Fostervattensemboli???

läste lite om att igångsättning tydligen ökar risken för fostervattenemboli...
jag blev igångsatt vid den förlossningen...
får lite "dåligt samvete" att jag bad dom öka styrkan på det där j-vla droppet hela tiden, jag ljög o sa att värkarna inte kändes så mycket...
ville ju att det skulle komma igång ordentligt, och snabbt..
tänk om jag förvärrade det genom att göra så?

usch....
snälla NÅGON...??

Mitt tips är att boka en tid hos den läkaren som var med på förlossningen, för att försöka få en förklaring.
Säg vad saken gäller när du bokar tiden!

mm, ska försöka med det.. vet ju inte vem jag ska välja att boka tid hos bara, de var några stycken om man säger så..
har för mig att det stod minst 3 namn i journalen, kan ju försöka med någon av dom.

Kanske de kan hjälpa dig på sjukhuset med att se vem som var "mest" inblandad? Kanske en av dem var mer överordnad, isåfall skulle jag klart be att få träfa denne.

Ja, försök med nån av dem. Som jag sagt tidigare: tjata och var riktigt jobbig, du har all rätt till stöd, råd och hjälp. Du kanske aldrig kommer få veta exakt vad det var som hände, men de måste ändå kunna ge råd och stöd i beslutet om en eventuell ny graviditet. Hur mycket har de berättat och förklarat för dig?

Be dem ha med hela din journal där det står exakt vilka prover som tagits så får de förklara vad proverna är tillför och vad de visar. Om inte de inte kan svara på alla dina frågor på ditt sjukhus kanske de kan ta hjälp av nåt universitetssjukhus, de kanske har större kunskap om detta.

Hej!
Jag fick lungemboli tidigt i min graviditet och råkade ut för allvarliga blödningar efter förlossning. Jag hade, kan man säga, några traumatiska upplevelser och höll även jag på att stryka med på operationsbordet pga allergisk chock. Jag kontaktade överläkaren som stod i min journal. Skrev ned mina frågor i ett långt mail och fick sedan en tid och en hel timme avsatt till bara lilla mig. Jag fick svar på de flesta av mina frågor och jag kände mig därför trygg att börja tänka på barn nummer två. Det bästa är att hon nu kommer att vara min enda läkarkontakt under hela graviditeten. Hon r ansvarig för mig hela vägen och det känns så skönt att slippa hundra läkare på kvinnokliniken. Så mitt tips:
skriv ned din berättelse och dina frågor och skicka till en av läkarna och be om hjälp. Jag fick det!

Lcyka till

sciarlotta: de har i stort sett inte berättat "någonting"..
den ena läkaren som var med vid operationen kom inom på mitt rum på lasarettet, då jag fortfarande va "lullig" på morfin o ganska ointresserad av att ens försöka koncentrera mig på vad han sa.
han berättade att moderkakan lossnat o att det var därför det blev så bråttom. de visste ingenting om hur dålig JAG var förrän de plockat ut min son. han nämnde att EN teori var att fostervattnet kommit ut i mitt blodomlopp. och att jag blödde "överallt i hela buken" när de öppnade mig, varenda litet kärl blödde sa han.
(vad det nu innebär, jag har väldigt svårt att föreställa mig hur det ser ut "i vanliga fall"..)

jag har fått hem hela min journal (en TJOCK bunte papper minst sagt) men jag fattar inte ens hälften av vad som står där..

men jag har nu tagit reda på vem den "ansvariga läkaren" var under operationen, och ska nu försöka få en tid till henne.

growingbelly: tack för tipset. det underlättar att skriva ner allt man vill veta i förväg annars e de lätt att man sitter där sen o inte kommer på nånting att fråga.

förresten läkaren berättade oxå att när även hjärtat stannade på mig så hade i stort sett hela min kropp "stängt av", det var bara hjärnan kvar som fungerade sa han...
OTÄCKT!!!

Oj, Tack Gud att du lever! Snacka om en andra chans!

har fortfarande inte fått nån tid hos läkaren och gör nu ett nytt försök att få tag i någon här på fl som kanske vet lite mer om det här, under tiden jag väntar på att få komma dit...