Nu behöver jag hjälp av er hundägare eller hundvana.
Jag har den senaste tiden varit hundvakt ganska mycket åt en blandis på 2 år, jättesnäll o otroligt väluppfostrad.
Förutom att gå i koppel, hon är van att bara släppas ut i skogen för att göra sina behov, inte gå långpromenader för att få motion.
Så nu när vi är ute o går så drar hon otroligt mycket o kan springa från sida till sida...
Hur ska man lära henne, hur gör man?
Finns lite olika tips tex:
1,Så fort hunden drar, säger nu NEJ, halar in hunden runt bakom dig, så den kommer upp till din vänstra sida. Acceptera inget fusk, tex att den backar in på den vänstar sida. Den ska gå runt bakom dig varje gång.
2, Så fort hunden drar, säg sakta, stanna eller kasta en köttbulle bakom hunden. osv... Beröm när den stannar.
3, så fort hunden drar så säg nej o strax därefter nypa hunden bak i skinkan, så pass hårt att den vänder sig om, beröm när den tar kontakt med dig.
Finns hur många olika metoder!!!
Lycka till!!
Ett knap kan vara att ha en pinne eller nåt med dig. När hunden försöker gå om dig så sätter du pinnen framför den. Absolut inte slå eller dylikt utan bara markera att där är det stopp. Går ju oxå att använda foten som "stoppare". När vovven sen stannar så beröm, går den sen vid din sida utan att gå om så beröm mycket. O varje gång den sen försöker gå om så sätter du fram "stopp-pinnen"....
Ett knep ska det givetvis stå... 
men om man har en sån vovve som jag så att varje gång man ger beröm så e allt glömt och han drar igen.. men ger man inte beröm så går han hur fint som helst...
Ge inte beröm förrän promenaden är avslutad. Mina jyckar får alltid en godisbit när vi kommit in på tomten ifall promenaden varit lyckad.
tack.. det ska jag testa..=)
NU så är ju min hund en ganska lugn sort men iallafall...när vi promenerar så har jag börjat att ha honom lös och kräver då 100% av honom, han MÅSTE gå vid men sida och när han börjar öka så blir det ett"nej" och han återtar sin plats, vid "varsegod" så får han tex hälsa eller springa fritt.
Han går alltså fot vid mej, jag har inte börjat att kalla det fot än men det kommer senare. När vi har koppel så har han svårare att fatta att han ska gå vid min sida, men det beror nog mest på mej, jag är inte lika konsekvent antar jag.
Ojdå, svårt det där tycker jag...
Själv har jag kämpat med samma problem (att hunden drar under promenaderna). Det som funkat är faktiskt att skaffa ett flexikoppel, så har hon dragit mindre. En sån på 8 m.
Hon har i o för sig kunnat gå fot sen jag lärde henne men jag kräver det inte så ofta på promenaderna.
Det som uppfödaren lärde mig var att ha halsbandet högt upp och lära henne gå fot genom att säga Fot, samtidigt som jag drar henne på höger sida runt mig tills hon kommer på vänster sida. Kopplet ska då vara runt nacken på mig själv (hänga på min högra axel). Sen att man upprepar Fot så den lär sig att det är det som menas med fot, att följa föraren och gå på vänster sida. Så länge den går fot fint så ska man inte dra i det då de är känsliga högt upp vid halsen. Det var så jag lärde min hund.
Sen hon lärde sig är hon riktigt duktig :)
Placerar man halsbandet högt upp så riskerar man allvarliga nackskador iom att kotorna dras isär, det gör ont på hunden vilket leder till att den går försiktigt vid din sida för att du inte ska bryta nacken på den.
Om hunden drar för att den har ont av halsbandet:
Byt till sele så blir hunden lugnare.
Om hunden drar för att komma framåt snabbare till spännande saker:
STANNA, varje gång, så fort hunden drar, varje gång, varje promenad, i flera dagar.... till slut fattar hunden att det inte lönar sig att dra för att komma snabbare till det där som är spännande.
Men det tar tid, jättemycket tid, men det är det värt om man vill slippa en hund som får nackproblem (som inte syns, men känns för hunden), och en matte som blir stel och utsliten i armar, axlar och nacke.
Eller träna hunden att ALLTID promenera bakom dig, du är flockledaren, då kan den inte dra i kopplet.
Då menar jag vanlig spårsele, inte antidrag-sele.
Så här gör jag.
