Christoffer har litet feber (37,8) nu och jag funderar på hur högt man ska låta febern stiga innan man ger febernedsättande? Jag undrar också om barn, vars pappa eller mamma haft feberkramper då de var barn, har större risk för feberkramp. Någon som vet?
/Magdalena
När dom blir påverkade av febern ska man ge, det är olika på olika barn.
Påverkad och ej under 38,5 grader. om ditt barn är som vanligt trots feber så ge inget och om tempen är under 38,5 ska man inte ge.
Tack för svaren! Han mår ju nog annars bra och är pigg, men det kan ju vara bra att vara förberedd! 
Men sen undrar jag om nån har några erfarenhet av feberkramper och "ärftlighet"?
Kolla mer på allmäntillståndet än på temperaturen. Ge bara febernedsättande om barnet är mycket medtaget och inte vill dricka.
Feber är kroppens naturliga försvar och gör så att det blir en ogynnsam miljö för virus. Den ska inte "tas ner" till varje pris.
Virusinfektion ger ofta feber
I allmänhet har barn feber om temperaturen, mätt i stjärten, är över 38 grader efter en halvtimmes vila. Det är mycket vanligt att det är infektioner som ger feber hos barn. Det finns två huvudtyper av infektioner: den ena orsakas av virus och den andra av bakterier. Det är framförallt virusinfektioner, till exempel förkylning, hosta och halsont, som är de vanligaste orsakerna. Feber är kroppens normala reaktion på en infektion och ett led i kroppens försvar mot virus- och bakterieangrepp.
Livlig lek kan höja temperaturen
Barn får lätt feber. Men det är inte alltid som feber betyder att barnet är särskilt sjukt.
Om barnet är väldigt aktivt, till exempel leker livligt, kan temperaturen gå upp till 38,5 grader utan att det är tecken på sjukdom. Låt barnet vila under en halvtimme, han eller hon kan gärna ligga ned, och mät sedan temperaturen en gång till. Den går i normala fall ned omkring en halv grad efter vilan. Sänks temperaturen är det inte fråga om feber. Framförallt små barn kan få temperaturer över 37,8 grader även av för varm omgivning eller för varma kläder.
Man kan säga att kroppen har en sorts termostat som reglerar kroppstemperaturen och som ser till att hålla temperaturen mellan 36,0 och 37,8 grader. Vid den temperaturen fungerar kroppens system som bäst. Kroppstemperaturen varierar under dygnet. Den är lägst på natten och högst på eftermiddagen.
Är feber farligt?
Feber är inte farligt i sig, utan är en del av kroppens försvar mot infektioner. Men om barnet får kramp i samband med febern bör man genast kontakta vårdcentral, barnmottagning eller barnklinik.
Om ett barn över tre månaders ålder har en temperatur som håller sig mellan 38,0 och 40,9 grader kan andra symtom än febern vara viktigare än själva febern. Symtomen kan vara tecken på allvarlig sjukdom och göra att man bör kontakta läkare. Varningssignaler är
* att barnet är slött och man inte får samma kontakt med det som vanligt
* att barnet inte orkar sitta
* att barnet inte orkar prata
* att barnet inte under någon stund på dagen orkar leka
* att barnet inte piggnar till efter febernedsättande medel
* att barnet inte vill dricka.
Vissa barn kan bli lite förvirrade
En del barn kan bli tillfälligt förvirrade när de har feber. De ser, hör eller känner saker som inte finns i verkligheten eller uppfattar omgivningen på ett förvrängt sätt. Barnet kan bli skrämt av upplevelsen, men tillståndet är ofarligt och brukar gå över efter en stund.
Feberkramp
Feberkramp är en ovanlig komplikation. De flesta barn får aldrig någon feberkramp hur hög feber de än har. Men ungefär ett barn på 20 får någon gång en feberkramp. Den kommer oftast i början av en infektion, ibland som ett första tecken på infektionen innan man lagt märke till att barnet är sjukt. Krampen kommer troligen i samband med att febern stiger snabbt. Barnet förlorar medvetandet, blir stel i kroppen, kan bli blå runt munnen, och får sedan ryckningar i armar och ben.
Anfallet brukar gå över på någon eller några minuter. Lägg barnet på sidan när det krampar och se till att det inte blir för varmt. Svalka av barnet, till exempel med en fuktad tvättlapp. Men en kraftig avkylning, till exempel ett iskallt rum, är obehagligt för barnet.
Kontakta genast läkare för undersökning och rådgivning.
