• Alvi

    Min katts juvertumör! Hjälp!

    Min 13-åriga katt har juvertumörer, pga p-piller, och en av dem har växt väldigt mycket.
    Vi har för ca ett år sedan tagit beslutet att inte operera.

    Nu är det så att den största tumören, som har växt precis under en bröstvårta har växt och växt och blivit hårdare och större - helt plötsligt har "pyst sönder"...
    Jag märkte det idag när jag kliade henne på magen: Från att ha känts som en stenhård avlång kula, känns den nu som en degig halvpyst ballong eller nåt....

    Hon mår bra, vad JAG tycker... Hon äter bra, är ute, tvättar sej osv.
    Det enda jag märker är att hon är lite mer klängig...

    Vad ska jag göra?
    Idag är det lördag, ska ringa sjukhus imorgon, men bör jag oroa mej...?
    Kan tumören spricka inuti henne och vad händer då?

  • Svar på tråden Min katts juvertumör! Hjälp!
  • dutten

    Jag har ingen anning...
    Klart att den kan spricka antar jag - och är den inte för stor så tar kroppen hand om det själv annars måste man väl dränera stället dvs ta bort var/vätska /vad det nu är.

    Bara va med henne så länge hon inte bara ligger o slöa o dricker o äter är det ingen större fara tror jag.
    Har själv 4 katter därav en hona - jag har kastrerat allihopa.

    Ring o hör efter imorgon det måste ju finnas jour?

    Lycka till
    dutten

  • Jossan

    detta fick jag veta hos vet efter att ha varit där med grannenskatt med juvertumör.....
    de sa att den där blåsan är en vätskefylld cysta och att vi skulle komma tillbaka med henne när den hade spruckit...eg för att ta bort henne men grannen vägrade.. deras katt mådde heller inte dåligt när den hade spruckit..så länge katten inte har ont ha kvar henne men vid första antydan till att hon mår dåligt skulle jag råda er att ta bort henne för hennes skull

    kram J

  • ikelipiken

    Nu vet jag inte hur det är med katt, men en bekant till mig hade en gammal hund som hade tumörer. När den sprack så mådde hunden jättebra och hon ringde veterinär, men de sa att de skulle avvakta till morgondagen. När de vaknade på morgonen så var hunden död. *sorgligt*

    Nu kanske detta inte var vad du ville höra, sådant är jättejobbigt, det vet jag.
    Men jag ville bara dela med mig av min erfarenhet.

  • amathea

    När jag va inne för att kastrera min tik (visseligen hund men ändå...) så va det en annan tik där , vars juvertumör hade spruckit. Dom fick bära in henne.... hon mådde jättedåligt...
    när vi hämtade våran hund på eftermiddagen träffade vi goldentiken oxå.
    Hon skuttade!

    Då hade dom kastrerat henne, och plockat bort allt "ont"...
    hon va underbart glad, pigg.

    Vi fick helt klart förstått för oss att vi gjorde rätt sak i förebyggande syfte!! Efter det kastrerade vi även våra katthonor!

  • Monky

    Det är svårt när djuren inte är friska. Var till veterinären i måndags med en katthona, 14 år. Katten hade en väl utvecklad tumör och flera "på gång". Veterinären tyckte att det var mest humant att låta den fara till kattparadiset, även fast katten åt och mådde gott. Det blev också på det viset. Tumörerna blir så snabbt många fler att det inte lönar sig att operera. Beslutet var svårt men i efterhand så känner jag att det blev rätt ändå. Men det är alltid, alltid fruktansvärt jobbigt. Du måste göra det du känner är rätt men ring veterinären och prata med honom/henne.
    Lider med dig, kram.

  • Alvi

    Hej och tack för era svar.
    Idag är det söndag kväll, jag har pratat med en veterinär som trodde att katten nog har ont eftersom tumören troligen har spruckit....

    Ska ringa imorgon bitti för att få en tid, men jag vet inte hur jag ska göra!
    Ska jag be om en vanlig undersökningstid, men även be att de lägger in en Eventuell avlivning...
    Eller ska jag beställa en avlivnig direkt... Och hoppas på att de säger att det inte behövs...
    Eller ska jag helt enkelt ta beslutet att låta henne bli ängel imorgon (eller närliggande dagar)?

    Och hur jag än gör - nån gång måste det ju ske, men HUR ÖVERLEVER MAN??

    Allvarligt så tror jag att jag kommer att kräkas eller svimma eller så...
    Hur klarar man det egentligen??

    Jag mår så dåligt!

  • Anonym

    Vi fick med. av vår vet. mot skendräktighet hos vår hund, men det fick hon juvertumörer av...*suck*
    Vi fick först sterilisera henne o sen ytterligare en op där de rensade bort alla tumörer. Det var jobbigt men nu mår hon må bra, ska på återbesök snart. *fasar*
    Hoppas att du tar rätt beslut, det är aldrig rätt mot djuret att ha kvar det om de lider, hur jobbigt det än är för oss ägare.
    kram!

  • KissTheDawn

    Jag avlivade min honkatt i april-03, hon var alltid pigg å glad men sen så började hon hosta.. efter 2 veckor åkte jag till veterinären och dom såg då att hon hade tumörer i precis hela lungorna. Jag avlivade henne en vecka senare och det är det värsta jag har gjort nån gång, hon var som ett barn för mig, kan fortfarande, ett år efter, inte ens tänka på henne utan att börja gråta. Så inte vet jag hur man klarar av det.

  • Popflickan

    Jag hoppas verkligen att det går bra för din katt, men jag undrar rent allmänt, varför man sätter sin katthona (eller tik) på p-piller när man vet att det finns flera biverkningar, bl a denna? Varför kastrerar ni inte djuren på en gång? Alla djur som inte ska användas i avel mår bäst av att kastreras. Och katter behöver inte föda några ungar innan kastreringen...

    Hoppas hoppas att din kisse blir bra!!! (jag har själv levt med katter nästan hela livet, så jag vet vilken sorg det är när de går bort...)

  • cia75

    Jag fick tyvärr lov att ta bort min älskade honkatt i våras pga sjukdom. Det var fruktansvärt svårt men ändå kändes det rätt. Hon behövde inte lida mer. Veterinären var helt underbar och skötte det på ett väldigt fint sätt. Jag tror att det bästa för din katt är att få somna in, hon har ju levt ett långt liv. Jag kommer aldrig glömma blicken i min katts ögon hos veterinären... jag är övertygad om att hon förstod att hennes lidande var över. Hon var helt lugn och spann in i det sista... Minnet av det och vetskapen om att hon inte lider mer gör att jag kan leva med detta!
    Kram!!!!

Svar på tråden Min katts juvertumör! Hjälp!