Bäckenbotten, ja.. hur ska man förklara?? Allt mellan benen?? 
Testa att knipa av kisstrålen, då kniper du.
Gör det något om du svankar? Säg den gravida kvinna som inte svankar?? Hela bäckent vrider jus gi framåt och magen "trillar ut" så man har inte så mycket mera val än att svanka ju.
Förbjudna rörelser finns det väl inte, men det finns ju en del rörelser som man bör låta bli, eftersom det gör så ont, man får ondare om man gjort.
Ett tips för att verkligen veta om det är foglossning man har det är att kolla om det gör ont när du vänder dig i sängen!
Gör det det är det mest troligt foglossning.
Vad är foglossning?
När man är gravid ökar rörligheten i kroppens leder, framför allt i bäckenets leder eller fogar. Detta kallas foglossning, bäckenuppluckring eller symfysiolys.
Troligtvis är det ett hormon som kallas relaxin som ligger bakom foglossningen. Relaxin börjar utsöndras i kroppen någon gång under de tre första månaderna och fortsätter sedan att utsöndras under hela graviditeten. Det sker för att bäckenet ska bli rörligare och kunna vidga sig något under förlossningen för att underlätta för barnet att komma ut.
Det är alltså naturligt med foglossning och alla gravida kvinnor får det i viss mån. Däremot är det inte alla som får stora besvär, men det är inte klarlagt varför vissa får mer besvär än andra. Det finns ingen behandling som botar men det finns en hel del som man kan göra för att lindra.
Vilka får besvär av foglossning?
Vem som helst kan få smärta som beror på foglossning när man är gravid - både vältränade och otränade kvinnor, de som är gravida för första gången och de som har fött barn tidigare.
Om man har ett jobb med tunga lyft eller har haft ryggbesvär tidigare i livet, ökar risken att få problem. Då kan man ha nytta av att börja träna så tidigt som möjligt när man blir gravid. Om man har vältränade rygg- och magmuskler kan de nämligen stödja och avlasta bäckenet. Man kan även träna upp vissa muskelgrupper så att man får ett rörelsemönster med bibehållen rak rygg och för att minska belastning och rörelser i bäckenfogarna. Däremot går det inte att träna bort besvär från foglossningen. Man bör i stället undvika tunga lyft och träningsformer som gör att man får ont.
Om man har haft stora besvär under en tidigare graviditet finns det risk att få det igen nästa gång man blir med barn. Problemen kan också förvärras, därför är det bra om man har varit besvärsfri i åtminstone sex månader innan man blir gravid igen. Det är också en bra idé att redan tidigt i graviditeten kontakta en sjukgymnast för att få råd om hållning och rörelsemönster.
Ont i ryggen och i bäckenet kan ha flera orsaker
Nästan hälften av alla som är gravida har någon gång ont i ryggen under graviditeten. Av dem får ungefär var tredje mycket ont, men bara ett fåtal får så stora besvär att de till exempel behöver använda kryckor. Besvären beror inte bara på foglossning utan det kan finnas flera andra orsaker till att man får ont i ryggen och i bäckenet. I takt med att livmodern växer och man blir tyngre ökar belastningen på muskler och ligament i ryggen, särskilt i ländryggen. Hållningen förändras när bäckenet tippas framåt och svanken ökar, vilket gör att samspelet mellan mag- och ryggmusklerna förändras.
Den smärta som kommer från foglossning sitter vanligen i bäckenlederna bak i korsryggen eller fram över blygdbenet, eller på båda ställena samtidigt. Smärtan beror på att lederna i bäckenet, som i vanliga fall är ganska orörliga, ger efter lite mer. Det kan orsaka en inflammation i muskler och ledband som påverkar nerverna. Detta kan i sin tur leda till att musklerna kring lederna drar ihop sig och krampar i ett försök att stabilisera bäckenet. Det orsakar smärta som kan stråla ut i benet.
Eftersom behandlingen mot foglossning och andra typer av ryggont ser olika ut, är det viktigt att ta reda på vilken typ av smärta det handlar om.
