Snäll doktor

skickar en kram till dig på vägen, lycka till

Tack!!!!
Kramar ger mer gråt men hjälper ändå!

Har ni gjort en utredning? Vad har de kommit fram till???

Många av sakerna som "felar" i våra kroppar går att fixa till så man blir gravid. Det behöver inte ta jättelång tid om man får rätt hjälp. Om man nu ens behöver nån hjälp.

Jag o min man har försökt i flera år nu och sen över ett år har vi kämpat med fertilitetsbehandling så jag vet hur det är att kämpa och åter kämpa. Men av nån anledning så ger man aldrig upp....

Hej Dahlia, och tack för svar. Vi håller på med utredning. Fick just svar på makens spermaprov och allt såg fint ut! Lämnade själv blodprover igår så jag väntar på dessa svar. Pirrigt, vet inte om man ska hoppas att de hittar något (för då kanske man kan åtgärda) eller hoppas att det inte gör det.
Lycka till! Kram F

Filippan... Vill bara ge dig lite hopp på vägen... Vi sökte också till gyn efter diverse neg graviditetstest.

Det visade sig på blodproverna att jag hade lite problem med hormonerna, prolaktin och progesteron.
I de flesta fall går det att fixa ganska så enkelt så ta inte ut för mycket oro i förskott.

Lycka till

Jag och min man har problem att få barn. Men trots det så har vi fått en dotter, så ge aldrig upp. Vi försökte i ca 5 år innan vi sökte hjälp. Fick remiss till Ivf och gjorde 2 provrörsbefruktningar. Båda gångerna fick jag tidiga missfall. Vi hade ett försök kvar men det ville jag vänta med ett tag. Jag trodde aldrig att jag skulle få något barn, men jag hade fel. Från början sa vi ingenting till någon om vårat problem, men till slut så gick det inte längre. Vi började berätta för dom vi känner väl. En som vi känner är homopat och hon ville gärna försöka hjälpa oss. Vi tänkte att prova kan man ju alltid göra, men vi hade inte stora förväntningar. Efter några månader så började jag må väldigt dåligt. Hade kramp i magen och feber. Åkte till läkaren som skickade remissen till Ivf på koll. dom trodde först att det kunde vara blindtarmen, men efter en massa prover så sa han att vi skulle kolla om jag var gravid. Jaja tänkte jag, fast jag var ju säker på att det inte skulle vara så. Men tänk så fel jag hade, Läkaren kom in till mig och sa att tro det eller ej men du är gravid. Snacka om att vi var förvånade både jag och läkaren. Innan alla provtagningar så frågade han mig hur det hade gått på Ivf och jag berättade ju att det inte gått något bra. Jag blev sjukskriven i 2 veckor pga kramperna i magen, sen sa han även att eftersom det gör så ont så kanske kroppen stöter bort fostret. Men allt gick bra och vi fick en underbar dotter i januari 2005. Jag vet som sagt inte om det är pga homopaten eller ej, men det är ju ganska konstigt att jag blev gravid någon månad efter hennes behandling. Vi gjorde väl fel från början att vi inte sökte hjälp tidigare, men jag tyckte att det var jättejobbigt.