jag är så ledsen

Massa med kramar till dig!
Kan tänka mig att det känns jobbigt.

Jag håller mina tummar för att det blir er tur snar.

*kraaaam*

hej lilla ledsna du

jag vet hur det känns, min lillasyster har också fått barn, hon är 6 år yngre än jag och har fått världens underbaraste lilla goa pussunge men det ÄR jättejättejobbigt när man så gärna vill.
Jag är 36 år och alla mina vänner har barn och jag blir gudmor till flera och får vara barnvakt men det gör ONT det gör det

kram till dig

*styrkekramar* till dig!!

Min syrra är förvisso äldre än mig men jag hade planerat en liten innan hon fick sitt andra´. Nu sitter hon med tre ungar (fick tvillingar förstås) och jag- ja jag sitter här och skriver på "svårt att få barnsidan" fortfarande. Hur mycket man älskar sin syster och alla andra nära och kära runt om en som får barn så SUGER det!!! Inte för att man missunnar dem det utan för att man blir så fasansfullt avundsjuk...
Känner för dig, du är inte ensam...

Solstrralen,Pixter,Uurika,Nollåttan,tack.

Tack så mycket för all stöd man får här på fl,Ni är så underbara o så gulliga.

UURIKA!
ja ,det gör verkligen jätte jätte ont,men så e det,man måste svälja ner sin sorg ,man kan inte gå vidare annars.

NOLLÅTTAnN !

ja du,det e så jobbigt ,alltså jag fattar inte det?,att det kan vara så här!,men va ska man göra? ,så e det bara,jag e så förbannnad o arg på allt ,men först o främst på mig själv,för att jag inte har lyckats bli med barn än,men den ligger inte i min hand,det e ju inte mitt jä........la fel.
näääääää, jag e så trött o har ont i huvet o ledsen o allt går helt fel,känns det som.

HAr gått igenom sama känslor som er. Både när det var min lillebror som fick barn och när min sambos systerdöttrar fick barn. Systerdöttrarna är dessutom inte lämpliga föräldrar där det ena barnet var fosterhemsplacerat från det hon föddes (Har fått komma tillbaka till mamman nu.) Bägge systerdörrtarna är dessutom under bevakning av soc.

Sedan sitter man själv och har ordnad jobb ekonomi och bara drömmer.

Ge inte upp hoppet om barn. VI fick våt lilla knytte i januari efter provrörsbeftrukning .

Uschj, vet precis vad du menar. Alla våra vänner är inne på 2:an eller 3:an och vi har försökt med syskon i över 2 år. Vi kör IVF nu pga att vi orkar inte vänta. Man har rätt av vara avundsjuk! Idag läste jag i tidningen att Pernilla Wahlgren väntar sitt 4:e barn... kände hur det kokade i mig (fast jag igentligen bara är avundsjuk så klart).

STOR kram till dig. Vet hur det köänns när syskonen pluppar ut ungar hela tiden. Får mitt elfte syskonbarn i mars och sitter själv och väntar på IVF för att åtminstone få 1 barn....

tack så mycket för all stöd man får här,hoppas vi plusar snart allihoppa .

Nu känns det lugnare,vet inte varför ,kanske för att min syster inte här (hon bor i england)så jag slipper o se hennes mage o känna mig så bisviken o ledsen,men usch,hon kommer till sverige i februari 2007 o ska stanna hos mamma tills hon födder barnet,ja ja,det får bli som det blir ,ska struntar i det helt enkelt,det som e bra att jag bor i Gbg o hon kommer o bo i borås hos morsan,så jag kommer inte o träffa henne så mycket/tack o lov:)

Massa kramar till dig!!

Jag och min sambo började försöka skaffa barn först i vår umgängeskrets. Nu är dom andra gravida redan! Vi är glada för deras skulle men man kan samtidigt inte hålla inne sin besvikelse över att man själv inte får skryta med att man snart ska få en underbar liten bebis!!

fy sjutton vilken skön tråd, känner precis som er andra. Man vill alla så väl och är så glad för deras skull men samtidigt gör det grymt ont i en när alla andra får barn men inte vi själva.

Ojojoj, det e så skönt att man inte är ensam att ha de här känslorna. Fick reda på för inte så längesen att min bästa kompis på gymnasiet e gravid.. Vet iofs inte hur länge de har försökt. Men hon pluggar iaf fortfarande.. Jag har inte pratat med henne sen jag fick reda på det. Vet inte vad jag ska säga..
Tycker att vi andra som kämpar oxå borde få en chans.. Vill..
Tack alla för att ni fins här på fl!!'
Kram

Vet precis hur du känner.

Här är en jättebra tråd med många berättelser som kanske kan ge styrka och vara intressanta:

www.familjeliv.se/Forum-2-14/m11980830.html

Fick världens dåligaste samvete nyss. Messade med kompisen på messenger, har som sagt inte pratat med henne sen hon berättade. Hon hade fått mf i v 9, pga fostrets utveckling. Tycker jätte synd om henne o hoppas verkligen att det kommer funka snart. Konstigt hur det kan vända.. Det kommer nog alltid vara svårt att höra hur kompisar runt i kring blir gravida när man själv hoppas lika mycket varje mån...
Livet är svårt..