Om min hund skulle dra så ger jag henne ett snabbt o lätt ryck i kopplet eller säger nej eller puttar till henne lätt, snabbt i rumpan. Meningen med detta är att hon ska vända sig "Ooops? vad hände?" Och direkt i nästan samma ögonblick då jag markerat för henne så ger jag ett "Jättefin, vad bra!" När hon faller in vid min sida så är hon superduktig. Problemet med beröm är att man måste "väga" hur mycket man ska ge. En del hundar blir så stolta och laddade av beröm att de glömmer allt och så är de där framme igen, en del får man nästan spela clown och vara "förmycket" för att man ska få en gnutta positiv respons tillbaka från hunden. Hunden ska bli glad, den har varit duktig men den ska samtidigt hålla kvar det som den fick beröm för! Meningen och målet är att din hund ska ligga vid din sida i jämn nivå med en positiv och glad hållning! Då har du lyckats. Beröm är viktigast! Skit i om omgivningen tycker att du är knäpp som far runt och hoppar och är glad! Bjud på det!
Det värsta man kan se med hundar som drar och vad du INTE ska göra är den klassiska jojo-promenden! Genom att berätta om detta så kan jag förklara lite hur jag jobbar och varför...
"Hunden drar, matte drar tillbaka hunden med hjälp av kopplet och säger NEJ, hunden drar, matte drar tillbaka hunden med hjälp av kopplet och säger NEJ ....osv."
Vilket tråkig promenad!? Tyvärr en allt för vanlig syn. För det första så är hunden ingen handväska! Den ska inte "lyftas" med hjälp av kopplet tillbaka till sin plats utan man måste komma i kontakt med hundens "hjärna" för att få den att "själv" falla in på sin plats igen. Därför jobbar jag med en snabb korrigering där mitt syfte är att hunden ska vända sig och undra vad som hände. För det andra.. Vem vill gå brevid någon som ryter "nej" varje gång man landar brevid??? Nej, just det! Personen i exemplet motarbetar sig själv. Därför är det viktigt att direkt efter ett korrigernade vara TREVLIG! Detta ÄR shitzofreni, men det funkar, jag lovar! Du är tydlig! Inget blir oklart för hunden, gör den fel så påminner du, gör den rätt så är du världens trevligaste och gladaste! Det blir inga otydliga och luddiga gränser utan antingen eller...
Lycka till!
Glömde en superviktig detalj..
Det är alltid DU som bestämmer! Du bestämmer när ni ska gå fint, du bestämmer när ni ska stanna och lukta så något och du bestämmer när och var hunden ska vara "ledig". Låt aldrig din hund avgöra utan var super noga med att följa detta. Vill hunden lukta på något så låt henne/honom inte få det! Utan gå några meter till och SEN är du supertrevlig och generös som låter henne/honom få fritt fram! Men då är det på DITT initiativ!
Nu har jag tyvärr legat sjuk ett tag så det har inte blivit nåt läsande här eller nya promenader med hunden.
Men tusen tack för alla fantastiska råd o tips på hur man kan göra, nu ska här tränas
Tack tack!!!
Bestäm dig och acceptera därefter inga drag, så fort man börjar fuska går det snabbt utför igen.
Finns massor med trix oxh ideér men vill du att hunden ska ha förtroendse för dig och tycka om att promenera med dig tycker jag du ska bortse från allt ryckande och slitande.
Placera hunden där du vill ha den.
Ha slakt koppel i höjd med hundens skuldra. Kort koppel och drag förstärker bara att hunden drar ännu mer.
Gå framåt, så fort hunden sträcer kopplet helt rakt stannar du tvärt eller vänder helt om och stannar när hunden är i utgångsposition igen. Beröm när den är på rätt plats och fortsätt åt rätt håll.
Det tar en hel del tid och träning men hunden lär sig att den inte kommer ngn vart om den håller på att streta och känner igen på det slaka kopplet att den går rätt.
Men kalla inte detta för "fot".
Har man en hund som man inte vill träna lydnad med kan man i och för sig göra det, men det kan alltid vara kul att lära alla hundar att gå ordentlig fot med ögonkontakt och total koncentration och det är inte det man gör när man promenerar, det är bara att kunna gå ordentligt i koppel.
Jag vill bara tillägga att man inte ska träna en annans hund. Då underminerar man den rätte ägarens auktoritet och förstör förhållandet dem emellan.