Tradolanberoende??

Jag blev beroende av imovane(insomning), tradolan och psykiskt beroende av atarax. Detta fick sitt slut en sommarnatt då jag tog en överdos i kombination med alkohol. En fruktansvärd upplevelse. Pratade med en sjuksköterska som berättade att Tradolan är det sista man skriver ut på Smärtkliniker. Detta pga den beroendeframkallande effekten. Har man provat andra alternativ som kanske fungerar?

På min arbetsplats undviker vi att ge de äldre Tradolan eftersom dom får mardrömmar, blir oroliga och 'drogade'.

Och som sagt.. egna erfarenheter av hur snabbt jag blev beroende är avskräckande nog för mig. Har skrivit om hela händelsen i min blogg om du vill läsa.

Lycka till!
Kram

Vi satt på jobbet och läste om just Tradolan i Fass. Det står ganska tidigt i informationen hur enormt beroendeframkallande Tradolan är.
Man kan ju fundera på varför läkarna inte provar med andra smärtstillande medel, jag menar.. det finns ju en hel del att välja på!
Inom äldreomsorgen går var och varannan gamling på Tradolan. Men dessa mediciner har plockats bort för många sedan dom drabbats av hallucinationer, ångest osv..

Och som sagt, av egen erfarenhet.. Där mitt tradolanmissbruk höll på sluta med döden - så är det något jag verkligen INTE rekommenderar!

För min del var det rätt tufft att sluta. Detta pga att det inte blev något jag valde själv.
Givetvis blev jag av med alla tabletter efter överdosen.
Hela sommaren var ett enda helvete med abstinens. Jag mådde illa, började dricka alkohol oftare, sov allt vad jag kunde för att få tiden att gå, var yr, darrade osv..
Sedan var beroende lika stor del psykiskt.. jag var övertygad om att jag inte skulle klara mig utan dessa tabletter!
Jag åt dom ju inte ens för smärta utan enbart för egna 'påhittade' behov, för att få sova, för att slippa ångest, för att känna ruset...
Så att tvingas möta ångesten och gå igenom den istället för att undvika den är fortfarande en prövning. Det är lätt att ta till andra medel om du tappar det du en gång haft.
Detta gjorde som sagt att jag drack alkohol betydligt mer.. Jag hetsåt.. Jag spenderade pengar jag inte hade..

Jag har lång väg kvar och även om det inte var Tradolanen som förde mig in i 'helvetet', så var det helt klart dessa kemiska substanser som plattade till mig ordentligt.
Hade jag bara hållit mig till Imovane och Atarax hade det kanske varit under mer kontroll eftersom den läkare som skrev ut dessa mediciner hade koll på mängd och så vidare.
Men efter att en läkare på vårdcentralen skrivit ut 100 st Tradolan a'50 gram så var det ju rena jackpot för min del..

Jag fick Tradolan utskrivet efter att jag hade halkat i fyllan och villan..
Såhär i efterhand kan jag tänka att det var alldeles för lätt att få dessa tabletter utskrivna, för att inte tala om vad omgivningen tyckte.
Först kom jag in akut dagen efter och fick då nackkrage eftersom det kändes som om huvudet höll på lossna ifrån själva nacken : )
Sedan fick jag en tid lite senare samma vecka och tog då min chans eftersom jag redan var rätt inne i medicinmissbruket. Jag förklarade hur jäääävulskt ont det gjorde (vilket var lögn) och att jag var tvungen att få något som 'bet' eftersom alvedon inte gjorde det.
Han skrev en remiss till sjukgymnasten och därefter skrev han ut Tradolan. När han sa att det var denna medicin jag skulle få så jublade jag inombords. Jag visste ju att det var en 'fyllemedicin' eftersom mamma hade ätit Tradolan då hon bröt benet (men hon slutade med en gång av rädsla för effekterna.)
Sen att han skrev ut hundra stycken... såhär i efterhand kan man ju verkligen fundera på varför i hela helvete han skrev ut så mycket. Det fanns liksom ingen speciell dosering utan var mer 'vid behov, tills vidare'.

Detta var vintern 2005 och överdosen tog jag 21 juni 2006. Så det hade pågått ett tag.

Jag råder dig verkligen att sluta! För det helvete som det ledde till är obeskrivligt.
Lika mycket helvete som det var att bli av med dom. Det var som om någon tagit ifrån mig min bästa vän. Jag jobbade inom vården då också och sa faktiskt ifrån mig medicindelegeringen av två orsaker: Jag var rädd att bli misstänkt om det skulle bli svinn i boendenas medicinskåp. Samt att jag var rädd att jag i panik skulle sjunka så lågt att jag skulle stjäla av dom. Nu har jag den största respekt för mitt jobb och fantastiska jobbarkompisar, så det har gått jättebra!

Sedan kan jag också önska att det fanns något som kunde 'varna' när läkare skriver ut mediciner. Eftersom dom inte har tillgång till varandras journaler (psyk osv) så är det ju svårt att veta för dom att jag har ett problem - eftersom jag troligen inte berättar det själv en sådan gång.
Numera syns ju dock de mediciner man fått via e-rececpt (åtminstone i Västerbottens läns landsting), så då har man ju som läkare en hum om vad för konsekvenser det kan få att skriva ut mediciner till höger och vänster..