Molande, huggande eller skärande smärta
Besvären kommer vanligtvis runt mitten av graviditeten men de kan även komma långt tidigare eller senare. Hur ont man får varierar mycket, allt från ganska lindriga besvär till mycket plågsamma. Smärtan kan vara molande, huggande eller skärande och utlösas av att man går i trappor, tar långa steg eller försöker vända sig i sängen. När musklerna krampar kan det också vara svårt att resa sig när man har suttit stilla länge. Smärtan kan stråla ner mot ljumskarna eller bak på låren och vara allt ifrån en diffust molande värk till knivskarp smärta som gör att man bara kan röra sig mycket försiktigt.
Det kan vara skrämmande att plötsligt få mycket ont, särskilt om man inte riktigt kan avgöra varifrån smärtan kommer. Men även om foglossning kan vara mycket plågsamt är det inte farligt vare sig för en själv eller för barnet.
Foglossning / Diagnos och vård
Sök hjälp så snart som möjligt
Om man har ont i ryggen eller bäckenet ska man ta upp det med barnmorskan eller läkaren på mödravårdscentralen så snart som möjligt för att få råd och hjälp att förhindra en försämring. Ibland får man en remiss till sjukgymnast eller en annan specialistläkare för diagnos och behandling.
Diagnosen ställs efter de symtom som man har
Vanligtvis är det lätt för sjukgymnasten eller läkaren att ställa diagnos när man berättar om sina besvär och vad som utlöser dem. En undersökning görs också där sjukgymnasten eller läkaren prövar vilka rörelser som utlöser smärtan för att se vilka muskler och fogar som är berörda. Vanliga metoder för att ställa diagnoser som till exempel röntgen, ultraljud eller magnetkamera är inte till någon hjälp eftersom antalet millimeter som bäckenet vidgas inte står i proportion till de besvär som man har. Eftersom det är helt normalt att bäckenet vidgas under graviditeten är det symtomen som avgör vilken diagnos man har.
Viktigt att vara lyhörd för kroppens signaler
Det finns ingen behandling som helt botar besvär från foglossning under graviditeten utan det handlar om att lindra besvären och undvika de rörelser som gör ont. Ett sätt att avlasta bäckenet är att försöka hålla ryggen så rak som möjligt. Man kan inte heller förebygga problemen, men det hjälper att anpassa sina rörelser och vara lyhörd för kroppens signaler. Det är viktigt eftersom smärtan annars kan förvärras och bli kvar efter att barnet är fött.
Så länge bäckenet inte belastas för mycket är det bra att försöka leva som vanligt, men att sänka takten. Att röra sig normalt ökar blodcirkulationen till ryggen, vilket kan läka den inflammation som orsakar smärtan och lindra muskelkramper. Å andra sidan orsakar för mycket rörelser i bäckenfogarna smärta, som i sig kan strypa blodcirkulationen till området. Eftersom besvären varierar från person till person och det som hjälper för en kanske inte fungerar alls för någon annan, får man pröva sig fram och försöka att bli sin egen expert på vad som hjälper.
Stöd från omgivningen
När man är gravid förväntas man ofta må bra och vara lycklig. Då kan det kännas jobbigt att lida av foglossning. Från att ha varit självständig och aktiv kan man behöva hjälp med i stort sett allting. Därför underlättar det om ens partner eller någon annan anhörig är lyhörd och försöker avlasta så mycket som möjligt. Stöd från omgivningen betyder också mycket för att motverka den nedstämdhet man kan få när man har ont under en längre tid.
Beroende på vilket arbete man har kan ryggbesvären ibland göra det nödvändigt att anpassa arbetsuppgifterna. Om det inte går och man har stora besvär kan det i vissa fall bli aktuellt med sjukskrivning.