Feber är en del av kroppens försvar
Febern är ett led i kroppens försvar mot virus- och bakterieangrepp. Virus och bakterier trivs nämligen inte i högre kroppstemperatur. Idealiskt för dem är den normala kroppstemperaturen kring 37 grader. När kroppens försvarsceller börjar oskadliggöra viruset eller bakterierna, utsänder de samtidigt signalämnen, som ställer om kroppens termostat till högre temperatur. Den högre temperaturen medverkar till att försvaga angriparna. Vid vissa infektioner kan febern även stärka kroppens försvar.
Andra orsaker till feber är förgiftning med acetylsalicylsyra, som finns i magnecyl, bamyl, treo och liknande läkemedel. Om kroppen blir överhettad, till exempel om det är mycket varmt väder, kan barnet också få för hög kroppstemperatur, framförallt i kombination med för varma kläder. Även vätskebrist kan ge feber.
Barn som leker vilt och häftigt blir varma och får en temperaturstegring i kroppen. Men detta räknas inte som feber, eftersom temperaturhöjningen försvinner efter vila.
Kan man undvika feber?
Eftersom orsaken till febern nästan alltid är infektioner, är alltså frågan hur man kan undvika olika angrepp av virus och bakterier.
Riktigt små barn, under sex månader, har ett medfött skydd mot vissa infektioner som modern haft tack vare antikroppar som överförts från modern under graviditeten. Amning skyddar i viss mån också mot infektioner.
Tiden mellan 7 och 18 månaders ålder är den mest infektionskänsliga i en människas liv. Då möter man ständigt nya virus, som ger nya förkylningar och som man bygger upp ett antikroppssvar emot. När man fyllt två år brukar infektionerna bli färre.
Småbarn kan ha upp till tolv virusinfektioner med övre luftvägssymtom per år, utan att detta på något sätt är anmärkningsvärt. Infektionerna varar kanske en till två veckor åt gången. Det kan verka som om barnen alltid är sjuka.
Mindre risk att bli smittad utomhus
Går det att förebygga infektionerna? Viruset överförs både via droppburen smitta och via händerna. Vid droppburen smitta följer viruset med små vattendroppar i den luft som det sjuka barnet andas ut. En nysning för iväg dropparna långt ut i luften där andra kan andas in dem utan att märka det. Om man vistas mer ute, där man på ett naturligt sätt har mindre närkontakt, och om man tvättar händerna bättre och oftare, så minskar man riskerna för att föra smitta vidare.
Ett barn som är utomhus mycket, som kan tvätta sig själv om händerna, som får bra och näringsriktig kost och som får tillräckligt med sömn, har bättre förutsättningar att klara sig. Barn ska inte utsättas för tobaksrök. Röken försämrar barnens motståndskraft.
Bästa sätt att ta tempen
Det är mest tillförlitligt att mäta kroppstemperaturen i stjärten. Använd en modern elektronisk digital termometer. Det går även att göra mätningen i armhålan eller, hos större barn, under tungan. Se anvisningarna på termometern. Vid temperaturmätning i örat behövs en särskild termometer som är förhållandevis dyr, men tillförlitlig och skonsam. Remsor som ändrar färg är inte pålitliga.
När bör man kontakta läkare?
Kontakta läkare när barnet är under tre månader och har en temperatur över 38 grader i kombination med allmänna symtom. Det kan vara att barnet är gnälligt, äter sämre, är passivt eller på annat sätt inte är som vanligt.
Kontakta också läkare när barn oavsett ålder har en temperatur över 40 grader och
* är slappt, irriterat, svårväckt eller förvirrat
* har svårt att andas, utslag eller besvär att kissa
* har feber utan andra symtom i mer än tre dygn.
Om barnet får en feberkramp, ska man genast kontakta läkare. Barnet förlorar då medvetandet, blir stel i kroppen, kan bli blå runt munnen, och får sedan ryckningar i armar och ben.
Kontakta också läkare om barnet får feber igen efter tre till fem dygn och samtidigt får exempelvis ont i öronen eller förvärrad hosta.
Varnande signaler
Om temperaturen håller sig mellan 38,0 och 40,9 grader hos ett barn över tre månaders ålder, kan symtom utöver febern betyda mer. Det kan vara tecken på en allvarlig sjukdom då läkare bör kontaktas. Varningssignaler är
* att barnet är slött och inte ger samma kontakt som vanligt
* att barnet inte orkar sitta
* att barnet inte orkar prata
* att barnet inte under någon stund på dagen orkar leka
* att barnet inte piggnar till efter febernedsättande medel
* att barnet inte vill dricka.
Praktiska tips
* Var inte rädd för febern, men följ barnets allmäntillstånd noga.
* Det kan vara bra att ta tempen morgon och eftermiddag och att skriva upp resultatet.
* Ge barnet mycket att dricka, gärna vad barnet tycker om och själv vill ha.
* Barnet kan gärna vara uppe, låt det själv bestämma sina aktiviteter.
