Inlägg från: don daniel |Visa alla inlägg
  • don daniel

    Pappor för jämställdhet?

    Hej alla ni (andra) pappor som tycker att män har mer inflytande, makt och förtjänster i vårt samhälle. Hur tycker ni vi ska agera för att göra samhället jämnlikt?

  • Svar på tråden Pappor för jämställdhet?
  • don daniel

    Hej Tyrell och Robot, vet inte om ni kan läsa jättebra, men denna tråd var för de som höll med om åsikten uttryckt i öppningen, dvs att samhället är snedställt till mäns fördel. Var goda respektera detta. Tack

  • don daniel

    Att starta upp den här tråden var ett sorts test. Har då och då kollat in på Pappaforum, och till min besvikelse handlar det mest om Bilar och Sportresultat typ. Jag ville se om denna tråd skulle bli "populär", ifall en diskussion skulle startas. samt vilken typ av diskussion.

    Resultat: 3 seriösa inlägg + plus lite mobbing av två "roliga" killar (varav en har en porrskådis som foto).

    Man kan lugnt konstatera att intresset för jämställdhet är lågt bland papporna här på familjeliv. Tråkigt men sant.

  • don daniel

    Jag reagerar lie på det här "vi är alla individer, klumpa inte ihop oss till kvinnor och män". Självklart finns det en stor diskrepans inom dessa två "grupper", men hur förklarar man då diskrepansen mellan dem, om man inte kan generalisera lite?

    Tex:
    Runt "95"% av alla våldsbrott begås av män.
    Många Svenska män (och män av andra nationaliteter) misshandlar sina tjejer/fruar, våldtar dem, trycker ner dem psykiskt.
    Kvinnor släpps inte fram i politik eller näringslivstoppen.
    Kvinnor tar mer ansvar i hemmet. etc listan kan göras väldigt lång.

    Antingen tror man att män av biologi är mer våldsamma, vilket jag tycker är förnedrande mot män (dvs outvecklingsbara), eller så kan man tro att det beror på hur samhället och barnuppfostran är organiserat, och vilka värden som premieras där.

    Jag är övertygad om det senare. Jag tycker att vi har en stor skuld/ansvar gemensamt vi män.
    Även om vi inte beter oss som svin dagligen, så understödjer vi sådant genom att inte aktivt agera mot sådant.

    Om det var en glättig inledning berodde det på att jag bara ville starta debatten snabbt.

  • don daniel

    Jag satte citattecken runt 95, för att jag inte kan ange den exakta siffran, (det kan ingen eftersom tex våld i hemmet bär på stora mörkertal.

    Jo, jag menar av egen erfarenhet att både våld i hemmet och på gatan så står män för det. Och såklart inte alla män, men i varje allvarligare konfliktsituation vet kvinnor instinktivt el. empiriskt att män kan ta till våld, och ett skadligare sådant än kvinnor kan.

    Sen en fråga:
    När Männen i politiken och näringlivstoppen speciellt fortsätter att utse (kvotera alltså) in andra män i maktpositioner, sägs det att det inte beror på könsdiskriminering utan man kollar efter kompetens.
    Men nu ifrågasätts alltmer att kvinnor vinner vårdnaden vid skilsmässor, att detta skulle bero på könsdiskriminering och att de som bestämmer sånt inom sociala myndigheter mest är kvinnor som bara favoriserar andra kvinnor.
    Men där kan man ju också säga att det är klarlagt att kvinnan har mer erfarenhet(amningsperioden inte minst) och kompetens att ta hand om barn.
    Hängde ni med hur jag menar?

    Men självklart vill jag inte bunta ihop människor utan se alla som individer, dock krasst sett tycker jag att det är män som tillfogar samhället/familjer mest "skada". Visst, få av oss blir våldsbrottslingar, men de flesta av oss skrattar med åt plumpa/vidirga skämt tex i manssällskap. Det är sånt jag menar att vi är medskyldiga till.

    Sen om ni har egna personliga erfarenheter som pekar på motsatsen vill jag inte förringa dem på något sätt.

  • don daniel

    Dofilus: Jag tror alla skulle må bättre av mer jämställdhet. Det är ett faktum att vi män skulle få sämre ekonomi medan kvinnor skulle få bättre, men socialt, emotionellt och psykologisk skulle alla må bättre. Vi skulle få vara egna fria individer och inte behöva leva upp till krav ställda mot ett kön. Inte bli ihopklumpade alltså, som vi blir idag.

    Jag tror faktiskt på fler villkorade föräldramånader, dvs som bara ena (pappan) föräldern kan ta ut.
    Konkret: Om pappor spenderade mer tid med sina barn blir samhället bättre.

