ofir.. beror på om man får det "bara så där", har en kompis som först blev gravid sept-05, fick mf i nov, gick till gyn i feb och fick pergo med början i mars. En annan hade försökt i 8-9mån, hon fick också pergo utskrivet, men behövde aldrig börja, hade blivit gravid precis straxt innan hon var till gyn lustigt nog. Men jo, det kan hjälpa mycket.. först käka lite.. hmm.. vad heter de nu.. primulot-nor tror jag det är, för att få rätt längd/igång på blödning och så pergon därefter.. å så tempa HELA tiden, helst på samma timma, samt kolla övrigt på FF, då tror jag du får både bra koll och hjälp med äl.
Men vet även sånna som fått gå flera år innan de fått den hjälp de behöver.. tråkigt nog, för stress blir också en nackdel.. men att bara "slappna av" som folk kan kommentera.. funkar inte, men psykisk tyngd, ja, det kan hämma.. vet det av egen erfarenhet.. mina grav har kommit spontant eller max försökt 4mån, förutom efter mitt första ma, där tog det närmare ett år, men så var jag fryktansvärt arg och "besatt" av att få ett till barn, hann gå halva den grav, så kände mig så snuvad... men är stor skillnad på att vara besatt och på att längta/önska.
Så ring du nu imorgonbitti.. jobbigt, men bara det är gjort så är det över, då har du en tid