Jag funderar ofta på varför ett ord heter just som det gör, t ex inälva... Är det en älva som dansar inne i magen? Finns det då även en utälva?
Har ni några funderingar ang ord och varför de heter som de gör? Eller har ni vetskap om varför vissa ord heter som de heter? Eller vill ni bara spåna om ordens namn? Välkomna in!
Varför säger man egentligen "Jättelite eller mycket lite"?
Är det lite så är det ju lite! 
Sen har vi ju "människor". Självklart så ska det ju vara män i skorna! Vilket pucko kom på det? Varför inte kvinnor?
Snorkråka...en kråka gjord av snor??
Det är ju bara en liten slemmig snorboll, varför kallas det snorkråka?
kanske nån kan förklara denna då .. jordgubbe ?
hur mycket jag än vänder och vrider på det så kan jag inte förstå hur man kan kalla hhmm jordgubbe för jordgubbe hehe
whitetiger: kanske en gubbe som bor i jorden ?
Eller är han gjord av jord?
haha
hehe det ör det mest uppenbara .. men varför är dem så djävla goda då .. när jag tänker på "gubbe" så ser jag en seg gammal djävel :D
whitetiger: Haha jaa en gammal vit hårig skruttig gubbe..
men dem är röda saftiga och mums mums i drinkar och milkshakes .. så det kan inte vara några gubbar :P
Stod och bäddade härom dan... Då slog det mig....
ÖRNGOTT!
Var kommer det ifrån???
enkelt .. det är mums att villa öronen mot :)
fråga
Varför det heter jordgubbe?
svar
Efterleden i jordgubbe är det dialektala gubbe i betydelsen ?liten klump?.
(från språkrådets frågelåda)
Angående örngott: "Örn är här en kortform för öron, och gott kommer av ett verb gäta som inte används längre men som betydde 'få, få tag i'.
Det är nära släkt med gitta 'förmå', 'orka' och med engelskans get. Men detta gäta kan också betyda 'vara till nöjes', behaga'. Något som man fått tag i är en ju ofta till behag, och 'behag' är vad det gamla ordet gat eller gåt betyder. Ett örngott är alltså något som är behagligt för öronen.
En språkhistoriskt mer riktig stavning vore örngåt eller örngått. Men eftersom ordet gat (gåt, gått) kom att falla ur bruk i språket tycks man ha uppfattat örngott som något gott, av god. Innebörden blev ju hur som helst densamma: något som det är skönt att lägga örat mot."
(www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp&a=617867)