Det supergoa gänget del IV
christina --> jättesöta bilder på ted och ruben. Å din mage ser ut att ha återhämtat sig fint!!! Härligt! Ser att dina killar ligger och sover på rygg. Min Viggo gillar inte att ligga på rygg, han älskar att sova på sidan. Undrar om det kan vara farligt kanske? Ena armen kanske domnar bort? Det är bara i barnvagnen som han ligger på rygg. Å så gillar han att ligga på mage på min eller Jonas mage. Det kan väl knappast vara nåt fel eller?
Min sambo tycker det är så viktigt att bulla upp med kudde och täcke att ligga på för Viggo i soffan, men ser ju att Ted och Ruben ligger fint på er soffa utan vare sig kudde eller täcke att ligga på. Får nog försöka få min sambo att inse att Viggo inte är så ömtålig som han tror, och att han alltså klarar av att ligga utan kudde emellanåt.
Ja, det är verkligen poppis med gamla namn nu. Min kompis son heter Alfred. Gulligt! Väldigt ovanligt, med tanke på att han också heter Nobelius i efternamn! Hihi....släkt med Alfred Nobel faktiskt, så det är ju kul!
Nu har jag varit ute och handlat lussekatter och lite lättglögg. Usch, gillar verkligen inte att vara inne i mataffärer, känns som det finns massor av förkylda människor överallt. Gillar inte det. Trött som fan är jag också idag, har inte hunnit sova något ihop med Viggo på dagen och det känns....
Brukar ni ha väldigt bra koll på exakt när ni ammade sist och vilket bröst? Jag har sådär koll, men håller ungefär ordning på hur många timmar emellan det är. Brukar aldrig låta det gå mer än max 4 timmar, men vanligast 2 1/2-3 timmar, ibland oftare. Jag känner mig ibland som en dålig mamma som inte engagerar mig tillräckligt i Viggo, tex det här med att veta exakt hur långt det var sedan han fick mat, inte tålamod tillräckligt ibland när han skriker, tycka det är skönt när han sover för då beh´över inte jag "únderhålla" honom (vilket ju är svårt att göra så här i början när de bara ligger ner), tycka att det är jobbigt att amma på nätterna och byta blöja. Usch, får dåligt samvete av att jag tycker detta är jobbigt. Är det bara jag som känner detta? Borde man inte tycka att sånt är underbart att pyssla med nu när man har sin lille söte älskling här? Det lilla pyret man väntat på så länge? Jag är så himla glad att Viggo är här, men samtidigt är jag lite rastlös och otålig att han faktiskt fortfarande är helt nyfödd och inte kan kommunicera med mig....Dessutom känner jag mig lite ensam nu när min sambo börjat jobba. Det är så tyst och ensamt och tråkigt här hemma. Har liksom behov av att prata och umgås samtidigt som jag egentligen inte orkar...
Nåväl, jag tror att detta kanske blir bättre med tiden, när man kommit in i rutiner osv. Hur länge skall ni amma?