• Anonym (utbölingen)

    Jag vantrivs - han trivs, vad göra?

    I oktober flyttade vi till en ny stad, jag och maken, i hopp om att lättare kunna hitta jobb.
    För maken har det gått relativt bra, han jobbar extra några timmar här och där och går dessutom en kortare kurs nu på dagtid. Han har lätt för att få kontakt med människor och verkar trivas bättre och bättre i vår nya stad.
    Det är jättebra och jag är glad hans skull, men...

    Jag vantrivs så vansinnigt mycket, har inga vänner här eftrsom jag varken har kommit in på någon utbildning eller hittat något jobb, vilket gör det fruktansvärt svårt att träffa nya människor. Jag längtar tillbaka till min gamla stad, vänner och familj.
    Vi ska ha barn snart också, vilket vi båda ser fram emot men jag fasar för alla ensamma långa lediga dagar.. Om jag åtminstone hade någon enda person att hälsa på eller hitta på något tillsammans med (förutom maken) så hade det kanske känts lite lättare...
    Hela situationen gnager verkligen inombords och jag känner mig ledsen varje gång min man pratar om att gå ut och dricka kaffe med sina nyfunna vänner. Visar det inte för honom dock, men jag känner mig ännu mer ensam när det förs på tal...Han dessutom nämnt att han har berättat om mig och min situation för någon annan kursdeltagare (!!!) och mer eller mindre föreslagit att vi skulle träffas och ...ja vad? Jag vet inte...Men att tota ihop folk på det sättet funkar sällan särskilt bra.

    Vi pratat om det här och han förstår mig ju och säger att om jag verkligen vill flytta tillbaka så kan vi försöka göra det, men inte på en gång, utan kanske till hösten eller så. Men det är ju länge kvar och då kommer han ju antagligen vara ännu mer etablerad här också.

    Jag känner mig så rådvill, ensam och ledsen, behövde skriva av mig innan jag spricker.

  • Svar på tråden Jag vantrivs - han trivs, vad göra?
  • menilla

    Var bor du någonstans?
    Håller med dig om att det ät jobbigt att vara ensam och det ät jätte svårt att lära känna nytt folk i vuxen ålder.

  • Marlie87

    Grattis till bebisen i magen hur som helst :)

    Kan du inte försöka hoppa på så mycket som möjligt genom graviditeten och din BM? Föräldrautbildningar, gravid-yoga? Mamma-grupper? Jaaa allt som bara finns :D Du får du ju en chans att träffa folk som är på samma stadie i livet som du :)

  • Emil06

    Undrar oxå vart har ni flyttat?!
    Kan inte han ta mig dig då på sina "kafferep" med nya vänner när han vet du ej känner folk..... !
    Bor du i Stlm, hör av dig om du vill prata!

  • Lisa 74

    Det brukar ju ta nästan ett år innan man vänjer sig. Att få barn är ju ett supertillfälle för nya kontakter!!! Se till att komma med i en mammagrupp, kanske finns öppen förskola och kyrkan brukar ha mamma/barngrupper. FL är ju inte heller så dumt att skicka ut en efterlysn på fikavänner i ditt område.
    kram

  • Emil06

    "Att få barn är ju ett supertillfälle för nya kontakter!!! Se till att komma med i en mammagrupp, kanske finns öppen förskola och kyrkan brukar ha mamma/barngrupper. FL är ju inte heller så dumt att skicka ut en efterlysn på fikavänner i ditt område."

    Precis Jag har fullt upp på dagarna, å har aldrig umgåtts med så många förr som jag gör nu när jag e mammaledig

  • Tös

    Berätta för honom. Håll inte det du känner inom dig. Kommunikation i ett förhållande är A & O.

  • Anonym

    Oj, jag känner igen det där.
    Jag flyttade till Norrland med min exman för att han fått jobb där.
    Och precis som du skriver var det, han trivdes, inte jag.

    Men låt inte det stoppa dig, ut och engagera dig i något som du tycker om, och som fler andra har skrivit.
    Du ska bli mamma, stoort grattis. :)
    Ta chansen, lär känna andra nyblivna och snartblivna mammor, ni har ju något gemensamt.
    Och snart har du ett helt nytt kontaktnät att komplettera det gamla med.

    Det kan i alla fall vara värt en chans innan du dömer ut det nya samhället.

    Lycka till.

  • Anonym (utbölingen)

    Tack för att ni tog er tid att svara, har verkligen känt mig osynlig en tid nu. Även lite uppmärksamhet såhär på nätet kan göra mycket för ens mående, så än en gån, tack!

    Jag var hos banrmorskan idag och fick veta att föräldragruppen mest troligt kommer att starta i april för våran del (känns lite sent, men inget vi kan styra över hur som helst) och det ser jag verkligen fram emot!
    Men det är ju som sagt ett tag kvar. Sen vet jag att det finns en massa aktiviteter som jag kan tam ig för när barnet väl är fött, så som babycafe´och babysim m.m som ju också inbjuder till att träffa nya människor... Men just nu, vad kan jag göra _just_ nu? Jag har ringt och tjafsat med AF flera gånger eftersom jag har blivit lovad att vara med på en kurs som skulle vara i januari, sen i februari men nu säger dom i mars och det verkar ju aldrig bli av!!
    Jag blir bara så frustrerad av hela situationen, jag vill så mycket och i princip ingenting händer.

  • Emil06

    Hur långt är det till BF?? Jag var väldigt rastlös å deppig i slutet åga att det inte gick å göra nåt, man var stor, orka inte röra sig eller andas typ ....rekommenderar vila, å bara ta hand om DIG själv till dess att barnet kommer, å sen ta tag i detta Det kommer flyta på av sig själv då! Å så som nån skrev, e bara att efterlysa andra mammor här sen som bor i din stad!

  • Lisa 74

    Kul att höra att det är en mammagrupp på gång för er! Vi flyttade också i samband med graviditet och det var som en svart rullgardin som drogs ner-deppigt som fan! Sen när bebisen kom satt man ju och tokammade dom första tre månaderna, men efter det hade jag fullt upp med aktiviteter, då lättade allt!
    Lycka till!

Svar på tråden Jag vantrivs - han trivs, vad göra?