    Det är sega strukturer att förändra och jag tror inte på att lämna det till den goda viljan.
    Alltså både kollektiva (politiska) och individuella handlingar krävs.
    Icke att förglömma:
    ____________________________________________________

    Man kan inte förändra en maktrelation utan konflikt.
    ____________________________________________________

  • don daniel

    Classemannen: Du är ju feminist! ;)

    Ok, fler dagar eller högre ersättning kanske är bättre.

    Men VARFÖR vill pappor ta ut så lite tid av "ledigheten"?

    Säg INTE ekonomi, problemet är inte ersättningen...
    Det är faktiskt så att de par som "förlorar" mest av att dela likare, även är de som gör det. (Försäkringskassans statistik)

    Så varför? tycker vi det är jobbigt att va hemma med bebben? Tror vi tjejerna är mycket bättre än oss på det? Tycker vi våra jobb är så roliga?

  • don daniel

    Men ok, Tyrell en fråga:

    Man kan alltså förändra maktrelationer utan konflikt... När har det hänt förut? Ge mig exempel.

    I mänsklighetens historia, vare sig det gäller Slaveri, Rasism, Allmän och Kvinnlig rösträtt, bättre arbetsvillkor etc, har det ALLTID varit kamp från de utnyttjades sida som lett fram till förändringar. Den i maktposition ger inte bort nåt gratis.

    Varför tjänar inte kvinnor då lika mycket som män (på likvärdiga jobb). Om det bara berodde på att frågan uppmärksammades + mäns välvilja skulle det väl vara löst nu?

    Om man läser SOU-statens offentliga utredningar, SCB:s statistik, LO-utredningar, mm så kan man inte förneka att MÄN i Sverige är en priviligerad grupp gentemot KVINNOR.

    Men den som sitter på ett privilegie är den siste att upptäcka det.

  • don daniel

    Tyrell: Det var konflikter i alla fall du nämnde...

    Visst, de exempel jag drog upp var skarpa konflikter men med konflikt menar jag helt enkelt motsättning, tvist eller strid...

    Men vi hamnar lite utanför trådämnet lätt.

    Kalle74: Jag håller med dig, vad jag lärt mig från min pappas uppfostran är väl mest sånt jag INTE vill föra vidare.
    Men om vi är missnöjda med den äldre generationens sätt, måste vi väl också var och en aktiv agera för att bryta dåliga mönster?

    Överlag tycker jag det är lätt att ge läpparnas bekännelse åt jämlikhetideal, men det är svårare att erkänna att man själv behöver ändra sig. Vad tycker ni?

  • don daniel

    Dofilus: JAA!!! det blir man! haha skämta ba...

    åkte för övrigt spårvagn 45 min nyss bara för att komma fram till ett inställt babysim, en unge i gruppen innan hade bajsat i bassängen...

    anyway, mkt klokt sagt på sistone.

    Angående Mor/Farföräldrar-Ihopklumpning-skillnader Etc:
    Fan va tråkigt tråkigt fantasilöst det är med dessa rosa och blå kläder. Är det SÅ farligt att inte se vad en bebis har för kön. Känns som att det viktigaste man ska lära sitt barn är vilket kön de har så att de gud förbjude inte blir "fel" som människor.

    Hm, jag klagar mest märker jag...

  • don daniel

    Swesse: Millimeter rättvisa har nog ingen påstått att de är ute efter. Nu är detta inget angrepp på dig, men jag surfade in på Fkassan och kollade hur vi tar ut föräldrapeng. Se inklippet här under. Dock vill jag bara påpeka att lika viktigt som jag tycker det är att pappor ökar sin andel av hemmadagar med barn under 2 år (jobbigare period än senare), lika viktigt är det att kvinnor i sin tur får lika betalt samt lika chanser på arbetsmarknaden. Annars har bara männen vunnit på en sådan "jämställdhetsaktion" anser jag.

    ok, från Försäkringskassans analys av sin statistik:
    www.forsakringskassan.se/omfk/analys/barnfamilj/foraldrap/

    "Skillnaderna i uttagsmönstret har under de 30 år som föräldrapenningen funnits minskat men fortfarande är det barnens mödrar som tar ut merparten av alla föräldrapenningdagar.

    Den andel av föräldrapenningdagarna som tagits ut av män har nästan fördubblats de 10 senaste åren, från 10,6% år 1996 till 20,6% år 2006 samtidigt som en femtedel av dagarna uttagna av män är långt ifrån ett samlat jämställt uttag av föräldrapenning. Om användningen av föräldrapenning fortsätter att förändras i samma takt som den gjort de senaste 10 åren kommer fördelningen år 2023 vara en 60/40 fördelning d.v.s. 60 % av föräldrapenningdagarna tas då ut av kvinnor och ca 40 % av föräldrapenningdagarna tas ut av män (se diagram 2) och först då kan man börja tala om att det samlade uttaget av föräldrapnningdagarna är jämställt.

