Tråden för oss som fick missfall vid allra första graviditeten!

Tack för en toppentråd. Känns skönt att man inte är ensam, eller i alla fall är det en tröst.
Jag var på vanligt planerat VUL (i slutet på v. 9). Fick då veta att fostret var för litet för att kunna stämma med mina beräkningar, dessutom såg de inget hjärta. Men för att vara helt säker måste de vänta ca en vecka och se om det växt något. P.g.a. olika omständigheter fick vi vänta 1 1/2 vecka på en ny tid. Det var den absolut värsta tiden, att pendla mellan hopp o förtvivlan. Detta medan jag fortfarande hade massor av graviditets symptom dessutom flyttade vi precis den helgen som låg emellan. Tillbaka igen och som förväntat så var läget precis detsamma. Så in på KK för att konstatera det igen. Sen hem med en tid för skrapning, nästan en vecka fram i tiden.
På dagen för skrapningen fick jag något piller som gav mycket kraftiga blödningar hemma innan, något de missat att informera om. Sen skrapning. Oj så tom man känner sig sen.
Nu är det fyra veckor sedan skrapningen.
Vi gör nya försök att bli gravida, men helt ärligt så är jag faktiskt lite nervös för det. Tänk om det ska bli samma sak igen. Mår inte dåligt alls just nu, mn tror att det kommer att komma när man har något nytt att oroa sig för.