*ledsen*

Hej!

Jag har varit i en riktig svacka och faktiskt vänt ! Vi har försökt att bli med barn i ett och ett halvt år nu och inte lyckats alls. Vi vet inte vad som är fel och länge gick jag och grubblade och mådde dåligt. Jag ville bara göra en utredning för det plågade mig så mycket, samtidigt så kände jag att jag inte hade orken med en utredning just då.

Så vi skaffade oss en liten hundvalp och nu är livet ljusare än på länge. Visst, en hundvalp är inget barn, men det har fått mig att se att livet kan innehålla så mycket annat än barn. Och tills jag orkar med en utredning så laddar jag mina batterier och mår JÄTTEBRA!

Jag har blivit totalt avslappnad och tänker inte alls på bebis mer, bara ibland förstås. Men då med hopp och glädje.

Dessutom har jag verkligen insett att det inte skulle vara hela världen om vi inte kan få barn på något sätt. Livet är ju mitt och vad jag gör det till!

Mitt råd är att inte gå och vänta på livet. Skaffa en riktigt rolig hobby (inte nödvändigtvis en hund ) som kan ockuppera dina tankar en tid. Det är plågsamt att enbart gå och tänka på sin egen kropp och fertilitet hela tiden.

Det finns hopp i alla lägen, skickar många kramar till dig!