Vet hur jobbigt det är men försök att inte problimatisera barnets matvägran. Har själv haft ångestfyllda upplevelser vid matbordet som liten och det ledde inte till att jag åt mer eller att jag lärde mig tycka om fler smaker/maträtter. Först i vuxen ålder har jag lärt mig äta saker som potatis, paprika, creme fraische, dressing mm. Alltså sådant de flesta människor äter. Jag tror till stor del att det beror på min faders frustration över att jag inte ville äta och hans opedagogiska väg att få i mig mat.
Känner själv frustration när sonen matvägrar. Tvingar aldrig i honom mat men ger honom heller inget annat just den måltiden. Brukar se till att han åtminstone en gång om dagen serveras något han verkligen gillar. Då gör det ju mindre om han inte äter till middagen.
Fast detta hjälper ju inte dig om Nora inte ens vill äta det hon normalt sett tycker om. Mitt tips är ändå att försöka att inte problimatisera det. Ta bort tallriken om hon inte vill äta. Låt henne gå från bordet, men låt henne inte komma och gå under en måltid. Antingen sitter man och äter eller också inte. Ät tillsammans med henne, om du inte redan gör det. Lägg fokus på ditt eget ätande och visa inte hur viktigt det känns för dig att hon får i sig maten.
Hmm. Kanske skulle ta till mig mina egna råd