Men nog fan måste dom vara sponsrade av läkemedelsföretagen..

Utdrag från Fass.se

"Längre tids behandling med Tradolan kan leda till beroende och läkemedlet ska därför inte användas längre än nödvändigt."

Tycker det är väldigt oansvarigt av din läkare att inte informera om konsekvenserna vid användning av Tradolan.

Jag råder dig att kontakta din läkare för att diskutera alternativ till Tradolan. Och sedan trappa ner långsamt och försök se eventuella abstinensbesvär som något positivt ändå - du är på väg! Det finns bättre alternativ som inte gör dig beroende men ändå lindrar smärtan, DET kan din läkare faktiskt berätta för dig.
Lycka till!

Förstår att det är svårt att bestämma sig för att ta upp saken med sin läkare.
För min del skulle jag ALDRIG ha gjort det av rädsla att bli av med mina 'kära vänner'.
Hade aldrig överdosen skett hade jag troligen fortsatt i samma stuk med att manipulera läkare till att skriva ut mer mediciner. För det är skrämmande lätt ibland..

Hur mycket tar du per dag nu? Om du förklarar läget för läkaren så kan han ju inte tvinga dej att sluta med en gång. Han/hon borde ha så pass mycket kunskap om mediciner att han vet att man inte avslutar behandlingar tvärt (åtminstone vissa mediciner)

Kanske kan du få tabletter som är delbara och därmed minska ner dosen eftersom.
Kanske prova ta mindre under dagen? (Om du tar flera ggr/dag)
Och först och främst se dig om efter alternativ till Tradolan.

Exakt, 600 mg är överdos. Vid min överdos hade jag (vad dom ungefär kunde räkna ut) tagit 1.5 gram. (Ca 30 tabletter plus alkohol samt andra mediciner)
Och som sagt, andningsdepression kan ske redan vid 600 mg.
Jag tycker du ska väga fördelarna och nackdelarna mot varandra.
Du är rädd att få abstinensbesvär om du INTE tar dina tabletter,
men en vacker dag slår det slint och nackdelarna blir betydligt större..
Och då menar jag inte på lång sikt, utan något som sker med en gång och kanske
är oåterkalleligt.

Eftersom du ändå säger att du känner av värken borde valet vara solklart.
Sen tycker jag att du resonerar lite som om du är beroende redan, och
då råder jag dig att tänka på dina tre barn - och därmed se till att få Tradolanen borttagna och få något annat istället!

Och.. Jo, jag blev väldigt illamående! Var rejält kräksjuk emellanåt, vilket gjorde att jag försökte äta för att stilla illamåendet. Alternativt la jag mig och försökte sova.

Det finns säkert hjälp att få, bara du söker den!
Se till att det blir nu och inte sen, för du riskerar bara ett tuffare arbete ut ur det hela.
Det finns hjälp och stöd att få, men inget kommer att hända så länge du avvaktar med att söka den hjälpen!

Helt klart är det bara sluta som gäller!
Jag klarade det, även om det var oerhört tungt!
Men då hade jag hot om tvångsintagning och så vidare över mig, det blev en sporre kan jag lova.
Jag reagerar också över hur många som får det utskrivet och mår dåligt utav det. Funderar på att skriva en debattartikel och skicka in till exempelvis Aftonbladet. Så att man får upp ögonen på problemet. För ett problem är det sannerligen..

Jag hade tur att jag klarade mig. Ingen ska behöva gå längre..

Fy så obehagligt!!
Tradolan/Tramadol kan ge dom ruskigaste effekterna.. Det är bra att du berättar om det så att folk förstår att man inte alltid måste ta en överdos för att få problem.

Jag har lagt bloggen under 'Ditt och datt' nu, men du måste vara inloggad för att kunna läsa. Säg till om det inte fungerar nu heller..

Jag tycker absolut att vi kan försöka knåpa ihop en artikel. Om vi skriver ur egna erfarenheter och sedan skriver ihop det på nåt vis.. Hm, ja vi får kirra det på nåt vis iaf : )

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte känner något sug.
Jag tänker på det varje dag, jag önskar varje dag att jag kunde komma åt nåt.
Skillnaden är att jag inte går hela vägen och ser till att skaffa mig.

Var på min lokala vårdcentral och sa till att dom skulle skriva in i journalen att jag har ett läkemedelsmissbruk bakom mig. Ångrade mig direkt jag sagt det, men jag vet att det är det bästa.

Tro mig, det är inget som går över på bara ett kort tag.
Jag tror jag kommer få kämpa med suget bra länge. Det viktigaste är att jag håller
mig borta, att jag jobbar hårt på mina bra dagar, att jag låter mig falla på mina dåliga, att jag hojtar när det blir för mycket..

Ska ärligt säga att jag just nu äter Tavegyl mot klåda och det blev en liten hurratripp. Den här trötthetskänslan alltså. Makten man har att ha 80 tabletter kvar är skön, men jag har dom framme så att dom ska bli sedda av mina kompisar - så jag visar att jag inte hymlar med det. Jag äter mediciner igen, dock en kort period och för ett viktigt syfte.

Men det är tungt - varje dag.