upp det med personalen går dom vidare med saken på ett proffisionellt sätt. det är ju ingen föräldrer som vill att sitt barn ska bita och alla parter är ju angelägna om att det ska lösa sig... man kan inte bara ha en sån naiv syn att det bara skulle gå å prata med alla barn när man inte vet hur det barnet har det

han har slutat att bitas när talet kom igång men han har andra kontaktsvårigheter nu i stället...

alltså jag har aldrig skrivit att jag inte försökte prata med honom för det gjorde jag men precis som jojjo skrev är barn försmå för att hålla det färskt i minnet. varför skulle det tisslas och tasslas?? om jag som förälder går till personalen och säger: nu har mitt barn blivit biten ett flertal gånger och jag anser att det är ett problem. jag vill att ni har samtal med den berördas föräldrar och försöker komma fram till en lösning för så här kan vi inte ha det!! varför tror du att det kommer att tasslas om det?? personalen har tystnadsplikt och ett barn kan ha bakomliggande orsaker till beteendet. det har jag som mamma eller förskolepersonalen som yrkesmänniskor ingen skyldighet att diskutera med andra föräldrar. sekretessen är mycket viktig på ett dagis. sen tycker inte jag att du hanna verkar ha så stor uppfattning om tvååringars beteende och utveckling eftersom du tror att det räcker med prat hemma och att de sen ska komma i håg det i heta situationer om tex en spann i sandlådan...

hanna du kan ju inte dra alla tvååringar över en kam... och vaddå inställning till deras förmåga. jag vet vad mitt barn kan och inte kan... att han tex som 4 åring inte kan cyklas fast de har tränat det på dagis massor... och nu snackar vi trehjulingar... att han bara kan rita steck och prickar, skulle det vara min inställning det med eller?? tolkar det lite som om du tror att jag vill att han skulle bitas eller att jag inte pratade med han för det gjorde jag. kan tillägga att han är 4 år nu och går på resursavd... men det kanske är min inställning det med....

and nej det är just det att du inte vet... du vet inget om andras barn heller det är därför det är så fel att hoppa på föräldrarna... går man och pratar med personalen och kräver en lösning sköts det på ett proffisionellt sätt för det är MYCKET jobbigt att vara förälder när ens barn bits. man vill inget hellre än att få hjälp med att lösa det...

and... så du tror att jag inte tror på mitt barn... jag tar allt efter hans förmåga och utveckling. försöker inte skynda på något jag ser att han inte klarar. så klart jag vet att tvååringar förstår mycket men alla är inte lika. han får massa uppmuntran och beröm men det sker i hans takt...

ebben... skönt att se att det finns fler barn som inte är som robotar som gör allt man säger till dom... fast vad enkelt det hade vart då

ebben det är nog fel på din inställning *ironisk* hehe

hanna tycker inte att du kan skriva till jojjo att ni har olika inställning... att alla inte kan prata med sina tvååringar är inte en ibställning, det är fakta. om det var en inställning hade jag ändrat den med en gång och min son slutat bitas

hanna klart att man ska prata med sitt barn, nog ingen som gör nåt annat men när inte det hjälper måste man be personalen om hjälp. kommunikation är jätteviktig som du säger för en långsiktig plan men jag har svårt att tänka mig att de föräldrar som fått sina barn bitna av mitt tänker långsiktigt i den situationen. de vill nog ha handling... kommunikation är livsviktigt och får inte glömmas men enbart det räcker inte...