    Målet om ett samlat jämställt uttag av föräldrapenningdagarna kan dock sägas vara uppnått för barn över två års ålder. När barnen är mellan 2 - 8 år gamla så delar föräldrarna på dagarna jämställt enligt en s.k. 40 - 60 princip. I detta fallet så tar männen ut ca 40% av dagarna och kvinnorna ca 60% av dagarna. Det är bara det att ca 85% av alla dagar med föräldrapenning som betalades ut under år 2005 var för barn yngre än 2 år. Diagram 3 visar hur stora andelar av de utbetalade föräldrapenningdagarna under år 2005 som betalades ut till kvinnor resp. män för barn i olika åldrar.

  • don daniel

    Jag gjorde ett ungefärligt snabbt överslag och kom fram till att av dagar uttagna fram till att barnet är 1,5 år så tog män ut ca 14% (2005).

  • don daniel

    Swesse:
    Jag och min tjej har en dotter på nu 7 månader. Jag har varit hemma med henne sedan två veckor tillbaka. Vi har varit ett par i fyra år bott ihop i tre.

    Jag vill INTE alls påstå att vi är jämställda, och det har stundtals varit jobbigt för min tjej att få mig att inse vissa beteendemönster etc. Det går i perioder i hur pass jämställda vi är, men det går mkt framåt (tycker jag själv, ähum)

    Med våld i hemmet syftar jag till bekanta och släkt. En del av mitt "feministiska" uppvaknande har varit smärtsamt, personer jag har tyckt om (+ avlägset bekanta) har visat sig vara både kvinnomisshandlare, våldtäktsmän och pedofiler.

    Tack vare starka tjejer i min umgängeskrets som stått på sig och tagit sig tid att berätta om erfarenheter/ inte gett upp om att banka lite vett i min tröga skalle, har jag lärt mig en massa jag inte visste förut.

  • don daniel

    Men om det är helt snedfördelat på olika platser så måste man ju isåfall tycka att ett visst kön besitter egenskaper som det andra inte har?

  • don daniel

    ok då... men knäckfrågan är då om det är Medfödda biologiskt betingade egenskaper, eller beroende på miljö/samhälle?

    (Talar nu inte om klara fysiska skillnader vilket gör män bättre på tex friidrott. Utan att sitta i bolagstyrelse eller vara partiledare tex)

  • don daniel

    Är ett yrke låglöneyrke för att det är kvinnodominerat, eller blir det kvinnodominerat för att det är låg lön?

    På tal om kvotering faktiskt: Min tjej jobbar stundtals på äldreboende och där vill "de" ha in fler män som anställda. Nu har det kommit ganska så inkompetenta män in som har fått anställning, även fast kompetenta kvinnor som vikarier vill ha fast tjänst. Jag har hört av andra killar som går olika KY-vård utbildningar att de i princip blir lovade jobb efteråt

    Samtidigt gick en kvinnlig bekant Lernia svetsutbildning. Hon har inte fått jobb på ett år trots att hon hade toppbetyg på proven. Detsamma gäller än ännu närmare kompis som gick elektronikutbildning. Hon får inte jobb som elektriker (är förvisso vaktmästare just nu).

    ALLTSÅ: I yrken där det är kvinnodominerat är samhället mån om att få in män. Dock finns inte samma brådska när det är tvärtom.
    Kvotering samt diskriminering förekommer såtillvida i hög grad.

  • don daniel

    DOFILUS:
    Man behöver inte nödvändigtvis lagstifta. Viktigast är att män i maktposition blir medvetna om att de KVOTERAR in män väldigt ofta.

  • don daniel

    Hålla konversationen igång, vara lyhörd.
    Ibland har vi gjort en veckouppdelning som vi alternerar på, tex den med matvecka ser till att fylla kylskåpet med vissa basvaror, den som inte lagar middag diskar, samt städning uppdelad eller bestämd städdag varje söndag då vi gemensamt städar hela lägenheten.

    Jag tror att man måste diskutera en hel del, tror man bara att "det ordnar sig" faller man snabbt och lätt in i gamla inlärda mönster.

    Carin Holmberg har ju skrivit en väldigt intressant bok på temat "det kallas kärlek" där hon intervjuar många unga par och konstaterar att det är vid första barnet som jämställdheten bryts av ofta.

  • don daniel

    Alltså boken heter "Det kallas kärlek"

    ...sen har hon ju tidigare skrivit "Det kallas manshat", som borde vara obligatorisk läsning för män.

Svar på tråden Pappor för jämställdhet?