Positiva målbilder?

Jag tänkte bara på andningen under värkarna men sen under krystningen så hade vi tagit med en ultra ljuds bild som jag tittade på, det hjälpe mig jätte mycket. Sambon satt bredvid med den i handen och visade upp den mellan krystarna.
Så ska jag göra den här gången också har jag tänk!

Lycka till!

Tack för alla fina tips! Just nu känns allt bara som ett enda virr varr av tankar och oro men jag hoppas att jag kan hitta fokus när det väl sätter igång!

Lustgasen tjejen haha...den förvandlade mig från panikslagen till avslappnad, såååå skööönt

Tycker att lustgasen verkar lite otäck.. är rädd att helt tappa kontrollen.. men vem vet, den kanske blir min bästa vän oxå?

Du behöver ju inte ha så mycket lustgas, det går att ställa in på mer syre och lite gas... Jag hade 50/50, men det går ju att ha minder om man vill Be att få pröva ngr värkar innan du får för ont så du känner om det känns okej. Tyckte själv det var skönt att tappa kontrollen, jag hade mer eller mindre panik innan eftersom jag öppnade mig så snabbt och att min bm inte var tillräckligt lyhörd för hur jag mådde.

Varje värk tar dig närmare ditt barn!! Försök tänka på det, det kan hjälpa. Då kommer du längta efter värkarna, eftersom du VET att de tar slut till slut och då får din lilla bebis upp på bröstet. Lita på din kropp och dess förmåga att föda fram barnet det är viktig. Andas med varje värk och följ den istället för att motarbeta den. Då går det mycket lättare. Varje värk är positiv, inte negativ!

Jag födde utan någon som helst smärtlindring, enbart genom att tänka på ett visst sätt och andas mig igenom förlossningen. Det var underbart och jag längtar till nsäta förlossning som bör komma inom två veckor! Läs gärna min förlossningsberättelse i dagoken om du vill veta mer!

Min målbild var att hela familjen ligger och gosar i sängen i en enda stor hög!!
Tror iofs inte att jag tänkte så mycket på den bilden under förlossningen men kanske hemma under det tidiga värkarbetet.

Nu när sonen är snart tre, jag är stor som ett hus (v25), och sambon har kräksjukan känns målbilden inte riktigt lika relevant.... det är liksom mysigare att ligga själv i sängen en stund.

Jag har aldrig tyckt det varit jätte fantastiskt att föda barn, men inte heller tyckt det varit hemskt. Men sist så var jag nervös, stressad och rädd så jag kunde inte andas avslappnande utan stretade emot varje värk, och det var hemskt, kroppen jobbade på i rasande tempo och huvudet sa vänta på mig.... Så när jag äntligen fick lustgasen, hann bara 3 drag, så blev jag avslappnad och kände ist att det inte var så hemskt. Så för mig var den kanon.
Den här graviditeten känner jag ist förväntan och är inget rädd. Jag har fått beviljad igångsättning pga snabba förlossningar, och för att jag ska kunna vara på plats när det börjar, just för att slippa få panik igen, så jag hopas att jag ska få en fin upplevelse den här gången ist Än så länge känner jag mig taggad

Kajsa, ja det kan jag förstå att det känns mysigare själv haha... Hoppas du inte blir smittad.

Det här var en bra tråd för mig som är rädd inför förlossningen! Finns det fler som har positiva målbilder att dela med sig av?