* Klä inte på barnet mer än vanligt i förhållande till omgivande temperatur.
Råd och hjälp
Barnavårdscentralen kan ge råd och känner också ofta till vilka barnsjukdomar som är aktuella där man bor.
I vissa landsting finns också sjukvårdsupplysning/sjukvårdsrådgivning per telefon där sjuksköterskor ger råd och upplysningar.
Distriktssköterskan kan ibland göra hembesök och bedöma barnets allmäntillstånd. Distriktsköterskan kan också utföra viss provtagning för att ställa diagnos på till exempel halsfluss och scharlakansfeber som kan vara orsaker till feber.
Distriktsläkaren tar emot barn med feber som varat mer än tre dagar, eller barn som fått någon komplikation som ont i öronen eller tilltagande hosta med bröstsmärtor.
Barnkliniken på sjukhuset kan hjälpa i mer komplicerade fall, till exempel om barnet är mer allmänpåverkat, eller om ett barn som redan går på barnkliniken för en allvarlig sjukdom får feber och behöver hjälp med bedömning och behandling.
Undersökningar
När läkaren undersöker ett barn som har feber bedöms först allmäntillståndet. Läkaren tittar i halsen och öronen, lyssnar på hjärta och lungor. Ibland får barnet ligga ner och doktorn undersöker inre organ genom att känna på magen.
Ibland behöver prover tas. Det kan krävas ett prov från svalget, ett stick i fingret för blodprov och ett urinprov för att komma fram till en diagnos. Svalgprovet görs för att se om det finns halsflussbakterier, så kallade streptokocker.
Om det behövs får barnet remiss till barnkliniken, där det ibland görs fler undersökningar.
Ska febernedsättande medel användas?
Det är inte självklart att ett barns feber måste behandlas. Men om det behövs används i första hand olika febernedsättande läkemedel med paracetamol, som Alvedon, Panodil, Reliv eller Curadon.
Det som kan tala för behandling är att man vill
* minska barnets obehag av att känna sig svag, varm eller frusen, helt enkelt minska känslan av att vara sjuk
* i enstaka fall undvika extremt höga och för kroppen farliga temperaturer. Det gäller temperaturer över 41 grader
* minska risken för feberkramper hos de barn som tidigare haft sådana. Men det är inte bevisat att febernedsättande behandling verkligen minskar den risken.
* öka barnets vilja att dricka och äta
Det som kan tala mot läkemedelsbehandling är att
* de flesta barn har feber kort tid och att det oftast är ofarligt
* feberns förmåga att dämpa vissa infektioner minskar
* en temperatur som sänkts på konstlad väg kan göra det svårare för läkaren att ställa diagnos
* läkemedlen kan ge biverkningar, även om det är mycket ovanligt.
Olika läkemedel för olika åldrar
Febernedsättande medel kan användas när barnet får hög feber, framförallt i kombination med allmänna symtom. Det kan vara att barnet är gnälligt, äter sämre, är passivt eller på annat sätt inte är som vanligt.
Man ska rådgöra med barnavårdscentralen eller läkare innan man ger barn yngre än tre månader febernedsättande läkemedel. För barn över tre månader kan en medicin med paracetamol användas. Från sex års ålder kan barnen även få medicin med ibuprofen. Båda dessa mediciner sänker febern om de tas i rätt dos, och gör så att barnet allmänt mår bättre. Om barnet fortfarande inte verkar bättre, även om febern går ner, ska man kontakta läkare.
Medel med acetylsalicylsyra ska inte ges mot feber till barn och ungdomar under arton år om inte en läkare har ordinerat det.
Doseringen bör vara regelbunden med jämna tidsintervall på fyra till sex timmar så länge febern och allmänpåverkan fortsätter. Det finns noggranna anvisningar på förpackningen. Det är viktigt att ta hänsyn till barnets vikt vid doseringen.
Det brukar vara enklare för små barn att ta medicin i flytande form. De flesta mediciner med paracetamol finns i sådan form. Det går att få olika smaker, som hallon och jordgubb. Om det är svårt att få i barnet medicinen finns det istället stolpiller, som förs in i ändtarmen.
Just: Tack för det uttömmande svaret!
Är 37,8 feber? Är det inte en ganska "vanlig" temp?? Om inte barnet verkar må dåligt ,så skulle jag INTE ge vid den låga tempen.
Ska läsa det långa svaret här ovanför....se vad det står där.
Ebben: Tänkte inte ge vid 37,8, utan jag undrade mest hur högt febern får gå innan man bör ge nåt. 37,8 är inte feber utan lite stegring, skulle jag säga, med tanke på att normal temp hos ett spädbarn är ca 37,3-37,5.
Förstår!