Nu är det makt-krig om ungen - vem bestämmer!?!

Samma erfarenhet här........ tills man är hemma och tar över hela rulljansen vet frun bäst hur den lille ska skötas....., men vår tid kommer!! Vänta bara!

PS: Är det genom studier eller egna tester som du har vunnit kunskap om barnbadbyxor????

Men det finns ju badblöjor.

Har faktiskt inte det problemet. Här uppmuntras det istället o det är jävligt skönt.

Det låter som klassisk osäkerhet. Kanske går det att bota med fakta?

Bäbisar drunknar inte, speciellt inte i föräldrars sällskap. De allra flesta barn älskar vatten, de har ju bott i vatten i 9 månader.
Bäbisar blir inte förkylda av 30-gradigt vatten. Varför skulle de det?
 
När man blir osäker, då reagerar man ofta instinktivt med beskyddarreflex. Det är lätt att säga nej till nya saker, "man vet vad man har men inte vad man får".

Slutligen är det självklart inte mamman som alltid har sista ordet.

Detta problem genomsyrar hela jäkla förhållandet, med varje tjej jag haft ett längre seriöst förhållande med. Och det visar sig extra tydligt när man får barn.

Det är skönt att se att man inte är ensam.

Jag är tydlig och bestämd i min pappa roll, jag VET att mina ideér och beslut om barnen är precis lika bra eller ofta bättre än mammans omständiga idéer. resultatet blir anorlunda men bra.

Det är jämt och ständigt mammans ord som ska gälla, det är hon som tar på sig någon slags bestämmande "veto" rätt som att hon är gud fader själv. Så extremt iriterande.

Hon kommer vid varje tillfälle ett beslut ska fattas med mästrande förslag (läs order) och vid varje gång blir det konflikt.
Det är så ofta dom gör det att man nästan automatiskt reagerar efter deras komandon eftersom man inte orkar tjafsa om allt och mamma vet allt kulturen genomsyrar hela samhället.

Nej jag har faktiskt satt ner foten. Jag har tagigt upp detta väldigt nyligen med henne. Jag är en väldigt engagerad pappa som många andra här, jag har varigt pappaledig lång period jag VABar och är med på dagis möten osv osv osv.. jag är 100% engagerad i våra barn. Jag vet vad dom behöver och inte behöver. jag vet när dom ska ha mat och jag vet om dom behöver bada eller inte. jag har fullständig koll på om någon är sjuk och vad som måste göras. Ändå ska hon påpeka här och där.

Det får vara nog. jag gör så att om det är något jag ska göra och hon påpekar något. då stannar jag upp och säger fine.. vill du göra det på ditt sätt så varsogod. och helt sonika lämpar över allt som skulle göras till henne. ELLER så när hon påpekar något självklart (nästan förnedrande) så säger jag.. jaha va bra men nu gör jag så här.. hejdå!!!..

Jag ger henne inget utrymme för mästrande och jag ger henne mothugg vid varje tillfälle. Det fungerar inte att hon ska mästra mig. hon är inte en bättre förälder, bara anorlunda.

Jag vet att det är så här för många. men för att min taktik ska fungera måste nog förhållandet vara bra i övrigt och man måste ha en dialog. man måste komunicera om varför jag gör som jag gör och varför hon gör som hon gör.

Min metod fungerar för oss. men hon försöker ofta fortfarande ändå, jag tror detta är djupt rotat i en mamma, men dom fattar inte att dom underminerar oss pappor med deras beteende.

För vissa finns det två sätt att göra saker. Deras sätt och fel sätt. Lyckligtvis har vi i min familj en öppnare syn på saker och ting. Det finns fler sätt att göra saker på. Leder det till samma resultat är det rätt annars kan det vara fel eller i bästa fall bättre.

Jag tror på Robots metod. Dialog och förklara varför man gör annorlunda. Det värsta som kan hända är att du lär henne något!

Hmm, 30 gradigt vatten är inte så bra för ett litet barn i längden. Vi går på babysim och de hade problem med tempen på vattnet, ska vara runt 34 men var bara runt 30, iom detta fick vi inte bada med vår Tuva 8 månader.

Men, så klart håller man koll på sitt barn, och när läpparna blir blå går man upp.

Kisset kommer ut ur blöjan ja, det blir varmt och skönt om handen när man håller sitt lilla barn

Dexter - så det måste vara mer än 30 grader? Har Du mer info om detta? Låter ju knäppt men det kanske är så...

Jag har lite svårt att tro på det där med 30 grader. Efter en senesterresa till Grekland där det badades en hel del och inte var det 30 grader vare sig i poolen eller i havet. Även om Ludvig darrade som en speedad parkinsonsjuk blev han förbannad när vi hade badat klart. Barn brukar vara tydliga på vad som är bra och vad som inte är det. Signalerna är inte svåra att avläsa! Mistlur=inte bra, leende och skratt=bra. Mistluren kom när vi tog upp den nedkylda sonen ur vattnet...

Tyrell

Klokt sagt. Så är det.  

Saha badade i havet i somras, vattnet var nog aldrig varmare än 25 grader, inte blev hon förkyld för det.

Saga

Som läkarna säger:

Förkylning är i grund och botten en virusinfektion. Att kallt eller varmt väder skulle göra skillnad för risken att insjukna är en myt.

Inte tror jag att barnet blir förkylt om man badar i vatten under 30 grader, korta stunder funkar det säkert bra, bara inte barnet blir nedkylt för mycket. Och om barnet får blå läppar och skakar för mycket kan man gå upp och värma sig en stund.

Babysim är ju en liten annan sak eftersom ledaren får skit om barnen blir för kalla etc. Så det var därför hon rådde oss till att inte bada. Vi badar i 30 minuter och det brukar vara nog, det blir en hel del nya intryck i en stor pool med massa folk, vatten och ljus.

det är väl väldigt vanligt att mamman tycker att deras sätt är de enda sättet den första tiden. Så var de här, blev ombedd att byta blöja för hon själv höll på med något. Ändå avbröt hon det hon gjorde och följde med för att övervaka blöjbytandet och tog halvvägs igenom det hela över för att "så där kan man väl fan inte göra". Till slut får man inte göra något alls för allt man gör e fel. Sen vänder det en vacker dag å då får man skit för att man inte gör något alls....

Nån som förstått sig på hur kvinnor tänker än? hehe

Till viss del förstår man ju kvinnan. De går hemma med barnet under de första månaderna och skapar vissa rutiner för hur det ska skötas. Problemet uppkommer då de inte låter oss män få lära oss utifrån egna erfarenheter utan istället lägger sig i och övervakar så att vi gör på samma sätt som dem. Detta är väldigt irriterande eftersom det upplevs som ett bemästrande och kan lätt leda till konflikt. Har själv flera gånger i ett mer eller mindre provocerande syfte, gjort saker annorlunda bara för att visa att det finns alternativ till hur tjejen gör det.

jag va smått förberedd på de så de blev inge direkta konflikter.. Konflikterna dök upp när jag fick höra att hon tyckte att jag inte gjorde något trots att jag oftast inte fick för henne. Men de har ordnat sig sen dess å nu när nästa e på väg ska de nog gå bättre.

Hade redan rätt mycket rutiner också, med 5 syskon som alla e yngre, dom flesta mycket yngre. Jag körde helt enkelt vidare på mitt sätt att göra och till slut så acceptera hon det (till viss del, får fortfarande skit för färgval på kläder men jag e fan färgblind när de gäller sånt så de e ok hehe). Jag får faktiskt byta blöja ensam nu och bilstolen e alltid mitt ansvar. De blir bättre och bättre.