Är jag sån värdelös tonårsmorsa????

Nä, jag tycker att du låter som en helt normal mamma!!!

hoppas ju på att vara det...men ibland när jag ser mig omkring så undrar tom jag....

Jag är 20 år och min mamma var precis likadan för 5-6 år sen som du är nu..

Det var skitjobbigt för mig att alla andra fick vara ute längre och att de fick sova över hos varandra när inte jag fick det.
Jag struntade ofta i vad hon sa och var ute och drack mig full med mina kompisar istället för att komma hem.

Jag hittade på lögner som min mamma snart genomskådade..
Håll gärna i din son, men håll honom inte för hårt.

Låt honom göra saker, men håll lite koll på honom.

Låt hans kompisar sova över hos er då?
Så slipper du att han är ute och ränner..

Det är mitt tips och mina erfarenheter..

Jag har inga tonårsbarn, men det var inte alltför länge sen jag själv var 15.

Nej, du är inte dum i huvudet.

Jag förstår hans reaktion, precis som jag förstår vart du vill komma med det du säger. Kan ni inte kompromissa på något sätt? Han vet ju om att han blir av med mopeden om han gör något han inte får. Våga lita lite mer på honom, ge honom en chans att visa att du kan lita på honom. Han behöver ju inte nödvändigtvis vara ute längre än han är nu, men kanske vid något speciellt tillfälle att han får komma hem senare, eller att han får sova hos någon kompis någon helg.

Och du, sitt inte uppe och vaka. Det är säkert jättesvårt, men gör det åtminstone inte så att han märker det. Det känns bara konstigt att vara övervakad jämt.

Ja, du är precis helt dum i huvudet...om du frågar en tonåring.

Men frågar du någon som är lite äldre än så, så tycker jag att du är en helt normalt orolig mamma som bara vill din son det bästa. Jag har två små barn och fasar för den dagen dom är tonåringar och tror att dom klarar sig helt själva utan vare sig råd eller hjälp från mig.

Stå på dig - en vacker dag så kommer han att förstå att du inte vill honom något illa! Han kanske rent av kommer att tacka dig, men det är nog många år dit...

han kanske inte uppskattar det men han kommer att uppskatta din omtanke efter några år. då han förstår att du bara vill väl?!
ja hade också en överbeskyddande mamam då jag var yngre å så där som jag då hatade över allt annat på jorden, men nu skulle jag int kunna ha en bättre vän.
tycker du låter som en helt normal mamma!
styrkekramar

Kan tillägga att jag är glad över att min mamma hade sån koll på mig.

Idag dricker jag väldigt väldigt sällan och jag är ännu mer sällan ute längre än till 00.00 när jag väl är ute.
Jag har gått och blivit en "mysa-hemma-i-soffan-människa :)

Jag hade inte sådana här regler när jag växte upp... vad är du rädd ska hända?

Sätt dig och lyssna på Ikaros (Björn Afzelius) och fundera sedan på en eventuell kompromiss. Kanske har ni rätt båda två? Eller fel båda två?

Tycker också att du låter som en helt normal mamma! Nu är ju mina barn små fortfarande (6 och 1) men jag kan tänka mig att jag inte kommer att handla så speciellt annorlunda än vad du gör när de blir 15...

Han förstår inte nu, men han kommer att förstå sen. Håll ut! Kännde det rätt så ÄR det rätt!