Hjälpmedel, träning och akupunktur
Det finns olika hjälpmedel som kan lindra smärtorna. Ett så kallat trokanterbälte är ett brett band som spänns runt höfterna för att stabilisera bäckenet. Bältet finns i flera olika utformningar och man brukar tillsammans med en sjukgymnast pröva ut ett som passar för att hitta det som bäst avlastar det område där man har mest problem. Vissa tycker att bältet hjälper mycket, andra kan däremot tycka att det bara förvärrar problemen. I vissa landsting får man låna bältet gratis, i andra måste man hyra eller köpa det. Ibland går det att hitta begagnade bälten. Man kan även pröva att spänna ett brett, mjukt tygskärp runt höfterna och se om det hjälper.
TENS, transkutan nervstimulering, innebär att man får elektriska impulser av en TENS-apparat som stimulerar nerver via gummiplattor som fästs på huden. På så vis kan man få smärtlindring utan att behöva ta läkemedel. Metoden fungerar enkelt uttryckt genom att den stimulerar nerverna i huden. De nervbanor som leder beröring är samma som leder smärta och genom att stimulera huden kan man hindra att alla smärtimpulser når hjärnan. TENS-apparater kan hyras på mödravårdscentraler och hos sjukgymnaster. Kostnaden varierar, det kan handla om från en hundralapp i månaden och uppåt.
Sjukgymnastik och träning botar inte själva foglossningen men stärker övriga kroppen och ökar det allmänna välbefinnandet. I samråd med läkare eller sjukgymnast kan man ibland få rådet att pröva till exempel vattengymnastik eller mammagympa vilket kan lindra smärtorna. Hos sjukgymnasten kan man lära sig ett nytt rörelsemönster och vilka rörelser som man ska undvika, och få hjälp att stärka rygg- och magmuskler som har blivit försvagade under graviditeten. Vissa landsting ordnar särskilda ryggskolor där man bland annat kan få lära sig hur man skonar ryggen och hur man genom träning kan bygga upp muskler som avlastar.
Akupunktur kan också lindra besvären. Behandlingen ges av vissa barnmorskor och sjukgymnaster och har blivit allt vanligare.
I undantagsfall kan man få mycket stora besvär och behöva gå med kryckor. Det är sällsynt att man bara kan röra sig med mycket stora svårigheter och behöver använda rullstol.
Ska man träna eller inte?
I vanliga fall poängteras ofta hur bra det är för kroppen att träna, men när man har besvär av foglossning är det inte helt självklart. En träningsform som känns bra för en person kan till och med förvärra besvären för någon annan. Man får helt enkelt pröva sig fram och tala med en sjukgymnast om man känner sig osäker. Om man får ont av en viss aktivitet ska man alltid sluta. För vissa som har stora besvär kan vila vara det allra bästa.
Råd och tips som kan underlätta och minska smärtan
Eftersom smärtan utlöses av påfrestningar på bäckenet, ska man försöka avstå från de rörelser som gör ont. Man kan även försöka skona kroppen från onödig påfrestning genom att till exempel
gärna stå i stället för att sitta och då belasta hela foten jämnt med tyngdpunkten över hålfoten
använda stadiga skor, helst med sviktande sula, och inte använda träskor eller skor med höga klackar
inte vrida kroppen när fötterna står fast i golvet utan hela tiden låta näsan följa skospetsarnas riktning när man vänder sig om
ha ordentligt stöd i svanken när man sitter ner eller kör bil, till exempel genom att använda en kudde i ryggen
variera sittställning ofta, inte korsa benen och inte sitta still för länge
inte sitta i djupa soffor eller stolar så att man förlorar stödet i svanken och det blir svårt att ta sig upp och ner utan att böja och vrida ryggen
resa sig från sängen sidlänges genom att först lägga sig på sidan med benen tätt intill varandra och sedan skjuta sig upp med hjälp av armbågen och ena handen
sitta ner när man tar på sig byxor, strumpor och skor och böja ryggen så lite som möjligt
gå i trappor som ett barn, det vill säga att sätta båda fötterna på samma trappsteg innan man kliver upp på nästa steg, eller ta hissen
gå med korta steg och ta flera små promenader i stället för en lång
inte röra sig så att man har fötterna bredare isär än vad axlarna är
cykla i stället för att gå
crawla eller simma på rygg på ett sådant sätt att benen alltid är ihop, i stället för bröstsim
undvika att lyfta och bära tungt, framför allt när man har ryggen böjd eller vriden
lägga en extra madrass i sängen eftersom det är bättre att ligga för mjukt än för hårt
sova med en kudde mellan knäna för att belasta höfterna så lite som möjligt
använda sidenlakan och sidenpyjamas som gör det lättare att vända sig i sängen
pröva avslappning, försiktig massage och varma bad eftersom många muskler blir spända av smärtan.
