Min man är helt omöjlig ibland!

Hej, vilken bra inställning du har. Det vikiga är ju att barnen får det som de behöver. Min sons pappa flyttade 14 mil bort pga kärleken, när sonen var tre år. Jag studerade då på högskolan och sonens pappa tyckte ändå att jag skulle stå för hälften av resekostnaderna. Jag stod på mig och fann i en tolkning till föräldrabalken att om en av föräldrarna flyttar utan särskilda skäl är det den föräldern som ska stå för resekostnaderna. Särskilda skäl kan ex vara arbetsmarknadsskäl eller studier, men inte för att man väljer att flytta pga en ny kärlek.

Sonens pappa stod i stort sett själv för resorna i fyra år. Och nu sedan i våras kör jag var fjärde resa, och jag hoppas att det kommer att stanna där. Sonen åker till sin pappa varannan helg.

Lagen säger att var och en av föräldrara ska bidra efter sin förmåga, till att barnet har umgänge med båda föräldrarna. Och har ni det bra ställt och mamman har det sämre så verkar det ju vara ni som just nu har den bästa förmågan att stå för resorna. Mamman kan ju bidra när hon har möjlighet.

Jag vet dock att alla styvföräldrar, eller föräldrar inte har samma inställning som du. Jättehärligt! Jag ska själv försöka tänka mer som du...