Fått nog av sonen...

Ingen som har ett hum om hur man kan gå tillväga för att han skall kunna ha sitt eget??

Har beställt tid på en föräldramottagning. Tror inte vi blir mycket hjälpta men det är värt ett försök.

Det är mycket man så här i efterhand borde tänkt på innan man skaffar barn och med den vetskapen tror jag befolkningen rätt snabbt skulle sjunka.. Självklart överger jag inte mitt barn, Det är inte det de handlar om. Jag finns där när han inser att jag behövs.
Vad jag vill är att han skaffar sitt eget boende.

Självklart bryr vi oss och jag skulle ge vad som helst för att ha en bra relation men att försöka prata med honom hjälper inte. Jag tycker jag har gjort vad jag kan. Han kommer och går precis som han vill (har inte varit hemma på 3 dagar nu), sover halva dagarna, struntar i skola, grisar ner hemma mm mm...listan kan göras lång. Detta påverkar naturigtvis hela familjen och varken vi föräldrar eller småsyskonen mår bra av detta. Tyvärr tycker han själv att det är helt ok att leva som han gör. Den dag han inser att han måste förändra sitt liv ska jag göra allt för att stötta och hjälpa men hur och när skall han inse???..eller vad skall JAG göra??? Hämta hem han o spika fast han i golvet, eller vad? Tror inte jag kan göra annat än vänta ut han.

Tack så mycket för alla svar. Jag tror själv inte han skulle klara att bo för sig själv..men till slut får man nog, det känns inte som man orkar mer..
Jag hoppas verkligen vi kan få rätsida på detta. Kanske det bästa är att vänta ut honom, att han skall mogna..låta han lalla på men sen finnas där när han känner att vi behövs?..Ja jag vet varken ut eller in. Det är SÅÅÅÅ tråkigt att en så fin kille ska kasta bort så många möjligheter och chanser som trots allt funnits där. Jag hoppas innerligt att han vaknar snart.

Gudarna ska veta att vi verkligen försökt prata med sonen. Jag har även frågat honom ett flertal gånger om det är hans vilja att leva som han gör och problemet är att han tycker det är helt ok. Vi har lugnt och sakligt försökt tala om att han förstör sin egen framtid och att det inte funkar att leva så i längden. Jag har även sagt att det minsta man kan begära är att hör av sig på kvällarna o talar om var han är och om han kommer hem eller inte...inte ens det gör han. Nu har skolan tagit tag i det hela eftersom inget av vad vi gör hjälper. Tyvärr tror jag inte det leder nån vart. Han struntar totalt i skolan. Har inte varit där på ca 2 månader.

Einstein...när du säger att det är vi vuxna som ska vakna blir jag så ställd att jag inte vet vad jag ska svara. Tror nog vi är så vakna det går..vi ser ju vad detta gör med honom och försöker på alla sätt och vis göra vad vi kan. Kan du föreställa dig hur maktlös man kan känna sig som förälder????

Jag har aldrig begärt att soc skall ta mitt föräldraansvar. Vad jag undrade var om det finns en chans att han kan få bidrag till eget boende eftersom det inte funkar att ha honom boende hemma.

Okej..nu har vi ännu en gång pratat med sonen och han vill verkligen ha sitt eget.. Jag är väldigt tveksam till ifall han skulle klara sig på egen hand men samtidigt tror jag det kanske kan få honom att vakna..
Alltså återigen till frågan jag ställde i början..Är det någon här som vet ifall det finns en chans att få något slags bidrag från soc till egen lägenhet?

Vi kommer ALLTID att finnas där för honom..oavsett vad som sker..men jag tror nästan det bästa vore om han fick eget och eftersom det är vad han helst vill själv också såå..

Han fyller 18 nu i januari men tyvärr tror jag inte man kan söka hjälp förrän han är 19?

Någon som vet???

Tack..tyvärr blev jag inte mycket klokare.
Sonen har själv tagit kontakt med soc nu men dom menade på att eftersom vi föräldrar jobbar så borde vi betala hyran till honom..haha..vi som knappt har pengar till vårt eget boende.
Kan bara hoppas på att han hittar ett jobb, vilket nog blir svårt när han inte har någon utbildning eller ens ett fullständigt slutbetyg från grundskolan..