Blir inte så där mycket fika med andra heller om sanningen skall fram. Har en tjej jag fikar med o hon flyttar snart
så det blir till att ut o mingla igen.
skönt att se att era dagar är ganska lika mina. Fick lite dåligt samvete när jag har väninnor som i detta nu är på långresor med sina bebbar som är yngre än Karl och vissa går på babysim, babyrytmik, babysång, baby... jag tycker det är strålande och alla skall göra som man känner passar sig bäst. Men jag har inte varit så där hurtig o pigg, har mest känt mig osäker och lite nere att jag dragit mig för att träffa folk. Tycker det varit jobbigt att amma "in public" och varit rädd att Karl skall börja gråta utan att kunna trösta. Har skämts lite för det eftersom jag i övrigt är en orädd, framåt person. Trodde jag skulle bli en chic lattemamma som gjorde massa roliga saker med mitt barn. I stället har jag blivit en sunkmamma som helst rör sig i närområdet med folk jag känner mig trygg med, och knappt det
Fast det får vara ok. Jag försvarar mig med att jag vill ge Karl en lugn o trygg första tid där han får vänja sig vid den stora världen och att bli trygg med mig o sambon. O trygg, det är han lilla livet. Men det viktigaste är ju att alla gör som de känner för.