Kroppsövningar som kan lindra besvären
Det finns vissa rörelser som kan räta ut svanken och lindra smärtan genom att avlasta och hjälpa musklerna att slappna av. Man kan till exempel:
Dra in bäckenet och stjärten med hjälp av magmusklerna medan man står upp med benen lätt isär, ungefär som om man hade en svans som man ville dra in mellan benen.
Ligga på rygg på golvet, knipa med musklerna i bäckenbotten och pressa ner svanken mot underlaget.
Ligga kvar i samma ställning, knipa i bäckenbotten och med skinkorna samtidigt, och sedan lyfta upp hela bäckenet från golvet.
Stå på alla fyra och skjuta rygg.
Övningarna kan göras så gott som dagligen och tumregeln är att man tränar utifrån sin egen förmåga och ökar eller minskar träningen utifrån hur det känns. Det som är viktigt att tänka på är att aldrig göra saker som gör ont. Om man inte tidigare har tränat är det klokt att börja försiktigt och vara mycket lyhörd för kroppens signaler.
Värktabletter och antiinflammatoriska läkemedel
När man är gravid eller ammar kan man vara tveksam till att använda läkemedel, särskilt som mediciner mot besvär av foglossning kan ha begränsad effekt. Om man behöver smärtstillande läkemedel rekommenderas i första hand mediciner som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon. Räcker inte det kan läkare skriva ut andra läkemedel på recept.
Foglossning hindrar inte från att föda på vanligt sätt
När graviditeten börjar närma sig slutet upplever många att besvären från foglossningen blir lite bättre. Smärtan kan minska samtidigt som man blir lite rörligare. Det kan bero på att barnets huvud har sjunkit ner i bäckenet och på så sätt stabiliserar det inifrån.
Foglossning utgör inte något hinder för att föda på vanligt sätt, det vill säga vaginalt. Barnet påverkas inte heller av att man har foglossning, varken under graviditeten eller under förlossningen. Foglossningen i sig gör inte att förlossningen blir mer smärtsam eftersom andra smärtor tar över. Den smärtlindring som man kan få under en förlossning lindrar även foglossningssmärtorna.
Besvären brukar försvinna efter förlossningen
Besvären brukar upphöra ganska snart efter barnets födelse och de flesta är bra igen efter ungefär tre månader. Men det är viktigt att fortsätta med de råd som man följde under graviditeten. Om man belastar bäckenet fel under läkningsperioden kan det störa läkningen och göra att besvären blir långdragna. Man ska till exempel undvika att lyfta barnvagnsinsatser och bära äldre syskon på höften den första tiden. En del kvinnor kan ha problem ända upp till något år efter förlossningen med vissa rörelser.
Det är vanligt att man har ont i ryggen efter förlossningen av andra orsaker än foglossning. Eftersom man ofta bär barnet, sitter och ammar i ställningar som kanske gör att man spänner sig, eller skjuter en tung vagn, blir det en ökad belastning på flera av kroppens muskler. Om besvären är kvar efter tre månader är det viktigt att man tar det på allvar, inte minst om man planerar att bli gravid igen. Man bör boka ett besök hos sjukgymnast, helst samma person som man träffade under graviditeten, för att få råd om hur man går vidare. Ofta kan man behöva träna och anpassa sina rörelser för att avlasta bäckenet.
